Skrivet av BasseBaba:
Finns väl ingen mening med volym om man kan sälja dyrt?
Kan du / ni förklara hur det är bättre att sälja 100 produkter i veckan för 100 kr styck än 10 produkter i veckan för 1000kr st, med samma marginal såklart.
Färre produkter till högre pris men samma marginal leder ju till att man med mindre arbete / retur / rma / kundtjänstsamtal / whatever har mindre omkostnader?
Det orealistiska, men om vi rent matematiskt ska räkna, drömläget vore ju att closa en order per år med nån gammal rembrandt-tavla för 200 mill som genererar 30% vinst. Då gör man ett sälj om året och är klar sen.
Helst vill man ju ha både volym och sälja dyrt (Apple) Får börja med en friskrivningsklausul att jag inte är specialiserad på varken "Supply Chain Management" eller försäljningsstrategi/branding men förväntas rimligtvis känna till något inom bägge då jag läser produktionsutveckling. Så det här blir verkligen på gränsen av vad jag känner mig bekväm med.
Det är svårt att få ett helhetsgrepp här eftersom det, mig veterligen, kan variera beroende på var i kedjan vi tittar. Generellt så tillverkas varorna enligt "många billiga" eller "få dyra" ("lagom" förekommer men var inget föreläsaren rekommenderade). Detta återspeglar sig sedan i priset som butikerna kan ta ut.
Kort sagt beror det på vilken strategi/marknad butiken (och tillverkaren) riktar sig till. Endera säljer du till många personer med lite pengar eller få personer med mycket pengar. Även om vi antar att det är samma marginal på produkterna så får vi anta att det är olika produkter iom prisskillnaden. Så i ditt exempel är varken det ena bättre eller sämre, utan helt enkelt "det beror på".
Marginalen ska naturligtvis täcka alla omkostnader oavsett om du säljer få eller många. Skillnaden blir att det blir en lägre kostnad (och risk) per produkt om du säljer många produkter. En anledning till att vilja sälja många produkter är att du kan få skalningseffekter. Om det räcker med 1 anställd i kundtjänst för att hantera alla ärenden från den billiga produkten är det en fördel framför att "tvingas" ha 1 anställd till de få ärenden som uppstår för den dyra produkten (eller köpa/hyra 1 gaffeltruck för att flytta många pallar billig produkt jämfört med 1 gaffeltruck för färre pallar dyr produkt). En fördel med "premiumprodukter" (ex. lyxyachter/sportbilar/tavlor) är att kundbasen verkar vara mindre konjunkturkänslig.
Ett motexempel skulle kunna vara lön, hur skulle du uppleva skillnaden att få betalt 1 gång per år jämfört med 12 (eller 6, eller 24)? Givetvis förutsatt att totala summan blir densamma. Om du är OK med 1 gång per år kanske du kan lyfta detta med din arbetsgivare, hälften av de minskade administrativa avgifterna skulle ju kunna tillfalla dig istället
I exemplet med tavlan så blir risken att man inte får den såld. Just Rembrandt lär väl inte vara några problem men om du inte hittar en köpare som kan betala 200 miljoner, vad gör du då? Tar förlusten? Svälter och väntar? Kan du köpa in någonting annat eller är allt kapital redan bundet i tavlan?
Så (n)ja, det ena är inte bättre än det andra i ditt exempel, bara olika strategier ("hur man än vänder sig har man ändan bak" ). I det ursprungliga exemplet var det bättre med en total vinst (från tolv sålda produkter) om 1200:- jämfört med 1000:- från en såld produkt, dvs. inte exakt samma resultat utan en klart högre vinst.
Skrivet av BasseBaba:
Jag sitter själv och ska bygga en Coffelake burk, så då kan man ju undra: Hur kommer det sig att det än så länge inte varit en enda CL cpu på rea? Inga x370 mobos på rea? DDR4 minnena verkar oxå dåligt med? 1080 / 1080 ti? Nope...
För så som ni resonerar, så skulle dom ju få ÅRETS <beeep> LAGEROMSÄTTNING om dom prissänkte dessa produkter.
De behöver inte ha rea eftersom de produkterna i stort sett flyger av hyllorna redan. Dessutom har det, vad jag läst, varit kapacitetsproblem i tillverkningen både för Intel CPU:er och DDR4. Detta gör att efterfrågan överskrider tillgången och då finns inga incitament att ta ut några lägre priser. Om kapaciteten inte ökar (byggs ut) samt priset på råvaran, kisel, skulle vara på väg upp kan vi snarare räkna med höjda priser.
Ett exempel här är att AMD tagit tillfället i akt och prissänkt Ryzen. Det lönar sig antagligen för AMD då det rimligtvis är få som bygger med Ryzen idag och gör bytet till CL när de blir tillgängliga (och då har AMD ändå fått sålt en CPU). Då får Intel inte sålt sina CPU:er och lageromsättningshastigheten på dessa sjunker. Den minskade intäkten beräknas rimligtvis kompenseras av konkurrentens förlust/helt uteblivna intäkt.
Ytterligare exempel är Nintendo som gått ut med att de inte kommer sänka priset på Switch under BF.
Förstår att det inte är helt intuitivt, det har gått (industriella) ekonomer i det här och sunt förnuft har upphört att gälla
Lageromsättningshastigheten blir ett (av flera) mått på hur "duktigt" företaget är, eftersom det visar på hur snabbt företaget kan skapa mer pengar (att göra ännu mer pengar av - förutsatt att man säljer med vinst, givetvis). I ditt exempel är det alltså möjligt att företagen har samma lageromsättningshastighet, trots prisskillnaden.
Skrivet av BasseBaba:
Helt enkelt, det som i min mening "reas" är produkter som dom antingen vill bli av med, eller har höga marginaler på.
Alternativt sånt som dom "bunkrat" för att kunna sälja på rean, nån tidigare i tråden hade ju kört ut en sjuhelsikes massa tvapparater till nån av ladorna. Helt enkelt dom har en produkt dom kan köpa in med god marginal och då bunkrar dom för att som ni säger omsätta mycket på kort tid.
Edit: Eller för att ta ett mer realistiskt exempel. Dom rear den trötta Harman högtalaren 70%.
Hur mycket försäljning tror ni inte dom skulle driva om dom istället reade SONOS med 70%? Skulle nog räcka med 15-25% på SONOS för att dom mer eller mindre direkt skulle sälja slut samtliga modeller dom har i lager.
Korrekt, där "vill bli av med" rimligtvis är med anledning av de faktorer som tidigare lyfts fram med reservation för att det kan finnas ännu fler skäl.
(OBS! TILL STOR DEL ANTAGANDEN!)
En intressant aspekt här är hur tillverkaren vill att sitt varumärke uppfattas. Om jag förstått det rätt (håll i hatten, nu blir det en del spekulation om obskyra marknadsföringstekniker/"corporate branding") så baseras en inte oansenlig del av den uppfattningen på just varans pris. Dvs. en billigare men likvärdig produkt uppfattas som sämre än en motsvarande dyrare. Att kunna skapa den typen av känslor och hype kring sina produkter är få företag förunnat (Apple, igen) och något som resten strävar efter. Och då kommer vi ju lite tillbaka till att sälja många produkter dyrt, "större marginaler" osv. (titta på t.ex. OnePlus, Huawei och Volvo Cars, vet inte om produkterna blivit märkbart bättre, frånsett ny teknik, men prisbilden är betydligt mer premium idag än den varit tidigare*).
Så för att återkomma till SONOS, det är möjligt att dessa till större del riktar sig mot "entusiaster" som förvisso gärna köper billigare men också är beredda att betala ordinarie pris. De har därför redan en jämn omsättningshastighet. Harman skulle kunna spela på att de i större utsträckning är ett märke många vill ha men kanske inte alltid har råd med. Genom att ha ett högt ordinarie pris så förringas inte känslan av att det är en premiumprodukt för den stora massan konsumenter som inte slaviskt följer alla reor (även om dessa borde inse att just den modellen ALLTID kommer). Samtidigt ges dessa konsumenter en känsla av att ha gjort ett fynd och det skapas en "brådskande" känsla eftersom erbjudandet inte sällan är tidsbegränsat (ex. Black Friday). Sammantaget tre sätt i hur man får någon att köpa något.
*Kompliceras en del av att dessa erbjuder mer än 1 modell och variant, just för att passa fler konsumenter.
Dold text
Det spårade ur lite på slutet men hoppas jag rätade ut något frågetecken åtminstone (kanske bitvis väl övertydligt). Rättelser mottages tacksamt
