Inlägg

Poängen är att det ska fungera.

"1.2" eller "1.4" i menyerna är bara ett klumpigt sätt att beskriva vilken metadata som skickas till skärmen, precis som skrivet ovan. Men många får en FOMO-reaktion eftersom man "...vill ju köra senaste versionen".

Verkar som datorskärms-varianterna med LG:s OLED inte använder automatisk och cyklisk panel refresh likt TV-apparaterna. Du behöver antagligen köra en refresh hyfsat regelbundet på eget initiativ.

SBTM har man redan i väldigt många TV idag eftersom det är så Dolby Vision fungerar i sitt vanligaste läge. Vilket belyser dumheten med att prata HDMI-versioner. Ska alla TV med Dolby Vision och därmed SBTM – även de från 2015 och 2016 – retroaktivt kallas för "HDMI 2.1b" nu?

För övrigt samma typ diskussion runt första PS3 för ca 15 år sedan när den saknade HDMI 1.3-funktionen att skicka bitström av Dolby True HD/DTS-MA vilket gav enorma diskussioner om att den "...endast är HDMI 1.1" där någon menade att PS3 "...faktisk är HDMI 1.2 eftersom den spelar SACD" Det hela blev än mer snurrigt när PS3 uppdaterades till 3D-funktion som ju är beskrivet i HDMI 1.4. Var liksom ingen ände på diskussionerna om vilken HDMI-version man skulle säga när man pekade på en PS3:a.

QMS, Quick Media Switching – att kunna växla frekvens utan att synka om bilden där det blir en svart skärm, är en funktion som är beskrivnen i HDMI-specen. Likt många andra funktioner används det inte alltid med all hårdvara. Devisen är fortfarande att fråga efter funktion, inte version.

Jag har ännu inte sett någon TV som kan växla frekvens sömfritt, men har å andra sidan heller ingen källa som använder QMS. Det är väl närmast senaste AppleTV 4K som väntas få den funktionen senare.

Nu synkar moderna TV-apparater om på någon sekund till skillnad mot förr när det ofta var 5–10 sekunders väntan och i den del fall uppemot 20 sekunder för att synka om. QMS tar alltså bort den där sekunden med svart skärm, som på sätt och vis bekräftar att frekvensen/signalen ändrats. Så förstår om det inte är prioriterat för TV-tillverkarna, särskilt som QMS-källorna är så få/icke-existerande.

Utöver AppleTV med flera är det närmast på digitalboxarna man kan tänkas behöva detta och där är behovet mindre i Europa där allt kör 25/50 snarare än i nordamerika där det finns behovet av 24 eller 30/60. Plus att digitalboxar är ofta byggda för att vara så billiga som möjligt så att operatörerna kan spara pengar på den utrustning de måste tillhandahålla. Knappast den senaste tekniken där.

Verkar också som att QMS endast fungerar på ändring i frekvens och inte när signalen ändras mer, likt upplösning och HDR/SDR där det fortfarande lär bli svart i någon sekund.

Reflexfiltren på QD-OLEDs plockar upp mer av rummets ljusnivå och kastar tillbaka det som en vinröd hinna. Oklart hur mycket som är filtret och hur mycket som är något nödvändigt skikt på själva QD-OLED-panelerna.

Samtidigt, har man så mycket ljus i rummet att svärtan faktiskt börjar te sig som vinröd/lila, då är man i ett rum där ögonen ändå har sämre förutsättningar för att uppleva höga kontrastförhållanden. Därmed börjar en avtagande fördel med QD-OLED över en ljusstark LCD med bra reflexfilter istället.

Dukar med extra long backdrop blir extra dyra eftersom det krävs mycket kraftfullare stag och konstruktion för att bära upp dukens tyngd. Det är nog möjligt som specialbeställning men ofta springer man en gräns för vad tillverkarens maskiner kan ordna. En lösning med något som sitter på väggen snarare än taket är nog ett måste ifall det är så begränsad budget.

Majoriteten projektorer som är inom låg prisklass är byggda för bord-framför-duk-situationen och har som regel rätt korta kastavstånd, kanske 1.3x-1,8x gånger dukens bredd. Då blir det svårt att finna en projektor som kan sitta fem meter bort på andra vägen utan att projicera som minst ≈130–160 tum. Stor duk är kanske önskvärt men blir dyrare i sig självt och ju större duk, desto mer ljus behövs från projektorn, vilket i sin tur kräver mer av projektorn och därmed högre pris. Då kanske man tittar på en ljusstark presentationsprojektor (specad lumen är ofta 2x gånger verklig lumen) och får sämre bildkvalitet.

Lite spontant känns det som det saknas en del på budgeten för att bli bra.

Annars, fundera mer över vilka funktioner rummet ska ha, snarare än att tänka på prylarna. Är idén projektorn eller är idén rummets funktion? Ska det vara vita väggar blir det ännu sämre förutsättningar för en projektor. En stor TV i enkel klass med en rejäl pexiglasskiva på stativfötter man ställer framför som skydd när det ska spelas boll(?) torde vara mycket enklare, fungerar bättre i rummet och kanske klarar sig på budgeten utan att man någonsin behöver tänka på att borra fästen och kablar i taket.

Hade länge återkommande migrän – yrsel, ljuskänslig, illamående, perspektivförändringar (Alice in wonderland-syndrom) som debuterade i sena tonåren och kunde slå ut mig ett par, tre dagar. Sökte hjälp men fick inget vidare napp. För milt och för sällan tyckte man, så hänvisades till recetptfria saker som mildrade men aldrig hindrade.

Blev mycket mildare och ovanligare när jag som 30+ bestämde mig för att sluta sitta still och bli fysiskt aktiv och träna, 3-5 ggr i veckan. Kondition och styrka. Sällan migrän och sällan svårare än att Ipren+sömn hjälper där det kom så sällan att bäst-före-datum ibland hinner passera mellan gångerna. Som bonus försvann mina eksem också. Plus alla andra fördelar som kommer av träning. Visst, stinkiga kläder och mer tvätt, men i sammanhanget ett väldigt stort plus.

Fungerar inte för alla, jag vet. Men det tål att upprepas att bästa medicinen inte alltid finns på Apoteket.

Tyvärr fått tillbaka en del migränliknande huvudvärk som en slags postcovid. Nu går Iprenet åt innan bäst-före-datum och det hjälper bara delvis. Så får se.

8x7-modellerna är de nyaste. 2023-Ersättare är på väg men kommer antagligen först mot sommar/höst och då till sina högsta priser. 807:n är från 2022 men ändå bara knappa halvåret gammal nu.

TV-marknaden skiljer sig från exempelvis bilmarknaden. Idag köper man en 2024-modell när man köper bil. TV-branschen tar lanseringsåret, vilket typiskt då är CES i januari som "sitt år".

Annars, om pengarna finns, så har 9x7-modellerna bättre kylning enligt Philips.

Som skrivet tidigare i tråden är denna fläckighet där rött tappas i mitten tyärr rätt vanligt på den generationen av LG:s OLED-paneler. LG – som ofta är piggare på garantibyten än Philips – bytte ut paneler på 2016 och 2017-modeller inom de treåriga reklamationsrätten. Det vill säga att de inträffade rätt tidigt i deras i livscykler.

Verkar också som modeller från den tiden kommit mer eller mindre ur kartong med problemet vilken kan tyda på en svaghet redan vid tillverkningen som sedan förstärks/slit snabbare. Exemplarvariationen på den här generationen är väldigt hög och dåtidens forumdiskussioner runt 2016-2019 vara ofta bandningarna/ojämnheterna över ytan i mörka nyanser. Andra hade nära perfekt jämna nivåer.

För mig ser det mer ut som en defekt i panelen snarare än långsiktig inbränning eftersom inbränningar speglar individens användningsmönster, TV4-solar, disney-loggor, smart-gränssnitt etc. snarare än det är så snarlikt fel på så många av dessa modeller. Samtidigt finns det gott om exempel på 2016- och 2017-modeller med användare som än idag har en problemfri modell.

För hög värmeutveckling är en ganska rimlig förklaring när man tittar på hur felet är distribuerat i bilden. Varma OLED-pixlar sänder ut mer ljus än kalla och över tiden lär det slå ut de som alltid kör som varmast.

Inbränning eller inte – panelen är ju rökt i vilket fall.

Philips driver alltså panelerna extra hårt på ett sätt som gör dem svåra att hålla nivåer under 200 nits även fast man drar väsentliga reglage i botten. Vilket då utvecklar mer värme. Panelljusstyrkereglaget (som heter "Kontrast" på Philips) hade ingen ljusdämpande effekt hos POS90002 mot botten när jag testade, utan vitbalansen började istället skifta mer och mer mot gröngult när reglaget kom ned under 30.

Nyare Philips drivs mot samma princip med skillnad att det är bättre paneler och bättre kylda paneler. Man kan också reglera ljusstyrkan överlag med "Light boost"-reglaget (som heter "Lätt förstärkning" i svenska menyerna ) för att undvika att köra panelen hårdast och hålla en mer jämn nivå.

Troligtvis är det mindre rött – oftast en mörkare och mindre mättad nivå av rött – i mitten i testbilden men det är svårare att se eftersom ljusnivån med rött är lägre, runt 22% av ljusenergin för vitt ljus

När du kör gult blandar du rött och grönt där grönt står för ca 71% av ljusnivån av vitt som med det röda blir att gult är ungefär 93% av vitt. Dels är det mer ljus att se skillnad på så ögonen ser det tydligare. Dels blandas två färger och då blir den här avvikelsen tydligare.

På samma sätt är det svårare att se ojämnheter i den blå testbilden eftersom den utgör ungefär 7% av ljusenergin i vitt.

Uppskalningsteknik som fungerar likt DLSS etc. finns redan sedan flera år i nya TV-apparater. Kom rejält i samband med försökn till 8K. Det är en enorm del av marknadsföringen idag. Tillverkarna tweakar hela tiden algoritmerna och pratar om nya, ännu saftigare körningar med maskinträning för varje år. Det är auto-detektering av genre och så vidare så att sport får en algoritm, nyheter en annan, actionfilmer en tredje etc. LG:s snack om Alpha-processorn är just allt detta.

Och hos allihopa det blir akvarell-effekter och det skapas strukturer där det inte ska finnas strukturer och så vidare. Det ser ut som exemplen länkade ovan fast i varierande grad.

"AI"-processad video ser inte ut som någonting annat än just "AI"-processad bild. Det finns helt klart en distinkt "AI-look".

Orsaken till att detta fungerar i spel därför att spelen är en helt annan typ av situation med andra förutsättningar. På ganska många plan. Ursprungsbilden i ett spel med DLSS till 4K-nivå är från början inte en lågupplöst och sönderkomprimerad video fylld med artefakter, utan de flesta börjar sin DLSS på oklanderlig renderingar i 1080p eller 1440p och skalar därifrån.

Spel är från första början artificiell grafik, mer lik animation och där är vi mycket mer förlåtande för märkligheter. Medan video som får "AI-looken" ofta närmar sig uncanny valley. En uppskalad väggtextur i ett spel är något man rycker på axlarna åt (eftersom det är ett spel), men när nyheterna, dokumentären eller filmen börjar se ut som uppskalade texturer snarare än den faktiska väggen så distraherar det.

Sedan kan jag ju så klart se hur DLSS jobbar i spelen och hur detaljerna liksom växer fram. Men finner inte att det påverkar spelandet eftersom jag i alla fall har en annan fokus och aktivt deltagande (jag styr kameran) när jag spelar. Jämfört med att att se på TV/se på film där man får berättandet taget till sig.

Det är också mycket möjligt att vi är för tidigt i den här processen. Spel och spelgrafik är ändå ett rätt begränsat urval av bildmaterial och – gissar jag – enklare att maskinträna på jämfört med den liiiite mer omfattande verkligheten som fångas av kameror.