Inlägg

Inlägg som ox4 har skrivit i forumet
Av ox4
Skrivet av ThePancakerizer:

Jag är lite skeptisk med tanke på att den heter "Copygate". Brukar inte vara ett gott tecken. Men vi får se!

Jag förstår att du kan bli lite skeptisk med ett så ställningstagande namn. Vad jag hört om Daniel så är han driven, noggrann och kunnig så jag litar på att produkten blir bra. Frågan är väl om vinklingen är den som man själv tycker att den borde vara, men det visar sig nog att när han följer de mest intressanta spåren i diskussionen så blir filmen givande ändå.

Av ox4
Skrivet av Bad Habit:

Lite osäker på strömförsörjningen. Skiljer den från referensdesignen på kortet? Verkar som om det endast är kylaren som är annorlunda.

Om de kommer OC bios till referens vet jag inte om jag hade velat mosa på mer än 110% powertarget för den strömförsörjningen (varmt, ostabilt, = minskar livslängd)

"Classified" visar 8+8pin med 14+3 fas och dubbelbios med ACS2.0, övriga verkar vara 8+6pin /6+2fas

Av ox4

EVGA har ju olika varianter med ACS2.0+ men även hybridkylning och vattenblock. Har inte sett dessa i butik, men mer info finns här: http://www.evga.com/articles/00934/EVGA-GeForce-GTX-980-Ti/ (klicka på products)

EDIT: har svårt att hitta din Kingpin...hemsidan säger gtx 980, även om bilden visar TI

Av ox4

HD funkar både på filmer och serier (Win8.1/Firefox/Silverlight).
Har 2 screens + HD abonnemanget (89:-).
Testade snabbt med serien "8" eller nåt sånt och the Mechanic. HD-knappen finns på båda.

EDIT: verkar som att vissa filmer inte funkar i HD trots allt. Enders game visade ingen HD ikon och maxade på 1750.

..och jag lärde mig att HTTPS everywhere tar sönder netflix om man inte sätter ett rött kryss framför Microsoft (partial)...

Av ox4

tror att det bästa svaret egentligen är att du klarar dig fint med den billigare.

om du ställer frågan "vad kan jag göra med den dyrare som inte går med den billigare" så är troligtvis svaret "inget". alltså skulle du slänga ut tusenlappar för något som inte ger dig mervärde.

om du är intresserad så är det värt att kolla t ex webhallen, komplett, dustin eller inet, försök bygga ihop exakt samma dator för att sedan byta ut några av komponenterna till billigare eller bättre delar och se var du hamnar i pris. Fördelen blir ju att du kan välja låda, formfaktor osv. Länkar du sedan kundvagnen till tråden så kan du få mer tips och ideer...

Av ox4
Skrivet av downup:

Tittar på dessa två
https://www.komplett.se/k/kcp.aspx?sku=795939&sku=829592

200 kr skillnad, Manga verkar ha MultiTouch men det är inget jag ser någon nytta med. Sen behöver jag inte deras program. Så jag tror jag chansar på en Creative Pen.. Väntar lite dock innan beställning. Se om det kommer fler svar

Sen om jag fastnar för detta så kan man ju köpa wireless-kit för 400kr

tror att du har tänkt rätt! multitouch tror jag går att stänga av med en av knapparna (inställningsbart). och artrage är nice.
glhf

Av ox4

kan inte svara på alla skillnader, men jag köpte bamboo några år sedan (bamboo pen & touch (A5)) och det funkar helt ok för att skissa i diverse ritprogram. inga krångligheter för mig och kan inget annat än rekommendera den för lättare skisserier.

Av ox4

Skruf stark portion
Nick & Johnny original strong
Lab 13 (testar gärna andra i Lab-serien men inte med mint o sån skit)

Av ox4
Skrivet av Huzzbutt:

En diskussion av den typ du söker ...
... ty den specifika diskussionen utgör ingen grund för konsensus.

Tack huzzbutt, jag fattar vart jag gått fel i läsningen av diskussionen.

Det som belästa feminister (då snackar jag om samhällsideologerna, inte de som tycker att jämställdhet är bra) har som ramverk för diskussion är en överideologi som inte handlar om att söka sanningen (i den mening en matematiker gör det), utan forma den utifrån egen begreppsbild. Diskussioner i ämnet handlar mer om maktspel än om lärdomar, och ämnet i sig formas så att det blir oangreppbart.

Jag är ändå glad att ha deltagit i diskussionen eftersom den gav mig ett bättre perspektiv på hur "debatten" egentligen är, vad den syftar till och varför konflikterna tenderar vara olösliga. Jag är naturvetare till professionen och har därför ett mindset som uppenbarligen inte lämpar sig för vidare deltagande i denna tråd. Liten disclaimer: med skrivna ordet i detta format är tonläget lätt att misstolka - därför vill jag förtydliga att det jag precis skrivit ska läsas neutralt, och inte med sarkasm, ironi eller bitterhet. Jag kommer alltid att ingå i diskussion eller debatt med ställningstagandet att mina ingångsåsikter måste vara öppna för revision, annars finns inget syfte med interaktionen. Som sagt: naturvetare, inte politiker/retoriker.

Av ox4

när allt är jämställt ur ett "soft" (normativt, samhällsvetenskapligt, feministiskt, gender osv) perspektiv kvarstår enkom de skillnader som härleds till fysikaliska variabler (biologi, arv osv).

diskussionen är just nu inte om könsdiskrimineringens orättvisa, och ingen har nog hittills i tråden argumenterat för att det inte finns kulturella betingelser av orättvisa förväntningar på individer baserat på kön.

feminism upplevs av flera "vanliga" dvs akademiskt oinsatta individer i tråden som något som har gått överstyr, och detta kan härledas till mediala synligheten av korkade påståenden från "feminister" med mer extrema synsätt. Likaså kan detta försvaras om man ser det som satir som sparkar uppåt (givet antagandet om att män är över kvinnor). Definitionen av feminism har dock inte ändrats, och de som en gång kallat sig för feminist kan fortfarande göra det utan någon ökad extremifiering av åsikt. Det handlar likväl om jämställda rättigheter som människa oavsett biologisk konfiguration.

Det finns dock en rädsla bland många, uppenbart i tråden, att ideologi är starkare är vetenskaplighet i diskussioner om feminism... att teorier med en stark ideologisk komponent ses som viktigare än vetenskapigt genomförd forskning. Teorier som inte är testningsbara och hypoteser som drivs utan att acceptera utmaning är INTE ett bra sätt att nå till sanningen. Om dessa teorier därför blir underlag för politiska beslut så är sannolikheten hög att besluten får dåliga konsekvenser, och landet blir sämre.

Denna tråd har utmynnat i en pajkastning om retorik och ad hominem argument och tyvärr verkar ingen vilja hjälpa andra att förstå synsätten på ett bättre sätt, utan håller sin linje samtidigt som fokus läggs på diskvalificering av inläggen hos motparterna.

Vi närmar oss partiledardebattnivå. Och den är värre än Kalle 5. Kalle 5 har nämligen 0 livserfarenhet och outvecklad kognitiv förmåga, men politiker är intresserade av att yttra sig starkt och kompromisslöst utan att vara emottaglig för alternativa synsätt eller fakta.

på swec bemöter vi normalt sån argumentationsteknik med "fanboi"
eller "trollolol"

Av ox4
Skrivet av Huzzbutt:

...
Frågan är enkel Eastwood, kan du styrka påståendet att någon sorts biologisk funktion uppvisar ett styrkt samband med endera köns sociala beteende.

Är det så att du inte kan det så lägg ner spåret, bifoga länk givetvis.
...

Att hävda att hormoner inte styr beteende ÄR tramsigt. Hormoner är ju signaler för kroppen som beror på omgivning och förbereder för interaktioner.

Här är tre enkla länkar till forskning om beteende och hormoner på olika vis (från 2015), publicerade i vedertagna vetenskapliga tidskrifter:

Longitudinal changes in adolescent risk-taking: a comprehensive study of neural responses to rewards, pubertal development, and risk-taking behavior
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25948271

Genomic conflicts and sexual antagonism in human health: insights from oxytocin and testosterone
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25926877

Dual-Hormone Changes Are Related to Bargaining Performance
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25926477

Här är tre artiklar med något mer fokus på kön (också 2015):

How sex and age affect immune responses, susceptibility to infections, and response to vaccination.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25720438

The female human heart at rest and during exercise: A review
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25017048
(Notera: "Due to the paucity of data in this field, and general lack of consensus, the review concludes by making recommendations for future work")

Learning and memory: Steroids and epigenetics
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25766520

Och här är några som ytterligare belägger relevansen för biologi för att förstå vad kön kan innebära i relation till beteende (även dessa några snabbt hittade från 2015):

Genetic influences on pubertal development and links to behavior problems
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25903988

Human sickness behavior: Ultimate and proximate explanations
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25639499

..och från den sista artikeln klipper jag utt följande del för er som vill veta hur någon med vetenskaplig bakgrund ställer sig till frågor, funderingar och hypoteser (utan att behöva bejaka någon form av personlig ideologi som oftare förekommer inom samhälls"vetenskapen"):

Human sickness behavior: Ultimate and proximate explanations
Eric C. Shattuck* andMichael P. Muehlenbein
Article first published online: 13 JAN 2015
DOI: 10.1002/ajpa.22698
© 2015 Wiley Periodicals, Inc.

...

Sex, gender, and cultural factors
Sex (genetic/gonadal typology) and gender identity (personal, subjective experience as masculine, feminine, or other) may also play important roles in the expression of sickness behavior within and between human populations. Unfortunately, we are aware of only a single study specifically addressing mechanisms underlying sex differences in sickness behavior in humans. In a small sample (N = 20) of participants receiving LPS, increases in IL-6 levels were significantly associated with increases in depressed mood in females but not males (Eisenberger et al., 2009). Interestingly, IL-6 increases in females were also associated with increased activity in brain areas (assessed via fMRI) associated with social pain (dorsal anterior cingulate cortex and right anterior insula under conditions of social exclusion) (ibid).

There is also evidence for female bias in symptom severity across a variety of cultural contexts (Torsheim et al., 2006). Typically, women report more illnesses and/or symptoms, take more sick days, and have more frequent hospital trips than men, even after accounting for reproductive health concerns (Hinkle et al., 1960; Gove and Hughes, 1979; Verbrugge, 1985; Arber and Lahelma, 1993; Macran et al., 1996). Men are significantly less likely than women to have contact with a physician, regardless of income and ethnicity (Courtenay, 2000). Women report more chronic conditions, including kidney/liver trouble, urinary infections, and allergies, and days confined to bed due to disability than men (Cleary et al., 1982). Women with chronic pain conditions report more severe pain, more frequent pain bouts, and longer-lasting pain than men (Goodin et al., 2013). Migraine, irritable bowel syndrome, temporomandibular joint disorder (TMJ), and pain associated with rheumatic diseases are all more frequent in women than men (Goodin et al., 2013), and Ruau et al. (2012) find that women report increased pain intensities for acute inflammatory conditions, including sinusitis and arthropathies. Women report more angina-related chest pain than men, as well as more symptoms, including dyspnea, irritability, nausea, and dizziness (Granot et al., 2004). Women also show lower pain thresholds and tolerances to experimentally induced pain than do men (Goodin et al., 2013). Another consistent finding is greater female absence from work due to sickness, though there are a variety of factors, including gender composition of the workforce, that appear to affect these absences (Laaksonen et al., 2012). In general, these results suggest that women typically experience their illnesses differently than men.

A mechanistic explanation of this bias in symptomology may be variation in endocrine and immune functions. Clearly, estrogens and progestins influence immune functions (Weinberg, 1984), with estrogens stimulating both cellular (Th1) and humoral (Th2) immune responses (Butts and Sternberg, 2008; Loram et al., 2012). Women have higher serum levels of IgM and IgG, and estrogen has been shown to increase the production of both antibodies from white blood cells in vitro (Bouman, 2005).

Another very plausible mechanism for differences in symptomology, health-seeking behaviors, and conceptions of sickness is variation in gender roles (culturally expected norms of behavior). These social norms often associate seeking help or “complaining” with women, or femininity more generally, while males and “masculine” individuals are assumed to maintain a stereotypical stoicism, and interestingly, men and women who self identify as less masculine/more feminine experience more symptoms of illness monthly (Annandale and Hunt, 1990).

Men who report being more masculine may be less likely to seek out preventative health care (Springer and Mouzon, 2011). However, this also likely depends upon different cultural conceptions of sickness and responsibility. Among African-American men there has been reported a relative lack of negative health effects of typical adherence to masculine beliefs (Springer and Mouzon, 2011). For example, self-reliant attitudes were associated with personal wellness (as well as health awareness, motivation to maintain good health, and the belief that one can influence one's health for good or ill) in a sample of African-American men, age 18–71 years (Wade, 2009). This may be a function of how self-reliance is perceived in different ethnic groups, with this group of participants possibly associating self-reliance with responsibility, discipline, and confidence. An individual may associate each of these with maintaining good health, contrary to previous results in which self-reliance was associated with risky health behaviors in Australian men (Mahalik et al., 2007).

There is also a considerable literature covering the cultural context of illness, which often overlaps with gendered experiences of illness, as described above. For instance, machismo refers to Latin American conceptions of masculinity, both negative and positive (Arciniega et al., 2008). Positive aspects can include dignity, wisdom, defense of family and its honor, and hard work, while negative aspects include violence, aggression, and highly sexualized behavior (Arciniega et al., 2008), as well as fetishism of women's bodies and a hypersensitivity towards an idealized view of women as virgins or mothers (the concept of Guadalupismo) (Sternberg, 2000). Machismo has been identified as a barrier to both health seeking in general in a sample of Mexican American men (Hunter et al., 2007), as well as to HIV prevention in Chile (Cianelli et al., 2008).

Researchers have also reported significant differences in measures of self-perceived health between populations. For instance, Hispanic American children reported more health concerns than did their European American counterparts in a non-clinical sample (Silverman et al., 1995). This finding is in accord with other results showing that Mexican American adults report more symptoms and somatization (i.e., a preoccupation with physical symptoms that likely have a psychological, rather than physical cause) than do Caucasian adults (Escobar, 1987). Similarly, there are data suggesting that Chinese individuals (both living in Asia and as immigrants in Western countries) report more somatic symptoms of depression than do Caucasians (Ryder et al., 2008).

Cultural factors like ethnomedical beliefs, the value placed on family, collectivism, and religiosity may all mediate some of the differences in symptom reporting and perceived health between populations. For example, illness severity in Mexican Americans is often measured by two factors, pain and the appearance of blood, as well as from the basis of family members' and acquaintances' experiences, with illnesses “common” to this group being perceived as relatively “normal” and inconsequential (Gonzalez-Swafford and Gutierrez, 1983). This emphasis on community, family, and interdependence stands in contrast to the Anglo-American valuation of autonomy and individualism which contributes to self-control over pain and illness, as well as a reduced number of protective social factors in comparison to other ethnic groups that might otherwise assist in buffering the effects of stress and disease (Sharp and Koopman, 2013; but see Voronov and Singer, 2002 for a critique of the individualism-collectivism construct). Other personality traits, such as stoicism and religiosity, may help shape individual or even group-level interpretations and experiences of sickness. The ability to endure pain and illness is a valued sign of strength in Mexicans and Mexican Americans (Calvillo, 2013), and high rates of self-reported stoicism in the face of pain have been reported in Andean Quichuas (Incayawar and Maldonado-Bouchard, 2013). A similar phenomenon has been reported in Chinese men (Hong-Gu and Vehviläinen-Julkunen, 2013). Confucianism, as practiced in China, is possibly associated with stoical attitudes towards pain and illness, particularly in males (Hong-Gu and Vehviläinen-Julkunen, 2013). A belief that illness is an act of God may predispose individuals against reporting the condition and/or seeking treatment, as has been observed in Mexican Americans (Gonzalez-Swafford and Gutierrez, 1983). It has also been reported that Anglo-Americans are less likely to use religion as a coping mechanism during chronic pain, in comparison with African-Americans (Sharp and Koopman, 2013).

Based on the findings that socially appropriate behaviors during illness (e.g., complaining of symptoms, seeking health care or other assistance, suspending economic or other social obligations to rest or recuperate etc.) vary by sex, gender, cultural context, and individual personality, it is a reasonable assumption that sickness behavior expression is also modulated by the same factors. For instance, sick individuals scoring higher on a measure of collectivism might downplay the effects of sickness behavior for relatively minor complaints (e.g., a cold, minor influenza), to avoid “becoming a burden,” but to actively seek support for a more serious health problem. Similarly, more individualistic people could sublimate the effects of sickness behaviors and avoid soliciting social support at all times, perhaps preferring medical consultation to social support. Males, or individuals who exhibit more “masculine” behavioral and psychological traits, would under-report sickness behavior symptoms (lethargy, depression, and so forth) in cultural contexts that associate “male-ness” and masculinity with stoicism, dismissal of pain, etc., and the opposite may be true for females or highly feminine individuals. Finally, it should be noted that the evidence presented above is predominantly derived from industrialized, Western populations. Similar research in societies with different medical practices, gender roles etc., would be highly illuminating, and a welcome contribution to the field

...

Dold text

Det fanns över 10000 artiklar att välja på med en enkel sökning. Några av de tidigaste (t ex Hormonal modifications of social behavior; the effect of sex-hormone administration on the social status of a male castrate chimpanzee.) är från 1945. Även om denna handlar om lägre primater än människor är sammanfattningen trots allt rolig att läsa:

"The effects of male and female sex-hormone administration on the dominance status of a male-castrate were studied in a food-competition situation. The animal with which the castrate was paired was an intact male of approximately the same size and age as the treated subject. The results showed:

(1) That the dominance status of the castrate was enhanced by male sex-hormone therapy.

(2) That the castrate assumed subordinate status as a result of the administration of female sexhormone.

(3) That well-established habits of social response were acquired by the animals, and tended to persist after cessation of hormone administration.

(4) That the persistent habits of response could be modified and eventually reversed by appropriate hormone treatment.

The results were discussed in connection with the general problem of social dominance; and several hypotheses as to the nature of the mechanism underlying the effects of sex-hormones on the social interactions of the chimpanzee were considered.

"

Huzzbutt, att kategoriskt avvisa relevansen av biologi för samhällsstrukturer är inget annat än en dåligt formulerad hypotes. En hypotes som du och dina likasinnade är lika ovilliga att testa som jag och mina likasinnade är obenägna att acceptera den utan en mer utförlig undersökning av de bättre formulerade hypoteser som t ex de som använts i länkarna ovan.

Skrivet av Huzzbutt:

...
Är det så att du inte kan det så lägg ner spåret, bifoga länk givetvis.
...

Du säger alltså att om en hypotes inte har undersökts så är den inte intressant. Catch-22...
...för vad ska man undersöka annat än sådant man ännu inte vet svaret på?

Av ox4

Så jävla skön tråd! Props till huzzbut som har hängt med från start, och props till jean-luc picard som startar en 27-sidor lång tråd utan att egentligen specifikt säga vad som var själva problemet, och utan att delta i diskussionen.

Jag hoppar in för det finns några saker som behandlats illa, och förtjänar en lite mer nyanserad behandling.

I. Biologi

Att vilja förstå biologiska väsen och samtidigt diskvalificera biologiska forskningsmetoder och hypoteser är tämligen kontraintuitivt.
För några år sedan såg jag Hjernevask (https://www.youtube.com/watch?v=cVaTc15plVs) och skrattade gott åt de samhällsforskare som totalt ogiltigförklarade biologiska resultat.

Som nämnts i tråden tidigare så är problemen dock flera:
- Det verkar finnas både ideologiska och kompetensbaserade hinder inom gendersfären för att utvärdera biologisk forskning objektivt (rationellt)

- Det verkar finnas metodologiska problem med biologisk forskning som inte medger tydliga resultat (variabelkontroll är ett stort problem)

- Det förefaller vara svårt att definiera hypoteser, eller problemområden, som bör undersökas biologiskt

- kvalitativ och kvantitativ forskning har historiskt svårt att samarbeta

- det finns etiska dilemman kopplade till att genomföra biologisk forskning på vissa grupperingar av människor (dock är detta inte ett reellt forskningsproblem, utan mest ett politiskt problem - det handlar om validiteten i gruppdefinitioner)

- på samhällsnivå kan biologin inte hjälpa så jättemycket innan vi vet mer om biologisk kausalitet

Det som är vedertaget är att hane och hona är två olika konfigurationer av samma art, med tillhörande biologiska skillnader. I människan styrs skillnaderna tidigt i livet av proteiner som kallas hormoner och som tillverkas i olika celler baserat på molekylär reglering av individens DNA. En stereotyp kille har en Y- och en X-kromosom, och en tjej istället två X. Det förekommer individer med YXX, XXX osv också, eftersom biologin följer nån slags gaussisk distribution (nästan inget är exakt likadant i våra celler, eller mellan olika individer). Killar och tjejer utvecklas på lite olika sätt BIOLOGISKT under uppväxten, och olika skillnader BIOLOGISKT består genom livet. (meta-studie som exempel: http://www.cam.ac.uk/research/news/males-and-females-differ-i...

Huruvida biologin spelar roll för skillnader på samhällsnivå är dock en annan femma. Let's continue! ....

Dold text

II. Psykologi

Hur vi beter oss i grunden är ett resultat av vår biologi, och det finns tillochmed belägg för att vi influeras av vår normalflora (bakterier som vi har i tarmen). Japp, det låter helt sjukt tills man tänker på att det finns fler bakterier än celler i våra kroppar. (exempel: http://www.nature.com/news/gut-brain-link-grabs-neuroscientis...

Låt oss helt lämna diskussioner om patologiska tillstånd, som i några fall kan förankras i konkret biologi, och istället fokusera lite på personlighet.

Personlighet är väldigt svårt att definiera på ett konkret sätt. I vardagstal kan man tillskriva en människa olika värdeladdade ord (dum, svår, glad, schysst, cool osv), och det finns andra ord för andra ändamål (professionell, målmedveten osv). Olika system finns för att bedöma någon lite mer objektivt (t ex Myers-Briggs Personality Indicator). Inga av dessa tillskrivelser behöver dock stämma särskilt väl och kan vara helt rätt för dig ena stunden och helt fel nästa stund. Några beteendemönster kan förstärkas av vissa gener i samband med miljön, och vissa beteendemönster kan förekomma trots en biologiskt hämmande konfiguration. Biologin har en begränsad roll i detta sammanhang (idag).

En olycklig (men spännande) sak att ta med sig är att den bedömning du gör av någon tenderar att befästas över tid. Om du anser att någon är slarvig så kommer du ofta att uppmärksamma slarv hos den individen och därmed bekräfta dig själv. Sanningen om den individen är då, enligt dig, att den är slarvig oavsett hur denne ser sig själv eller hur omvärlden ser på den ("confirmation bias", som nämnts tidigare i tråden).

På samma sätt befästs stereotyper: jag tycker att svenska bilförare är jubelidioter. Var gång jag ska köra så omges jag av livsfarliga imbeciler. Så när jag kör genom stan, med tusen bilar runtom, så ser jag minst 5 som gör hastiga filbyten, inte kan hålla avstånd, ignorerar medtrafikanter, svajjar i filen, blinkar åt fel håll, kör över småbarn och pensionärer. Jag lägger ju inte märke till de övriga 995 bilarna som kör felfritt, men befäster min bild av onda, retarderade svenska billister genom att uppmärksamma (högljutt) de där 5 rötäggen.

På liknande vis kan man förvränga sin självbild. "Jag är ju för tjock, ful och tråkig, och fattar inte matte". Det leder till att man klär sig som vore man tjock, gömmer sig för att inte bli sedd, isolerar sig för att inte röja sin tråkighet, och aldrig i livet titta i en mattebok. Blä. Och det är väl här psykologerna oftast behövs.

Tänk nu på att "tjej" och "kille" ger oss vissa stereotypa associationer. Givet en tendens till confirmational bias, alltså att den modell utifrån vi beskådar världen och gör den begriplig valideras av våra selektiva observationer, så följer det att de redan existerande personlighetsdragen som tillskrivits vår egna bild av "tjej" eller "kille" kommer att förstårkas i någon mån (och ny information i stor utsräckning kommer att ignoreras).

För att exemplifiera - vi träffar en tjej på stan. Då händer en av två intressanta saker: 1) vi ser "tjej" - och de drag som passar in i det vi redan visste om "tjej" bekräftas, validerar modellen "tjej", och därmed förväntas den verkliga "tjejen" även bekräfta en majoritet av övriga förväntningar som vi tillskrivit stereotypen "tjej"; eller 2) vi ser inte "tjej", utan någon som inte alls passar den stereotypen vi använder för att förstå "tjej", och då kostar det energi att omvärdera den modell vi besitter för att beskriva och förstå "tjej" - något som banar väg för en undvikande eller negativ hållning gentemot den person vi just träffat (utan att det egentligen är medvetet). Detta gäller i princip alla ord som står för en grupp människor ("akademiker", "invandrare", "politiker", "polis" osv).

Till skillnad från många andra kategoriseringar (typ "snickare") så har tjej/kvinna och kille/man ofta en fantastisk uppsjö av tillhörande egenskaper som sträcker sig från utseende till beteende till personlighet till kapacitet till livsmål osv. Fundera nu över var din kunskap om tjejer och killar kommer ifrån. De stereotyper du har byggt upp kring män och kvinnor är INTE huvudsakligen baserade på de män och kvinnor du har träffat utan på de bilder av män och kvinnor du har sett och fått förstärkta genom livet. Film, tidningar, berättelser, serviceyrken, reklam, nyheter, föregångspersoner, lärare osv. This is why homogena stereotyper är skadliga för samhället. This is why "gamla vita män" är hatobjekt just nu. This is why "mångfald i SVT" är politiskt korrekt. Och det är definitivt varför genusdiskussionen(-er) är så stor och viktig.

Dold text

III. Individ vs Samhälle

När du inte passar in i den bilden du har av dig själv är du ur balans. Det är ett vanligt fenomen och förklarar hela självhjälpsindustrin. När bilden du har av dig själv inte delas av din omgivning blir ditt liv likaså obalanserat. Men vari ligger ditt sanna "jag"? När måste du konfrontera obalansen och rätta till din livsåskådning och din självbild? Det må börja under tonåren, men det det bör ske kontinuerligt. Det faller inom "personlig utveckling"...

När du värderas utifrån hur väl du lever upp till en stereotyp, utan att egentligen tycka att den stereotypen passar in på dig, så krävs det styrka och vilja att antingen förställa dig för att passa in eller att lyckas bryta sig loss från den jämförelsen. Falsk inställning leder med tiden till psykisk ohälsa, och att bryta sig loss kan medföra komplikationer gentemot din omgivning. För att konkretisera din taktik är stöd från andra individer en ovärdelig resurs, framförallt för att spara energi och inspireras till potentiella alternativa stereotyper (därav den kontinuerligt evolverande paletten av subkulturer, sub-subkulturer och diverse retronischer och derivater). Därför söks likasinnade, och därför bildas grupper med gemensamma värderingar. En sorts energibesparande åtgärd för ett roligare liv.

Men att bryta sig loss från en grupp (eller stereotyp) är inte alltid tillåtet. Cross-dressing är ett lysande exempel på hur en preferens för något som egentligen inte spelar roll för omvärlden, och som heller inte säger något om individens kapaciteter, fortfarande ofta ses som tabu. I takt med att vår kulturs offentligt bejakade stereotyper sprängs och varieras, mycket tack vare målmedvetna grupperingar som förekommer i t ex HBQT-rörelsen och liberala medborgare vars syn på medmänniskan tillåter en kostnad av ökad komplexitet i sin mentala modellering av världen, så kommer ideerna kring jämställdhet att evolvera och tillåta sådana kulturellt betingade tabun. Vetenskap och ekonomi tar inte i beaktande ditt kön, dina sexuella preferenser eller din garderob när du presenterar dina resultat. Samhället gör det dock fortfarande eftersom vi kollektivt är för lata för att acceptera avvikelser från våra kära stereotypiseringar.

Enter education...

Dold text

IV. Skolan

Nä, det skulle bli en ordentlig vägg av text om jag släpper loss om skolan....

Skolan lägger grunder för vad vi är redo att uppleva i världen. Oavsett om vi blir indoktrinerade att tro på en enpartistat, en gud och hans kyrka, en rasbiologisk världsordning eller ett öppet och liberalt samhälle så är det skolan som sätter tonen för kommande decenniernas politiska landskap. Om skolan värderar tjej och kille på olika sätt och instiftar särskiljande beteendemönster så är det så samhället kommer att se ut. Självklart måste jämlikhet gentemot biologiska drag vara underförstått i utbildningsväsendet, och självklart måste skolan syfta till att eleverna tar till sig kunskap om världen oavsett elevens kön. Visst tror jag att ett aktivt arbete mot "machokulturen" krävs från skolans sida. Det finns för många traditionalister bland föräldrarna som skickar med förlegade ideer med sina barn.

Däremot skall, enligt min mening, likformighet fullkomligt beivras, och med det en rigid gruppindelning. Intresse och talang måste kultiveras, misslyckande accepteras.

Jag har också en rädsla, möjligen helt obefogad, att en läskig andel av de som lär ut genusperspektiv i jämställdhetssammanhang är något för ideologiskt investerade i en radikalare variant av feminismbegreppet. Känslan bygger på flertalet av de uppmärksammade inläggen i media som förekommer av akademiskt meriterade (!!?) men opraktiska individer som förespråkar invasiva lagar och tillställningar, och vars lärdomar kanske inte är sådana jag vill att mitt barn skall anamma. I alla rörelser finns ju spår av revolution..

Dold text

V. On topic

Skrivet av Jean-Luc Picard:

Uppenbarligen är vår nuvarande regering en feministisk regering. Jag blev chockad och arg när jag läste brevet som Stefan Löfven (S), statsminister och Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhets¤minister, skrivit, och kände mig lurad. Jag hoppas att folk tar öppen ställning mot det här och att de röstas ut igen om 3 år. Hur som helst, diskutera gärna meddelandet att vår regering är feministisk.

Tjabba, trådskaparen! Jag lästa brevet och det är väl samma nivå av skitsnack som många andra skrivelser. Skyller lite på tidigare regeringar, skriver meningar som inte betyder något, hittar på ord som låter som om det skulle kunna vara något av betydelse...

Å ena sidan är det ju bra att sverige jobbar med sådant som vi är hyffsat bra på jämfört med många andra länder - jämställdhet. Vi har ju inte riktigt politiska viljan att snacka vapensystem, vi vill helst undvika kärnkraft, förvaltningen börjar bli tjock och tråkig, vi bör helst undvika att snacka skolpolitik och det här med flyktingpolitik och integration är inte heller vår starka sida. AND DONT MENTION THE PIRATES! Så varför inte feminism och jämställdhetspolitik?

Å andra sidan ligger det något lite svårtolkat i mycket av det som skrivs. Hur mycket blir konkreta förbättringar kontra meningslöst textskrivande av myndigheter som egentligen har annat att jobba med? Hur utvärderas arbetet annat än med facit i hand ... om 5 år? 10 år?

Att utifrån denna tråd diskutera feminismens existensberättigande var ju egentligen lite overkill, tycker ni inte det? Särskilt på SweC.
Löfven - maxar han crysis? Ja, regeringscrysis..

Av ox4

ragerant !!
Helvete vad jag stör mig på Ponténs uttalande.

1) "tjänar stora summor på att lägga ut andras filmer och musik" - ingen upphovsrättsskyddad data läggs ut på piratebay. Lär dig om torrents, ffs!

2) Även om piratebay-teamet dömdes för "MEDHJÄLP till brott mot upphovsrättslagen" (wiki), anser jag detta vara en KÖPT dom ("inte jäv", "high requirements" [JurFak, LU; PDF] och jag tackar Antipiratbyrån för deras gedigna och icke-jäviga arbete för att göra planeten säkrare för mig som medborgare (WOOP-WOOP, SARCASM ALERT!!!).

3) "Upphovsmännen får inte betalt för sitt arbete" - jooooodå, det får de visst. EU, i artikelform, Intl Business times.

4) "de legala tjänsternas framväxt hindras" - JA DET HINDRAS, men inte pga piratebay utan pga COPYRIGHT och patent, gammalt tänkande inom industrin, tröghet, rädlsa för investeringar i ny teknik, rädsla för ett dåligt kvartal, osunt synsätt på pengar, och trångsynthet om förändring. Get with the times, you morons. VHS<DVD<VoD, Netflix is flawed, Good services make piracy obsolete

5) Och vafan är Rättighetsalliansen om inte en typisk lobbyist och intresseorganisation som utövar påtryckning på svenskt rättsväsende med pengar och hot? USA, FUCK YEAH!

6) ... och vi svenskar röstar hellre på SD än PP. VAFAAAAN!!?? Få in PP i riksdagen. Det räcker att ta sig över spärren så blir livet direkt roligare på nätet.. KOM IGEN!

7) Om vi fortsätter som vi gör (du och jag och alla andra) så blir det såhär (Australien), och UK internet censorship 1, och 2, och det är just nu BBB som tar principsmällen i sverige (även på Aftonbladet). Här är en hjälpsam karta över censur.

8) Kolla sista länken i punkt 4 igen... Good services make piracy obsolete. DET BETYDER ATT VI ÄR VILLIGA ATT PRÖJSA FÖR BRA SERVICE, och att det finns bra exempel och dåliga exempel på streamingtjänster. Spotify är stora nog för att ge en bra service, netflix och HBO är inte riktigt det ännu. Varför är utbudet begränsat? SE PUNKT 4!!

orkar inte mer. slutrantat.
för denna gång...

edit: ok. några saker till: "Worst Corporate Lobbyists (USA 2011), Corporate Slush Fund Pays for State Lawmakers" (USA 2012), "Does Corporate Money Lead to Political Corruption?" (NYT, USA 2010), "Do lobbying firms change government policy?" (Guardian, UK 2011), "Lobbying's Hidden Influence" (UK 2014), "Why the lobbying act increasess inequality of influence" (UK 2014), Rules for lobbying governments in Australia, Canada, UK and USA (AU 2014), German firms top EU lobbying list (DE 2014), Lobbying Bonanza as Firms Try to Influence European Union (NYT USA/EU 2013)... men sverige då?
De röstade ned förslaget om lobbygranskning (Aftonbladet, SE 2013) (med fantastisk quote: Vi ser inte det behovet. Det ingår i vårt uppdrag att låta oss påverkas av olika organisationer, säger Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson)
Vanligt byta politik mot lobbyism (SvD 2013)
Makt till högstbjudande (DagensArena 2014)
Carl Bildt: Finns ingen skandal i Saudiarabien (Expressen 2012)
Ministeruppror: Vi måste skydda svenskt snus, få sälja vapen till diktaturer och äta [negress]tårta (debattinlägg 2012)
"Dold lobbying kan få negativa konsekvenser" (Dagens Media 2014)
Sveriges köpta och korrupta politiker (vänsterblogg 2013)
kartläggning av svenska partiers antikorruptionsengagemang (Transparency intl, SE 2014)

Lobbyism i sig är ett sätt att få sin röst beaktad inom politik, så inte bara till ondo. Däremot är det snett när stora pengar kan styra lagar (köpa lagar) utan att medborgarna kan se det för vad det är, eller trots att det försämrar nationella intressen och principer (ideal, suveränitet och integritet).

Av ox4
Skrivet av Batman:

Smarta möss med andra ord

http://www.iflscience.com/brain/mice-part-human-brains-are-smarter-their-peers

Av ox4
Skrivet av BackSmack:

Jag hellre rädd för terrorister och kriminella än för regeringen och staten!

ja, det är klart att föredra!

därför är det jobbigt när medborgare börjar bli rädda för staten och regeringen. Rädslan kommer i stor del från känslan av maktlöshet inför statens beslut, kombinerat med känslan av att det skydd som staten ska ge sina medborgare inte är rättvist.

(känslan av) orättvisa skapar osäkerhet, vilket när hopplöshet. Sådant polariserar en grupp genom att vissa överreagerar med extremism/fundamentalism och andra ger ett gensvar som är det motsatta. Kvar i mitten blir de som inte kan acceptera de två ytterligheterna, men inte heller identifierar sig med situationen, och dessa blir passiva och sätter huvudet i sanden.

EUs reversion säger att EU-direktivet inte är försvarbart på grund av dess detaljutformning. Kravet på medlemsländer var att själva utforma lagar som följer det numera invalida EU-direktivet. Dessa lagar ser olika ut, och därför behöver inte samma bedömning göras för länders lagar som för EU-direktivet. Tydligen har vissa länder med strängare lag än sverige (England) valt att ha kvar sina lagar, medans andra länder med svagare lag än sverige (Estland, tror jag, men kanske minns fel) valt att stryka den.

Banhof är fantastiska som väljer att sätta sina principer först och jag önskar att fler företag vore så vettiga. Lagen är dock lagen och skall respekteras av alla.

Det som saknas i (hela världen) sverige är en politisk representation inom IT-frågor som har samma förmåga till diskussion, analys och prediktion som t ex ekonomi, välfärd eller försvar. ICT-området genomsyrar ALLA delar av världens system, men jag undrar vilken % av regeringen som kan förklara för sina barn vad som egentligen menas med "open source", "creative commons", pgp, kryptering, IP (v4 vs v6?), isp, tld, peer-to-peer, kryptovaluta. Hur många kan förklara skillnaden mellan ett fönster i windows och ett fönster i internet explorer?

Piratpartiet: byt namn och STEP THE FUCK UP. Låt er inte snurras bort i frågan om piratkopiering, det är en så liten och skamfilad del av diskussionen.

Av ox4
Skrivet av Oneone:

någon borde tippsa DN,AB,EX,DI osv

Skrivet av Rosslan:

Finns en superliten notis om detta på Expressen tror jag det va, ska se om jag hittar länken men det är lite underligt att det inte skrivs mer i media.

Emanuel Karlsten (IT-krönikör DN) twittrade om det. Flera som reagerade. Thomas Mattson, chefredaktör expressen, tyckte väl inte det var nån vidare uppseendeveckande grej: "Tvivlar på att det berör "99 %", men det har så klart allmänintresse att piratsajt ska blockeras."
https://twitter.com/emanuelkarlsten/status/531906152872042496

EDIT
från samma feed finns denna länk: https://edri.org/web-blocking-austria-law-with-the-law-taken-...
som handlar om hur liknande saker har implementerats i Österrike etc

Av ox4
Skrivet av MinpinStudios:

Förstår inte hur någon vill använda Swefilmer eller liknande överhuvudtaget, är inte filmerna där i typ 360p med mono-ljud? Syrran skulle visa mig nåt därifrån en gång, skrattade högt... Pixlar stora som frimärken.

jag gissar att du fokuserade på användningen av comic sans när CERN presenterade forskning kring Higgspartikeln

Av ox4

artikel från Mars 2014 om hur farligt nära total kollaps den amerikanska filmindustrin egenligen är...
http://arstechnica.com/tech-policy/2014/03/piracy-notwithstan...

inte alls...

edit:
perspektiv: löfvens budgetunderskott 2015, ca 30 miljarder SEK (~= 4 miljarder USD)
http://www.regeringen.se/sb/d/2548/a/248362
Så om SVT hade producerat lite bättre grejjer så kanske.........

Dold text
Av ox4

det kan omöjligt anses vara bbb's ansvar att filtrera data.

eller?

två problem:
1. jag reagerar på att en samling företag talar om för min leverantör vad jag ska få göra, istället för att polisen gör sitt jobb.
2. jag reagerar på att det uppenbart är möjligt för företag att göra på detta sätt enbart för att de har så mycket pengar. Intressen med pengar beställer applikationen av landets lag, och nya lagar när det behövs.

Om ett barn blir nätmobbat - kan barnet säga till BBB att stänga av alla sidor som innehåller mobbet? Nope. Då är det sidorna som bär ansvaret.

Andra sidan myntet är att företag kan göra vad de vill med alla användares ackumulerade data, och det finns i princip inget stöd för den enskilde att få ta del av eller avsäga medverkan i data-ansamlingen. Jag tror "techies" från 2010-talet vad "hippies" var för 1970-talet.

Av ox4

sitter i samma tankebanor som TS
trodde att nya 2011(-3?) skulle motivera uppgradering från 1366, men det visar sig att alla nya spel funkar bra efter jag bytte 5870 till r9 290x (första steget i min uppgraderingsplan).
Photoshop och kontorsprog stressar inte min oc 920 så mycket att det stör. Med flera SSDs i datorn (det var ju en enorm prestandaökning första gången jag isntallerade en sådan) så processoruppgradering i sig verkar ge marginella effekter för ganska saftiga pengar idag.

Saknar dock sata6 och UEFI, och önskar alltid bättre energieffektivitet. Boot-tiden kan enkelt halveras med mobo uppgradering, men då ska jag ju köpa ny prolle också.

Har inte upplevt att spel och kontorsmjukvara varit så värst optimerade för multicore/threads hittills så jag räknar med ytterligare prestandaförbättringar innan 920 blir obrukbar. Två-tre år till kanske?

(2006) P4->(2010) i7 920 ~= 600% beroende på användning och tolkning; riggen gick på ca 16k:-
(http://www.cpu-world.com/Compare/361/Intel_Core_i7_i7-920_vs_...)

2011: HDD -> SSD (win7) ~= OMFG! ca 2k:-

920->4770k ~= 140%, skulle kosta ca 6k:- (mobo/cpu). Dålig bang-for-the-buck uppgradering.
(http://www.cpu-world.com/Compare/461/Intel_Core_i7_i7-4770K_v...)