Inlägg

@Eismannen: Du kommer inte kunna driva den skärmen via enbart USB-C eftersom en portabel skärm rimligen kräver långt mer effekt än vad en vanilj-USB kan förmedla. En vanlig USB har en nivå som räcker för sådant möss, tangentbord och kanske en hårddisk. I detta fall går nog allt till att driva kretsen i omvandlaren.

Du lär behlva lösa skärmens strömförsörjning separat om du vill ha bild från en PS5. Skulle kanske fungera direkt med USB-C-från en laptop, men även då lär det finns gränsen någonstans vad som fungerar.

Ifall det är en lång sladd dragen till projektorn kan det vara så att sladden inte längre orkar med signalen som projektorn föredrar. Detta kan man testa deduktivt med exempelvis en laptop där man kan testa vilka upplösningar som kommer igenom och vilka som inte kommer igenom till projektorn. Sambanden är rätt enkelt och ju högre upplösning man kör, desto mer bandbredd krävs och någonstans orkar en dålig kabel bara en viss bandbredd. Så man kanske får igenom 1024x768 men inte 1920x1080. Då är det kabeln som är dålig.

Man kan också flytta mediaspelaren till en annan skärm och se om den då fungerar med samma signal för att utesluta fel på den. Oftast är det de långa HDMI-kablarna som slits och slutar fungera. Även radiomiljön kan störa ut dåligt skärmade kablar.

Om det är en lång kabel som är dragen löser man det problemet idag med AOC-kablar, alltså aktiva optiska kablar. Förslagsvis de som bär en Ultra High Speed-certifiering. Passiva vanliga kablar slutar fungera förr eller senare och ska idag undvikas i långa längder om man är ute efter tillförlitlighet.

De är i princip aldrig dubbelriktade. Och 99 procent av allt du finner i butik är byggt för enkelriktningen USB-C ut-från-datorn till HDMI i skärm/TV/etc.

För att en "sladd" ska fungera så som bilden visar där en PS5 kan driva en skärm från HDMI UT till en skärm med USB-C-INgång måste det ske en konvertering av signalen. Det måste alltså sitta kretsar för detta ändamål i "sladden" vilket gör det till en omvandlare. USB-ut från PS5:n används förmodligen enbart för att strömförsörja dessa kretsar. Det är inte säkert USB-data överförs, men det kanske detaljerad info om produkten kan svara på.

Notera att denna lösningen är hyfsat överflödig. Den behövs bara när det av någon anledning saknas en möjlighet att dra en helt normal HDMI-sladd till skärmen. Om du är ute efter att bygga en portabel lösning, sikta då på en skärm som har en helt vanlig HDMI-ingång. Annars har du byggt en lösning som från början är olämplig för en PS5.

Skärmar behöver inte drivrutiner, utan det som är "drivrutiner" är oftast bara någon form av metadata och kanske en färgprofil, samt i en del fall någon form program för att göra enkla ändringar i skärmen via Windows snarare än via skärmens ofta rätt bökiga menyer.

All information som krävs för att köra skärmen finns i skärmens kretsar/EDID och överförs genom vad som i praktiken är en serieportsanslutning. Det som gör en viss upplösning tillgänglig är en uppsättning signaltimingparametrar vilka i grunden följer en matematisk formel som beskriver signalen. Ibland kan "drivrutiner" innehålla extra metadata om extra timings då tillverkarna ofta missar att lägga in helt rätt information i kretsarna.

För att få spelen att acceptera en custom resolution kan man behöva gå bortom Nvidia CP och ned på djupet i Windows-bildskärmsinställningarna och under avancerad-fliken välja den tillagda custom resolution-frekvensen. Då hamnar den signaltimingen i Windows register och då brukar spelen bli mer vänliga med att kunna välja den upplösningen.

Andra tricket man kan till är att köra spelen i borderless window-läge eftersom då ändras inte signalen från det man kör i windows. Så fort man kör fullskärm försöker spelen oftast med den signaltiming som skärmen meddelar via EDID och då missar de eventuellt det som man åstadkommer med en custom resolution.

Vad jag fått fram från folk som frågat liknande från reparationsfirmor brukar en panel som reservdel kosta runt 70 procent av modellens nypris. Det var nog runt 20-22.000 kronor nypris för 55CX när den kom 2020. På det kommer kostnaderna för själva arbetet. Kan ju förstås vara mindre men lika ofta kostar det ännu mer.

Säger sig självt att det väldigt sällan lönar sig eftersom reparationen av en äldre TV med trasig panel i slutändan kostar lika mycket eller blir dyrare än att köpa vad den nyare modellen idag kostar på rea. 55C3 går väl loss på 15-16000 idag och dippar ännu lägre i reor.

Därav detta med att trasig panel = TV:n så gott som alltid rökt. Tunregeln är att det är alltid dyrare att reparera än att köpa nytt om det är panelen som är trasig.

Enda undantagen jag märkt av från den regeln är en del yrkesskärmar. Då ligger mer av tillverkningskostnaden i andra delar. En skärm avsedd för videoproduktion kan ha mycket mer hårdvara runt om och även sådant som klimatsystem och då kanske panelen utgör mindre än hälften av hårdvarukostnaden bakom. Då kan ett panelbyte fortfarande löna sig jämfört med nyköp.

Men konsumentprylar – så gott som aldrig.

+ dubbelkolla med vilken frekvens skärmen rapporterar. Vad som är markerat i Windows/NVCP är inte alltid vad som faktiskt körs.

Jag hade hållit med dig om det var april 2018 du skrev inlägget.

Går jag in på prisjakt idag och sorterar bildskärmar på 3840x2160 med en frekvens om 120 Hz och högre får jag träffar på 117 modeller. 92 modeller om jag tittar på 144+ Hz. Endast 7 st. om jag väljer 240 Hz som alternativ för de modellerna är alldeles sprillans.

Många av dem är tämligen anonyma i sin design även om kartongen ofta är fånig.

Räknar man in TV-apparater där blir det många flera som matchar 4K/120 kraven. Skull gissa att om man lyckades räkna alla som köpt LG:s 42-tums C-modell i syfte att använda den som bildskärm till datorn, skulle det vara en av de mest sålda bildskärmarna inom kategorin.

@Nothingisall: ifall du körde båda skärmarna samtidigt kommer det påverka vilken FPS du får ut eftersom det belastar dator + GPU:n annorlunda. Det kan också påverkas på sätt att två krävande skärmar samtidigt begränsar tillgänglig bandbredd mellan portarna så att ena automatiskt körs i lägre frekvens. Då kan man eventuellt lösa det genom att använda en anslutning längre från varandra på grafikkortet.

Någonstans finns ett svar på varför det blev som det blev och det är sällan direkt i skärmen svaret finns. Därför riskerar samma sak inträffa med nästa skärm igen.

Spelen är mycket mer än att bara välja upplösning. Det är olika grafiknivåer och andra inställningar som direkt påverkar FPS-nivån. Måste ha koll på dem med.

Kablar klarar inte Hertz. Kablar orkar en viss bandbredd. Den vanliga gränsen om 18 Gbps ger dig typiskt:
4K i 60 Hz
3440x1440 i 100 Hz
1440p i 144 Hz
1080p i 240 Hz
720p i 480 Hz

Vad kabeln sedan orkar är fortfarande beroende av övriga hårdvaran. Om du ansluter med HDMI till en skärm där kretsarna bara orkar 18 Gbps är det sak samma om HDMI-kabeln är certifierad till Ultra High Speed-nivån om 48 Gbps. Det man får ut på 3440x1440 är endast 100 Hz för det är vad kretsarna orkar som mest.

Såsom HDMI (och DP) fungerar meddelar enheterna sin önskade upplösning via metadata i EDID. Detta kompliceras om man kopplar en AVR emellan eftersom AVR:n då kommer meddela sina önskemål om ljud och bild. Detta kompliceras också av att ju nyare pryl, desto fler funktioner har den (VRR, HDR, Dolby Vision, nya frekvenser, nya HDCP-versioner etc.) och dessa kräver ytterligare metadata.

Äldre prylar från 10-talet och 00-talet har naturligtvis ingen aning om moderna funktioner och kan inte tolka metadata om HDR etc. eftersom dessa koncept inte existerade när den gamla prylens kretsarna präntades.

Lösningen som TV-tillverkarna byggt in är då att ändra inställningen för HDMI-anslutningen och hur de identifierar sig där de har bakåtkompatibla lägen som säger "jag föredrar 1920x1080", de signalerar äldre HDCP-versioner och ingen metadata om HDR och liknande så att den gamla prylen ska kunna fungera.

Nu har jag inte i huvudet var man ändrar detta på en B1 men på en C2 är det under Allmänna/Enheter/HDMI-inställning/HDMI Deep Color och väljer man Av-läget kommer den HDMI-anslutningen signalera en lägre upplösning och färre funktioner för just gamla enheter.

En modern receiver kan ha motsvarande inställningar. Kopplar man direkt via receivern kan man därför behöva göra motsvarande inställningar. Rekommenderat är att om det inte fungerar via receivern är att istället köra direkt mot TV:n för deduktionens skull.

Får man det ändå inte att fungera ansluter man en andra skärm till den gamla datorn för att där kunna se hur Windows identifierar (eller inte identifierar TV:n). Detta ger ytterligare ledtrådar till vad som är fel.

Ifall PS5:n fungerar problemfritt kan det vara en ledtråd. Om den kör sitt ljud via eARC utan problem medan något annat ljud krånglar då kan problemet ligga i detta andra. Moderna prylar är rätt komplexa och om det är enbart ljudet i en specifik situation som krånglar lär det vara den specifika situationen som är problemet.

Generellt är ARC nu inte utan problem och det har varit i alla år. Att man läser mycket om Samsung och krångel tror jag till hälften är att Samsung säljer flest TV globalt och därför är det mest sannolikt att någon med krångel också har en Samsung. Till andra hälften har jag själv kämpat med Samsungs ljudsystem vid flera tillfällen och ser dem inte som 100 procent tillförlitliga.

Du har en kapabel AVR med din Marantz så en lösning kan vara att köra allt ljud direkt via den snarare än som eARC. Kanske är det som gör att PS5:n fungerar utan problem?

Vad du lär märka i skillnad är att TCL: inte är lika "klockren". Finns lägen där du verkligen märker av mycket högre ljusstyrka och bibehållen kontrast och tillfällen där ter sig lite oväntat platt jämfört med OLED:n.

Det varierar från butikerna vad de tar betalt för en kalibrering i hemmet. Så fråga runt!

Det är rimligen samma hårdvara i grunden, byggd av TCL. Så det som skiljer sig är allt runt omkring, likt OS och menyer, design, finish och liknande. Så mer en fråga om vad man själv föredrar, inte att någon är tekniskt bättre än den andra.

Om du vill att TV:n ska hänga med i kraven som en 13-åring ställer när han sitter med kapaciteten hos sin framtida PC med kamrattrycket om 120+ Hz så siktar man på den kapaciteten idag. Och vill du att kompisarna ska vallfärda hem till honom kör du en 42-tums LG OLEC C3.

Väljer man idag en TV som saknar finesserna som 4K/120-kapacitet så väljer man också en överlag enklare/sämre TV och då riskerar frågeställningen om ny TV komma upp igen och inom en snarare framtid. Inget av de här funktionerna som gynnar spel och sätter snabbare systemkrets inuti TV:n är något som går att ändra i efterhand.

Ifall pengarna styr, vilket jag förstår, är en kompromiss de modeller som har Dual Line gate-funktionen (DLG, syns i guiden i de detaljerade tabellerna) som klarar 4K/60 och dubbla frekvensen i lägre upplösning: 1080p/120. TCL C645 är en sådan modell, Hisense och Philips har också några sådana modeller. Dessa modeller har också överlag mer spelanpassning än de som är låsta vid 60 Hz.

Det är som alltid i praktiken omöjligt att förutspå när butiksreor kommer (förutom BF och mellandagarna). Man kan använda sådant som prishistoriken på prisjakt för att få ett hum om hur lågt modellen kan tänkas sjunka, men inte så mycket mer.

Detta är en fråga som återkommer ungefär varje vecka. Finns närmare 300 modeller med den specen i 27–32 tum och det går aldrig att helt täcka hela utbudet. Rekommendationen är därför att gå på de modeller som är bekräftat bra genom vettiga tester. Rtings är relativt enkla att ta till sig med sidor som rankar monitorer: https://www.rtings.com/monitor/reviews/best/by-usage/gaming

Curved är i första hand en smaksak och brukar inte vara markant skillnad annat än med ultra wide eller extra stora skärmar för den som vill ha omslutande upplevelse.

Tumregeln är att välja skärmar med IPS-panel för de har allroundegenskaperna och få dolda nackdelar. VA-panelerna kan ge högre kontrastförhållande och är ofta billigare men har alltid en nivå av osäkerhet runt vinklar, eftersläp och subpixelstruktur. Sådant man endast får svar på genom att läsa tester som bekräftar kvalitetsnivån.

Jag kan ju inte berätta om vilken skillnad någon annan upplever. Bara om de produktmässiga skillnaderna och vad de kan tänkas göra. Därav TV-guiden: https://www.sweclockers.com/artikel/37476-tv-guiden-2023-24-d...

Här jämför du en Andersson som är en Vestel-TV i basklassen som enbart säljs via en viss butikskedja. Inget särskilt ifråga om teknik och Vestel-TV-apparaterna är rätt okända för att man får vad man får. Räkna inte med många uppdateringar eller buggfixar. Till sin fördel är att butiken har en 10-årsgaranti: https://www.netonnet.se/content/info/10-ars-garanti-andersson... vilket förstås bara gäller så länge butiken finns.

LG:s QNED75 är inte deras bästa på något sätt men i alla fall en enklare mellanklassmodell som är tekniskt betydligt mer kompetent produkt, inklusive sådant som support och tillgång till uppdateringar om det behovet finns.

Vad man sedan är nöjd med eller inte och vilka skillnader man faktiskt lägger märke till är ju förstås en öppen fråga.

Du har 4K/Ultra HD med båda såvida inte något är felinställt, likt att du kör 1080p ut från AppleTV. Det du lägger märke till är olikheter och inkonsekvenser i hur olika plattformar rapporterar information.

Dolby Vision är HDR10 med dynamisk metadata. Är egentligen inte alls knutet till upplösning likt 4K/UHD. Däremot sammanfaller det i så gott som samtliga fall att material mastrat för Dolby Vision distribueras i 4K/UHD-upplösning.

När du kör AppleTV kör du via HDMI. Information om inkommande signal likt 4K/UHD/2160p etc. är knutet till HDMI-ingången och nås på annan plats via info-knappen på Samsungs fjärrkontroll. Det är några klick bort via kugghjulet pga av hur Samsung disponerar sin fjärrkontroll.