Inlägg

Ljusstyrka missförstås ofta.

Tillräckligt ljusstyrka är tillräcklig ljusstyrka. Finns inget värde i sig självt att den ena kan lysa 370 nits och den andra kan lysa 350 nits ifall 200 nits är tillräckligt för situationen. Dessa skillnader mellan TV-apparaterna blir endast relevant när man kör dem på maximal ljusstyrka. Behöver man så mycket ljus att 350 eller 370 nits (som lösryckta exempel) inte räcker, då ska man köpa en annan TV än en OLED. Inte den som är 5–10% starkare.

Ögat uppfattar skillnader i ljus på ungefär samma sätt som man upplever skillnaden i ljud – logaritmiskt. Det måste till stora skillnader för att vi ska uppfatta det som en möjlig skillnad. Har man två identiska apparater bredvid varandra där det enda som skiljer är 10% ljusstyrka så kan vi inte se den skillnaden. Man behöver nå 25–50 procent mer för att det ska vara en synbar skillnad sida vid sida. Först vid fördubbling kommer den där tydliga skillnaden som syns när man jämför två apparater som är två olika rum.

De tester som skriver att C2 är bättre än CS pga av ljusstyrkan faller i fällan i sin jakt på en pedagogisk förklaring där man börjar jämföra de här 5–10% som ingen kan se. På det kommer att exemplarvariationen, storleksvariationen, variationerna från mätmetoder och TV:ns energicykler påverkar de siffrorna lika mycket.

Så det blir ett klassiskt siffersyndrom. Alla kan jämföra siffror och kan lista ut att 370 är mer än 350 och då måste det ju bara vara bättre, eller hur?

Står inte vilken skärm du använder och detta varierar med skärmen hur de svarar olika mot Nvidia och AMD. Gissar att det är en 2560x1440-skärm då 144/165 Hz är en vanlig kombo.

165 Hz är ofta en "overclock" där defacto-normen för 1440p är 144 Hz (från 18 Gbps) som kommer av att HBR2-hastigheten eller "DP 1.2" klarar ≈21 Gbps. Men det är inte alla grafikkort som kan kliva hela vägen till 21 Gbps utan stannar på 18 Gbps defacto. AMD R9 390 är så pass gammalt att det är hör till veteranstatus och så pass mellanklass att detta kan vara begränsat och inte nå hela vägen till 21 Gbps. Den kanske inte klarar mer än 18 Gbps och därmed 144 Hz.

"Överklockningen" är alltså inte mer än att utnyttja den marginal som finns i DP-standarden. Fast då det inte fungerar med alla kort är det just en "överklockning" för att undvika svart skärm. Man måste därför aktivt välja rätt signal och rätt inställning i skärmen. Skärmtillverkaren kan inte garantera att det fungerar med alla grafikkort och därför är det lite av en friskrivning med "överclock – YMMV"

Beroende på skärmen i fråga är det heller inte säkert den faktiskt vill eller kan köra "överklockningen" mot AMD-kort. Ett typfall är de äldre, numera klassiska, G-sync-modulskärmarna som Asus PG279Q där 165 Hz enbart fungerar mot just Nvidia-kort.

Som alltid: 1080p eller 1440p på 24, 27 eller 32 tum är inte bättre eller sämre i sig självt. De olika kombinationerna finns där för att du ska kunna matcha mot de personliga behov, skrivbord, syn och så vidare.

Har man en 24-tummare idag i en viss upplösning och funderar hur 27 tum samma upplösning ser ut, då drar man skärmen sju (7) centimeter närmare på skrivbordet för att matcha pixlar/synfält.

Kan tillägga att företag som Allente med många fler ofta är värdelösa på att förklara tekniken och vad som behövs för att det ska fungera. Men de är fantastiskt snabba med att sälja på abonnemang även till personer som saknar förutsättningar för att använda abonnemanget till att börja med. Och kundtjänst är mer handläggare runt fakturor och abonnemang snarare än de som kan tekniken.

Jag har aldrig kopplat en parabol men vet att man behöver tänka på minst tre delar, mottagare (DVB-S), kryptering/abonnemang (CI) och parabolhuvud (LNB) som alla måste matcha. Informationen verkar finnas på Allentes hemsida, men det är till den grad att det är kanske är enklare att googla fram svaren.

Det kan alltså vara så pass att du för att använda abonnemanget behöver ny parabol, ny LNB och en ny mottagare – eller ny TV.

EDID och metadata är ett villospår i felsökningen. Problem från EDID stämmer inte med dina problembeskrivningar. Inställningar för att hantera flimmer PWM-reglering av lysdioderna på en TV från Samsung brukar inte applicera på en OLED-TV från LG, än mindre för att hantera frysningar i bilden fryser där ljudet fortsätter.

Allt pekar på att det är din dator som inte fungerar. Kan vara drivrutiner, kan vara grafikkortet som mår dåligt, kan vara klassikern med att PSU:n börjar må dålig och det kan vara annat.

https://cdn.sweclockers.com/forum/bild/9307?l=eyJyZXNvdXJjZSI6Il...

Alltid roligt att följa sådana här trådar med kasta–förslag–tills–något–fastnar.

För mig är svaret det som flera tog upp i början. Man kör en skärm som endast klarar 1080p/60. TS bild ovan ser helt klart ut som ett Nvidia-kort med den enda HDMI-kontakten kopplad till en ännu okänd skärm.

Min kastade–gissning–som–kanske–fastnar är just det: TS kör en skärm som i nuvarande situation endast kör 60 Hz. Beroende på spel och spelmotor landar det ofta på just V-sync med 30 FPS med den kombinationen.

Detta är så mycket vanligare än man tror och som kunnig forummedlem glömmer man hur mycket av det "självklara" inte är självklart för alla.

Scenario ett är att man köper en 1080p-skärm som klarar 144 Hz och adaptiv synk över Displayport. Men glömmer – eller vet inte om – att ställa om skärmen till 144 Hz. Skärmen kanske mycket väl klarar 144 Hz över HDMI (nästan alla nya spelskärmar sedan 2015 klarar hög frekvens via HDMI) bara det att skärm och Nvidia vid HDMI defaultar till 1080p/60.

Detta Måste ändras separat och ofta måste man välja 1920x1080 för att nå 144 Hz, då 1080p-timingen ofta går till max 60 Hz. Displayport är också ett normalkrav för adaptiv synk på en typisk spelskärm med Nvidia-kort, så det rekommenderas alltid.

Scenarion två är det så enkelt att det är en gammal 60 Hz-skärm. TS är bara inte medveten om att skärmen också behöver matcha i frekvenser.

Scenario tre är att det är en gammal spelskärm som endast klarar 60 Hz över HDMI men högre frekvens över andra anslutningar. Kära gamla Benq XL2411Z om och om igen.

Så svaret som jag väntar på från @godisemla är vilken skärm som används?

Tycker textrenderingen vid 4K på 27-tum 16:9, fungerar helt okey ändå för Windows. Blev en väldig förbättring med W10 mot W8.1.

Nivå 0: Old-school och äldre, under 100 ppi
Full HD ger typiskt ≈70–100 ppi. Det är en pixelmosaik, men är vad många är vana med sedan 20 år tillbaka. Fortfarande något av defacto normen för hur många gränssnitt byggs. För det är vad som har varit tekniskt möjligt sedan 80-talet och det kostar så lite idag.

Nivå 1: lite till med 1440p, ≈110 ppi – fortfarande för lågt
Problemet med 2560x1440 på 27 tum och 3440x1440 på 34–35-tum är att pixeltätheten fortfarande är aldelles för låg (≈107–110 ppi) till att börja med. Andra subpixelstrukturer, likt hos flera VA-paneler och nämnda Alienware AW3423DW är för tydlig lågupplöst. De flesta kan utan problem urskilja separationen mellan pixlarna och se hur text renderas annorlunda och får färgade kanter och liknande. Skalning är fortfarande inte möjligt utan synliga nackdelar.

Jag skulle även säga att de flesta oavsett kan urskilja pixelstrukturen som just en pixelstruktur, en screendoor-effect eller "hönsnät" över bilden med den låga upplösning som ≈110 ppi och den typiska 1440p-skärmen innebär.

Nivå 1 är tyvärr något av en platå som skärmmarknaden fastnat på. Dels ekonomiskt (skärmarna kostar inte mycket idag) men också många av skärmköparna är fast i tankesätten på den här nivån. 1440p har varit normen i 10+ år nu.

Nivå 2: 4K ≈160 ppi, nu börjar det bli bättre
Med 4K/UHD på 27-tum, samma fysiska bildhöjd (≈33–34 cm) som UW-skärmen på 34–35–tum är tätheten uppe i 163 ppi och då börjar strukturen för alla utom de skarpaste ögonen bli mindre framträdande. Mycket bättre men fortfarande så att effekter och interferens från subpixelstrukturer är synliga. QD-OLED på 27-tum 4K kommer fortfarande ge färgade kanter runt text.

Just 4K på 27-tum 16:9 är ändå insteget till den bättre skärmvärlden och den nivå som idag är ganska tillgänglig i fråga om produkter och vad man kan köra i 120 Hz över Displayport och HDMI. 4K/27-tum/160 ppi är så pass tät att man kan skala på skärmen. Du kan köra 1080p på 4K-skärmen med bättre resultat än 1080p native och även 1440p skalat ser utmärkt ut, allra särskilt med DLSS och liknande teknik.

Här rör ändå marknaden på sig något. Priserna går sakta ned och utbudet växer sakta med Nivå-2-skärmar.

Det som saknas är nivå 2-skärmar med UW-format 5120x2160 i just 34–35 tum. Det finns en handfull, men de når endast 60 Hz eller 70 Hz. Vi behöver antagligen vänta in DP40- och DP80-kapabla GPU:er och kretsuppsättningar innan man kan nå dit. Fortfarande en nisch som ingen riktigt kan – eller vågar – fylla ännu. Vi har väntat i flera år...

Nivå 3: 200+ ppi, peak performance redan 2014...
5K-skärmar, likt iMac 5K och de fåtal 27-tums 5K-modeller (5120x2880) som finns har en pixeltäthet på ≈217 ppi. Dessa skärmar har den traditionella icke-segmenterade RGB-strukturen och är ju bland det bästa för textrendering. Men fortfarande gränsfall i täthet för att köra med alldeles valfri subpixelstruktur utan helt synlig interferens. Det är i alla fall här någonstans det börjar bli riktigt bra och skalningsproblemtiken börjar suddas ut.

Utbudet av skärmar med 5K och 200+ ppi är extremt litet. Och dras med problemet att bandbredderna över DP och HDMI fortfarande är för låga. Det är 60 Hz som gäller och även här har det stått still i 10 år och jag tror det kommer stå still ett par år till.

Nivå 4: 300+ ppi, 8K och 10K, dit vi vill nå (och förmodligen inte behöver mer)
Mobiltelefoner, iPhone 14 Pro på 6,1 tum har ≈461 ppi och en subpixelstruktur som är något helt annat, kryssformad med olika storlekar och olika förekomster av subpixlar. Fast det påverkar inte text och grafik negativt för vi är på en nivå där ögat inte längre kan urskilja strukturen som en interferens. Trots att vi trycker telefon i fejset.

Detta gör också att man kan bygga skärmar med helt oväntade subpixelstrukturer utan att det stör bilden. Panelernas utformning behöver inte längre vara RGB-block utan det som är tekniskt möjligt och mest effektivt för panelen för hur den drivs men kanske också viktigast, för hur den tillverkas. Så att man kan tillverka panelerna via nya fabriksprocesser till att börja med.

Omvandlat till en 27-tum 16:9 behöver vi nå till 8K och 10K med 7680x4320 (≈326 ppi) respektive 10240x5760 (435 ppi) på 27 tum. På den nivån är skalningsproblematiken också kvantifierad under vad ögat kan urskilja på ett skrivbord. Man kan börja rendera spel utifrån önskad FPS istället.