Inlägg

"Bäst" blir det när vi talar om en modell likt LG OLED C3 i 42-tum som nog är den mest bekräftade spel-TV-apparaterna precis i rätt storlek. Den är också en populär som bildskärm till datorn. Men då minst det dubbla över din budget.

Bland de TV-modellerna för 5000 kronor är allting satt på nivån av enklast möjliga för lägsta möjliga pris. Ingen är "bäst".

Dual Line Gate hos TCL:n handlar om att panelen kan kör dubbla frekvensen i halva vertikala upplösningen vilket i praktiken blir 4K/60 och 1080p/120. Nu är det få PS5-spel som använder 120 Hz, men det kan vara en intressant finess. Jag har dock inte hört något av någon som faktiskt använder funktionen.

Det är troligtvis nästan likadan hårdvara, båda lär byggas av TCL där TCL:s egen P631 bygger på något äldre teknik och är från 2022. Med Philips får Philips-finesser som Ambiight men också sådant som Dual Line Gate för att kunna köra 1080p/120 på panelen, något som den äldre TCL-modellen saknar.

Det finns inte mycket som är anpassat för PS5:n i den storleken ifall du tänkt dig utnyttja det PS5 är bra på, dvs 4K/60-domänen och då med HDR.

Du kan finna ett fåtal 4K-bildskärmar på 40–43 tum och 32 tum som kan närma sig en budget vad nu "väldigt begränsat" innebär. Typiskt kostar 40–43-tummarna från 6–7 kkr och uppåt, 32:or från 4–6 kkr och uppåt. Dessa kommer då fungera bra ihop med en dator i framtiden.

TV-apparater i storleken under 40–43 tum är som regel gammal panelteknik och ofta full HD och även i 1366x768 i en del fall. Dessa kan fortfarande vara rätt billiga, särskilt om man går på bottenskrapsutbudet. Men de är inte så värst roliga någonstans. Du kan i alla fall finna en enkel 4K-TV i storleken 43 tum för runt 4–5 kkr beroende på vad du köper. Dessa kan däremot ha varierande framgång som datorskärm i framtiden.

4K trumfar över 1440p på alla sätt. Förutom priset, utbudet och möjligheterna till de högre frekvenserna. Det sista är nog inte din prioritet och du har en ganska realistisk budget för att kunna pricka in många av skärmarna, i alla fall 4K/144+ IPS-utbudet.

OLED vs. IPS är en diskussion med många sidor vilket i sin tur också hänger på dina personliga önskemål och erfarenheter från förr. Alla kommer medvetet eller omedvetet att jämföra med den befintliga skärmen. Kommer man från en trött TN-panel från 10-talet kan båda alternativen te sig som enorma förbättringar. Den som redan har en duglig IPS blir mer sällan lika imponerad av en ny 4K-IPS. Samma och lika fast fler pixlar. Ifall den nya IPS-skärmen har en bra FALD kan den imponera mer.

I grunden kommer OLED stå för den märkbart bättre upplevelsen i fråga om bildkvalitet tack vare möjligheten till att bygga bilden mot svart. En IPS med en bra FALD kommer i sin tur också kunna komma i närheten i fråga om kvalitet men inte riktigt på samma nivå.

Tänkte just föreslå MB166C då den verkar vara en mer spelbar skärm.

Enklast är ofta att ordna ett grafikkort med USB-C och jag tror du uppnår det du vill. En enda sladd, en enda by-the-book-signal. Så fort man slänger på extra omvandlare och speciallösningar är det alltid något extra som kan krångla.

@Eismannen: Du kanske har övertänkt problemet i sådana fall om du inte ska köra en PS5? Eller siktar på fel saker? Ofta när man frågar efter ovanliga specialsladdar är man inne på ett sidospår.

Vad jag läsa ut av den skärmen... https://www.asus.com/se/displays-desktops/monitors/zenscreen/...

...kör den allt via USB3.2 via mini-kontakt (ej USB-C) och inget annat finns i anslutningsväg. Detta blir då en 1366x768/60 Hz-skärm som du ansluter direkt till en dators vanliga USB3.2-port. Därmed är skärmen troligtvis sitt eget grafikkort och du kan inte använda den för spel eftersom allt går förbi GPU:n.

Du behöver något i skärmväg som ansluter direkt till USB-C, Displayport eller HDMI till speldatorns GPU.

@Eismannen: Du kommer inte kunna driva den skärmen via enbart USB-C eftersom en portabel skärm rimligen kräver långt mer effekt än vad en vanilj-USB kan förmedla. En vanlig USB har en nivå som räcker för sådant möss, tangentbord och kanske en hårddisk. I detta fall går nog allt till att driva kretsen i omvandlaren.

Du lär behlva lösa skärmens strömförsörjning separat om du vill ha bild från en PS5. Skulle kanske fungera direkt med USB-C-från en laptop, men även då lär det finns gränsen någonstans vad som fungerar.

Ifall det är en lång sladd dragen till projektorn kan det vara så att sladden inte längre orkar med signalen som projektorn föredrar. Detta kan man testa deduktivt med exempelvis en laptop där man kan testa vilka upplösningar som kommer igenom och vilka som inte kommer igenom till projektorn. Sambanden är rätt enkelt och ju högre upplösning man kör, desto mer bandbredd krävs och någonstans orkar en dålig kabel bara en viss bandbredd. Så man kanske får igenom 1024x768 men inte 1920x1080. Då är det kabeln som är dålig.

Man kan också flytta mediaspelaren till en annan skärm och se om den då fungerar med samma signal för att utesluta fel på den. Oftast är det de långa HDMI-kablarna som slits och slutar fungera. Även radiomiljön kan störa ut dåligt skärmade kablar.

Om det är en lång kabel som är dragen löser man det problemet idag med AOC-kablar, alltså aktiva optiska kablar. Förslagsvis de som bär en Ultra High Speed-certifiering. Passiva vanliga kablar slutar fungera förr eller senare och ska idag undvikas i långa längder om man är ute efter tillförlitlighet.

De är i princip aldrig dubbelriktade. Och 99 procent av allt du finner i butik är byggt för enkelriktningen USB-C ut-från-datorn till HDMI i skärm/TV/etc.

För att en "sladd" ska fungera så som bilden visar där en PS5 kan driva en skärm från HDMI UT till en skärm med USB-C-INgång måste det ske en konvertering av signalen. Det måste alltså sitta kretsar för detta ändamål i "sladden" vilket gör det till en omvandlare. USB-ut från PS5:n används förmodligen enbart för att strömförsörja dessa kretsar. Det är inte säkert USB-data överförs, men det kanske detaljerad info om produkten kan svara på.

Notera att denna lösningen är hyfsat överflödig. Den behövs bara när det av någon anledning saknas en möjlighet att dra en helt normal HDMI-sladd till skärmen. Om du är ute efter att bygga en portabel lösning, sikta då på en skärm som har en helt vanlig HDMI-ingång. Annars har du byggt en lösning som från början är olämplig för en PS5.

Skärmar behöver inte drivrutiner, utan det som är "drivrutiner" är oftast bara någon form av metadata och kanske en färgprofil, samt i en del fall någon form program för att göra enkla ändringar i skärmen via Windows snarare än via skärmens ofta rätt bökiga menyer.

All information som krävs för att köra skärmen finns i skärmens kretsar/EDID och överförs genom vad som i praktiken är en serieportsanslutning. Det som gör en viss upplösning tillgänglig är en uppsättning signaltimingparametrar vilka i grunden följer en matematisk formel som beskriver signalen. Ibland kan "drivrutiner" innehålla extra metadata om extra timings då tillverkarna ofta missar att lägga in helt rätt information i kretsarna.

För att få spelen att acceptera en custom resolution kan man behöva gå bortom Nvidia CP och ned på djupet i Windows-bildskärmsinställningarna och under avancerad-fliken välja den tillagda custom resolution-frekvensen. Då hamnar den signaltimingen i Windows register och då brukar spelen bli mer vänliga med att kunna välja den upplösningen.

Andra tricket man kan till är att köra spelen i borderless window-läge eftersom då ändras inte signalen från det man kör i windows. Så fort man kör fullskärm försöker spelen oftast med den signaltiming som skärmen meddelar via EDID och då missar de eventuellt det som man åstadkommer med en custom resolution.

Vad jag fått fram från folk som frågat liknande från reparationsfirmor brukar en panel som reservdel kosta runt 70 procent av modellens nypris. Det var nog runt 20-22.000 kronor nypris för 55CX när den kom 2020. På det kommer kostnaderna för själva arbetet. Kan ju förstås vara mindre men lika ofta kostar det ännu mer.

Säger sig självt att det väldigt sällan lönar sig eftersom reparationen av en äldre TV med trasig panel i slutändan kostar lika mycket eller blir dyrare än att köpa vad den nyare modellen idag kostar på rea. 55C3 går väl loss på 15-16000 idag och dippar ännu lägre i reor.

Därav detta med att trasig panel = TV:n så gott som alltid rökt. Tunregeln är att det är alltid dyrare att reparera än att köpa nytt om det är panelen som är trasig.

Enda undantagen jag märkt av från den regeln är en del yrkesskärmar. Då ligger mer av tillverkningskostnaden i andra delar. En skärm avsedd för videoproduktion kan ha mycket mer hårdvara runt om och även sådant som klimatsystem och då kanske panelen utgör mindre än hälften av hårdvarukostnaden bakom. Då kan ett panelbyte fortfarande löna sig jämfört med nyköp.

Men konsumentprylar – så gott som aldrig.

+ dubbelkolla med vilken frekvens skärmen rapporterar. Vad som är markerat i Windows/NVCP är inte alltid vad som faktiskt körs.

Jag hade hållit med dig om det var april 2018 du skrev inlägget.

Går jag in på prisjakt idag och sorterar bildskärmar på 3840x2160 med en frekvens om 120 Hz och högre får jag träffar på 117 modeller. 92 modeller om jag tittar på 144+ Hz. Endast 7 st. om jag väljer 240 Hz som alternativ för de modellerna är alldeles sprillans.

Många av dem är tämligen anonyma i sin design även om kartongen ofta är fånig.

Räknar man in TV-apparater där blir det många flera som matchar 4K/120 kraven. Skull gissa att om man lyckades räkna alla som köpt LG:s 42-tums C-modell i syfte att använda den som bildskärm till datorn, skulle det vara en av de mest sålda bildskärmarna inom kategorin.

@Nothingisall: ifall du körde båda skärmarna samtidigt kommer det påverka vilken FPS du får ut eftersom det belastar dator + GPU:n annorlunda. Det kan också påverkas på sätt att två krävande skärmar samtidigt begränsar tillgänglig bandbredd mellan portarna så att ena automatiskt körs i lägre frekvens. Då kan man eventuellt lösa det genom att använda en anslutning längre från varandra på grafikkortet.

Någonstans finns ett svar på varför det blev som det blev och det är sällan direkt i skärmen svaret finns. Därför riskerar samma sak inträffa med nästa skärm igen.

Spelen är mycket mer än att bara välja upplösning. Det är olika grafiknivåer och andra inställningar som direkt påverkar FPS-nivån. Måste ha koll på dem med.

Kablar klarar inte Hertz. Kablar orkar en viss bandbredd. Den vanliga gränsen om 18 Gbps ger dig typiskt:
4K i 60 Hz
3440x1440 i 100 Hz
1440p i 144 Hz
1080p i 240 Hz
720p i 480 Hz

Vad kabeln sedan orkar är fortfarande beroende av övriga hårdvaran. Om du ansluter med HDMI till en skärm där kretsarna bara orkar 18 Gbps är det sak samma om HDMI-kabeln är certifierad till Ultra High Speed-nivån om 48 Gbps. Det man får ut på 3440x1440 är endast 100 Hz för det är vad kretsarna orkar som mest.