Inlägg

Helt annan sak med AI-uppskalning i spel då det i spelen är en del av renderingsprocessen och hur bilden skapas. Där fungerar DLSS etc. väldigt bra, särskilt i kombination med hög upplösning.

Att i efterhand processa en bild som är fångad med kamera och (ofta) sönderkomprimerad distribution fungerar inte. Där är lösningen en hög produktions- och distributionskvalitet från första början ifall man vill uppnå en skarpare och tydligare bild.

Fascinerade hur man hela tiden försöker och inbillar sig att att det går att sminka grisar och polera bajskorvar genom allt mer omfattande algoritmer. Har 20+ år i ryggen av techdemo:s med liknande lösningar. Varje gång är man stolt eftersom det är flera år av utveckling (och säkert nya patent) med hårt jobb från rejäla snillen med matematisk förkärlek till den perfekta bilden.

Och visst – varje gång får jag se demoexempel på hur det faktiskt skärper upp någonting. Och varje gång jag får chansen att själv testa klarar jag av max tio sekunder för det märks så väl att något är där och processar, tuggar och adderar något till bilden som inte hör hemma där. I slutändan blir allt bara ännu ett sälj- och reklamargument om Super Advanced Reality Perfect Intelligent Something Something som ingen minns något om efter ett par år.

Om jag fick en krona varje gång... ....så skulle jag ha en rätt rejäl påse godis vid det här laget.

Samsung har lyckats bra med att motverka det generella smetandet/långa responstider på deras VA-modeller men verkar istället få andra problem på köpet. Ganska så framträdande halvtonssstrukturer och "scanline"-problematik. Nördgissar att problemen är en bieffekten som kommer från hur Samsung reglerar panelen elektronisk. Det som tar bort de värsta eftersläpen kan var det som orsakar andra problem.

Plus problematiken med VA-paneler och segmenterade pixelstrukturer, något som Samsung däremot verkar ha fått ordning på senaste åren där också.

Som så ofta annars köper man inte en teknik, utan en produkt. Med det skrivet: nu verkar i alla fall majoriteten IPS-baserade skärmar med QHD/1440p-inte ha så stor spridning i avvikelser från en norm. Alla IPS/QHD-spelskärmar verkar vara ungefär lika trygga och kanske ungefär lika tråkiga.

Skulle inte kalla det @Mikos skriver för fel. I princip är det rätt. Tar man sig tiden att förstå hur sin TV fungerar och vilka inställningar som fungerar tillräckligt bra kommer man ofta tillräckligt långt, särskilt om någon som kan saken förklarar i detalj och extra särskilt ifall man är en bra lyssnare. Fast bara för att Vincent (eller jag) säger ditt och datt är det inte säkert det blir rätt i mottagande ände ändå. Mycket som kan missuppfattas.

Precis som @weenan skriver går det att välja utifrån befintliga inställningar och få bilden tillräckligt rätt på många TV-apparater. Men för att kunna välja rätt krävs det att man redan vet vad hur det ska se ut när det är rätt. Så en del av TV-testandet för mig är att se hur långt jag kommer på att bara välja rätt inställningar i menyerna.

Det tar tid och energi att lära sig på egen hand och fippla med TV:n och testmönster. Hur färger fungerar och hur olika produkter fungerar med färg är ett livslångt lärande. Att då anlita någon för kalibrering blir då istället en kostnad i dess monetära betydelse. Vilket sparar tid och energi som man som person kan ägna åt något man värderar högre än pengarna. Kanske mer tid till att faktiskt se på film eller extra timmar till att förbättra sina golfslag? Alla är så olika.

Kanske är man både och. En del gillar att lära sig något nytt och att då ta hjälp av en yrkesmässig kalibrering för att bekräfta det man lär sig om bild och färg. Därför är också autokalibrering så jäkla meh i sammanhanget. Man betalar för ett papper med fina grafer. Graferna är inte målet med kalibreringen. Graferna är ett viktigt verktyg och en bekräftelse på vägen till rätt bild. För att få rätt bild måste man först förstå bild. Då måste man också kunna mer än att trycka på "Start" i en autocal.

Vad du ser är en vanligtvis resultat av en dålig källa – det mesta i sportväg sänds via dåliga källor – kombinerat med olika "AI/intelligent" bildprocessning som de flesta TV-tillverkare numera trycker på direkt ur kartong. Brukar vara denna "AI/intelligenta" processning som skapar effekten av att ansikten ser målade ut.

Du behöver i sådana fall bekanta dig med hur TV:n fungerar (ja, de är röriga) med bildinställningarna. Hur du stänger av AI-uppskalningen har jag under punkt 2 här: https://www.sweclockers.com/test/34436-lg-oled-42c2-tv-som-fu...

Funktionen heter "AI Picture Pro". Utöver det kan det vara mer som ställer till problem direkt ur kartong. Bilden blir överlag mindre söndertuggad om du väljer Expert-läget för dagsljus.

Swec är ju som det är, en sida byggd för nyheter, så det är lätt att missa informationen på djupet i långa artiklar. Står här hur det skiljer sig på C935 mot C835 (Atmos-soundbar, högre specad ljusstyrka, mer omfattande FALD/fler zoner)

https://www.sweclockers.com/artikel/35135-tv-guiden-2022-23-d...

Färger och färgstandard är inte konstigare än någon annan form av masskommunikation och berättarkonst. Vill man göra sig förstådd behöver man följa vissa regler. Ingen tillfällighet att standarder för färger som är basen för TV-apparater lyder under ITU, ett FN-organ. Det som skapas i Bollywood ska fungera och berättas likadant oavsett om du är Hollywood eller Hässleholm. Det är förstås inte förbjudet att göra på annat sätt, bara man tar konsekvenserna att det du försöker visa med bilden riskerar att missuppfattas eller bli förvanskat när du går din egen väg.

Finns många saker man kan jämföra med för att förstå kalibrering av TV-apparater.

Tonskalor för instrument: Du kan givetvis stämma ditt piano eller din gitarr efter vilken skala du vill. Det är inte förbjudet att göra det på känsla. Men om du vill spela låtar som Creep eller Yesterday kommer musiken inte låta som alla känner Creep eller Yesterday ifall du väljer en annan tonskala eller som det antyds: hittar på något alldeles eget som du tycker känns bra. Framför allt blir det väldigt svårt att samarbeta med andra musiker när alla arbetar efter sin egna interna tonskala.

Syntax i programmeringsspråk: Du kan givetvis hitta på din egen syntax och säkert ändra något utvecklingsverktyg så att det fungerar för det som känns bäst för dig. Då är ditt C inte längre C som resten av världen känner C. Ditt Python är inte längre det Python världen i övrigt känner. Knappast förbjudet. Fast det lär bli väldigt svårt att få sin kod att fungera med omvärlden om du väljer att skriva kod som endast följer din egna interna syntax och det du råkar tycka känns bäst.

Språk och språkregler: Du kan givetvis hitta på ditt eget språk, ändra betydelsen hos orden och välja att tolka orden fritt. Kanske orden genom ditt eget filter till något du tycker fungerar. Inte förbjudet att göra ännu en Ansiktsburk. 하지만 자신의 언어를 선택하고 단어의 의미를 자신의 취향에 맞게 변경하면 외부 세계에서 자신을 이해하기 어려울 것입니다.

Lite snabbt:

Judder är onödigt ryck som orsakas främst av källan pga av 24p->60 Hz. Men också av fel inställningar i TV:n. LG:s TV gör en 24p->60 Hz ifall man har "Biosalong: Av". Alternativet ska vara på. Menyn heter "Cinema Screen" med någon halvmärklig svensk översättning på 2022-modellerna som jag inte kommer ihåg. Det är i alla fall meny-alternativet ovanför TruMotion.

Ifall "Cinema Screen" är utgråad betyder det att man matar någon annan frekvens än 24p i signalen. Då är judder-orsaken redan i källan.

En OLED-modell som gör rätt med 24p – likt LG:s OLED – kommer med sin korta responstid återge bilderna ruta för ruta i 24p som de är filmade. En LCD kommer i varierande grad tillföra en övergångsfas där bildrutorna i ett par till flera millisekunder smetar ihop och mjukar upp övergången. Moderna och toppklassade LCD:er, typiskt 120 Hz-panelerna har kortare övergångsfaser och är därför mer lika en OLED i karaktären. Äldre och enklare modeller smetar mer på alla sätt men blir också mjukare.

Vad du ser ovan situation är det rätta med en LG OLED. Det är så det ska se ut och så det är filmat.

Sedan kan man ha åsikter om det hela.

Även fast man har 24p korrekt hanterat kan man tycka att filmen/TV-serien ändå är hackig av den enkla anledningen att man har en egen godtycklig referenspunkt om "...hur det ska se ut...". Vilket nästan alltid är den gamla TV:ns sätt att hantera övergångar. Kanske en släpig LCD i alla år eller att man haft en någon form interpolering påslagen på sin gamla TV som gör att det upplevs annorlunda.

Finner man att korrekt reproducerad 24p är för ryckigt har man ungefär dessa alternativ:
(1) Lära sig se filmen som den är inspelad med 24p återgivet som 24 fps. Om man har intresset och funderar varför det ser ut som det gör, även fördjupa sig i 100 år av filmhistoria.

(2) Aktivera interpolering i någon form och ta godtycket. Man får en mjukare rörelse men också mer fel i bilden ju mjukare rörelse man skapar. Detta eftersom ingen TV klarar av att interpolera utan att olika fel tillförs till bilden. Hur mycket och hur lite man vill interpolera är helt godtyckligt. En del klarar det inte alls och andra är alldeles lyckligt omedvetna om felen som kommer. Lär man sig se felen kommer man dock inte kunna "unsee" eller "unlearn"

Alternativ (1) och (2) utesluter inte varandra.

Nackdelen med (2) är godtycket. Olika TV-tillverkare har olika algoritmer och lyckas olika bra, plus att man som individ är alldeles olika i hur man registrerar felen som upptsåt. Man kanske vänjer sig på nytt vid en viss typ av interpolering som sin nya referenspunkt om "...hur det ska se ut...". Nästa gång man köper ny TV får man annan typ av interpoleringsalgoritm och annan typ av godtycke. Då måste man kanske ta det här besväret igen.