Nja, sorry om mitt inlägg blev lite rörigt. Lade till paragrafer här och där i efterhand. Men tycker alltså inte att DisplayLink är värdelöst alls. Snarare fungerar det imponerande bra enligt mitt tycke, bara att det är sekundärt till att köra "native" på de Macbookar som stödjer det.
Datorer som behöver en lösning med DisplayLink (eller Hyperdrive, som är samma typ av teknik men som inte kör Synaptics drivrutin utan en egen) är Macbookar som har M1 eller M2 i sig. Dvs "basvarianterna" av M1- och M2-chippet.
Datorer som inte behöver en lösning med DisplayLink är alla resterande Macar. De "behöver" däremot Thunderbolt för att kunna köra ut två display-strömmar genom samma kabel till dockningsstationen. Sedan finns det Thunderbolt-dockor som ändå specifikt inte klarar av att köra två displayer på valfri Mac, något pga implementationen man valt.
När du skriver " M1 Pro, M2, Intel" så tolkar jag det som tre olika datorer, varav den mittersta anger du som "M2" och gäller det verkligen M2 utan Pro eller Max som suffix så behöver du alltså kika på en lösning med DisplayLink (eller Hyper) för att överhuvudtaget få den andra skärmen att fungera.
Jag har fortarande inte en hel klar bild om vilka Macar som ska kopplas in dvs, men tror fortfarande på lösningen att fortsätta med era Lenovo-dockor och om andra skärmen inte vaknar, installera DisplayLink och anslut en DisplayLink-adapter till existerande docka. Lätt som en plätt. Och kan lätt flyttas till en annan dockstation om personen med Mac flyttar på sig.
Argumentet emot Hyper är dels att du hittar många fler alternativ och lösningar för DisplayLink ute på marknaden och Synaptics har vid det här laget bevisat att de tar sin Mac-drivrutin på allvar. Det var trubbel runt år 2020, de har löst det och släpper idogt uppdateringar när Apple uppdaterar sitt OS. Hyper säljs däremot bara som en separat dockstation som ni tydligen inte har så mycket annan nytta till.