Ooh, quiz time!
Innebär det att under dom åren som Tesla har förlorat pengar, så ska dom anställda hjälpa till genom att gå ner i lön?
Ja, och det sker ju redan. Ett företag kan ju t.ex. avskeda och erbjuda samma jobb för mindre lön, omplacera, eller komma överens om att flera anställda går ned i arbete och lön för att hindra eller minska avskedningar när det går kasst. Som anställd vill man ju inte direkt att ens arbetsgivare går i konkurs. Spelar ju visserligen mindre roll för Tesla dock, då de varit i en hyperexpansiv fas likt många andra unga företag, då det ofta är ok att förlora pengar under flera år för att maximera företagets tillväxt, men är lika relevant för de som för alla andra företag i framtiden.
Om det var ditt företag, skulle du vilja bestämma själv över det, eller tycker du att staten ska gå in och kontrollera det?
Staten styr inte facken. Tesla får styra sitt företag som de vill , men de får också acceptera de konsekvenser det innebär när de agerar i regioner med annorlunda kultur än vad de har hemma.
Anser du samma sak med din privatekonomi?
Lite osäker om du menar att staten eller facken ska kontrollera ens ekonomi, men facken har redan stort inflytande i både hur mycket som kommer in och hur mycket av den jag behöver använda till olika saker, och staten "kontrollerar" redan åtminstone en stor del av min inkomst, så svaret är i vilket fall att det gör de redan.
Är det verkligen det dom kämpar för?
Ja, facken agerar motvikt till den "David mot Goliat"-liknande konflikt en anställd annars kan finna sig i. Företag har på samma sätt anslutit till arbetgivarorganisationer för att inte finna sig i motsvarande situation mot facken.
För jag menar, dom har ju isf. ett öppet mål med t.ex. Foodora, stora delar av restaurang-branschen, bygg-branschen, osv. osv.
I verkligheten är det väl så att man precis som i vilken racket-verksamhet som helst (engelskans version av racket) betalar för en slags beskyddar verksamhet.
Jag menar, titta på facken idag, dom, och dom som dom "skyddar" (sina betalande medlemmar) lever som kungar, att prata om utnyttjande är ju bara löjligt.
Om facket verkligen ville skydda arbetstagarna, i ovan nämnda verksamheter (Foodora m.fl.) så skulle man ju kunna göra det.
Men det vill man ju inte, jag skulle tippa på att 90% av alla Foodora-kunder är fackanslutna höginkomsttagare i Unionen m.fl i innerstäderna, som bor i bostäder byggda mha. byggnadsarbetare här under mer eller mindre slavliknande förhållanden.
Facken har ju en uppenbar orsak att ogilla "gigverksamhet", kortare och mer otrygga gigjobb som ett sätt för företag att gå runt deras inflytande, hindra de som "jobbar" att gå ihop för att kunna börja ställa krav, samt kunna pressa ner löner genom att enkelt kunna bli av med de som inte bara accepterar de sämsta möjliga villkoren i brist på allternativ.
Detsamma gäller ju lustigt nog även för de du nämner som utnyttjas till den grad att du själv anser det är "slavliknande förhållanden". Byggnadsarbetare har ju liksom också sitt fack, tror inte direkt deras medlemmar glatt beställer mat via foodora och glatt smaskar på hela arbetsdagen samtidigt som de glor på när andra slavar på, utförandes arbete de själva kunnat göra, för kunder som en annan arbetsgivare kunnat roffa åt sig pga. att de kan erbjuda bättre pris trots att de även gör större vinst.
Hur får du den meningen till att innebära att medlemmarna lever som kungar? Jag tolkar definitivt meningen som att de är de som skyddar medlemmarna som lever som kungar. Hur tolkar du meningen om du tar bort det som står inom parantes?
Om uttrycket följer ett textstycke som handlar om facket, så borde meningen varit "dom som skyddar lever som kungar" om det åsyftar facket i sig. "Dom som dom skyddar" med ett extra dom åsyftar ju istället de som facket skyddar, dvs. medlemmarna, och preciseringen i parentesen indikerar också detta.
Sett till att du fick mer än märket så antar jag att du är extra eftertraktad av arbetsgivaren, skulle det ändras om bestämde dig för att lämna facket imorgon och leda till sämre lön då?
Jag har för min del har både själv förhandlat till mig en "lönekorrektion" om 20% (första lönerevisionen på första jobbet, antagligen det mötet det är lättast att få en så stor ökning), vilket ledde till att både mina två närmsta kollegor också fick en rejäl ökning, samt fått motsvarande tillbaka i mindre skala, ~6% mot ett märke ~2% när en av mina 2 kollegor uppenbarligen pressade på några år senare (han bytte jobb något år senare). Normalt sätt får de anställda +-50% från märket.
Vi var 3 som började ungefär samtidigt med samma arbetsuppgifter, 2 fackligt anslutna i olika fack, på ett företag med ~100 anställda där alla anställda omfattas av kollektivavtal.
