Biblioteken brukar ha en elektronik-hylla, "P Teknik, industri och kommunikationer". Oftast är det lite äldre böcker, men grunderna gäller ju ännu. För att förstå olika kretsar kan det oftast gå att googla på beteckningen för att förhoppningsvis få tag på databladet. Databladen är varje krets lilla bibel, som kan vara oerhört omfattande. På din nivå så får du plocka russinen ur kakan.
Om du ska investera i ett oscilloskop för att se signaler, så läs på ordentligt. 100 MHz analogt är inte samma sak som 100 MHz digitalt. (Det du kan nyttja effektivt.) Bandbredden skall vara anpassad till det du mäter på med marginal, annars distorderas signalen.
Nu pratar jag vidare om rena elektronikkunskaper. Sätt dig in i och förstå Ohms lag när du skaffat en vettig multimeter. Med lite skrotelektronik kan du börja mäta och bygga upp en ryggradskänsla över olika kretsar. Samt hur du räknar på dem.
Tips på egna byggprojekt: Ett spänningsaggregat baserad på lämplig krets. Med en mikroprocessor kan stegmotorstyrning göra kul saker.
Lite saker att googla och förstå:
* Hur du räknar på serie- eller parallellkopplade resistorer/kondensatorer.
* Hur du räknar på RC-kretsar som enkla filter.
* Begrepp som strömbegränsning (hur du får en lysdiod att lysa utan att du bränner upp den).
* Förstå begrepp som "pull upp" och "pull down" med resistorer.
* Spänningsomvandling "buck" och "boost". Ladda hem datablad på sådana kretsar, de brukar ha implementationsexempel.
Några kretsar att läsa om:
Voltregulatorer https://www.build-electronic-circuits.com/linear-power-supply...
78M12 med kompisar 05,15. Dessa finns i switchat utförande numera.
LM317 Variabelt PSU https://dronebotworkshop.com/linear-dc-power/
Att bygga med microprocessorer:
Skaffa någon liten enkel mikroprocessor (Arduino, NodeMCU(D1) eller ESP32) men då går en del av din tid till programmering, men bygger du något stöter du på många små problem som du måste lösa, t.ex. anpassa och förstärka spänningsnivåer.
Till sist det viktigaste: Termodynamikens första huvudsats, den energi du matar in i en krets som inte kan tillgodogöras i arbete blir obönhörligt till värme. Små magiska moln av rök hör till utbildningen, så ju billigare elektronik, desto bättre.
Bra tips. Kanske lite tidigt att köpa ett oscilloskop direkt dock, det är en såndär grej man inte behöver förrän man vet att man behöver det. Bättre att lägga de pengarna på en vettig lödstation och multimeter till en början
Några tillägg till dina tips:
När det kommer till teorin kan typ allt kokas ner till Ohms och Kirchhoffs lagar. Ja, och effektformeln förstås. Dem har man nytta att riktigt ha i ryggmärgen, inte fel att ta sig tid att räkna tråkiga exempel med dem. Kan vara nyttigt att ha lite koll på nodanalys och sånt också, i vad mån man inte gör det i kretssimulator idag.
Läs på om diskreta komponenter och vad de gör. Resistorer, dioder, kondensatorer, transistorer, drosslar, osv, osv. Beteckningar och symboler, både ritningsdito och sådana som är screenade på mönsterkort för dessa, är förstås också bra att ha koll på.
Arduino och liknande är superbra att börja med tidigt. Även enkla projekt kan kännas kul och meningsfulla, och är en väg att lära sig det där med komponenter osv.
Grundläggande kopplingar och hur de fungerar, typ spänningsdelare, strömbegränsning för LED som du föreslog, osv, kan vara bra att lära sig känna igen på kretskort och dimensionera.
Det är väldigt mycket begrepp i elektronikvärlden. Man kan försöka tänka på att när man läser något man inte verkligen förstår, så tar man reda på och lär sig vad begreppet betyder istället för att göra massa antaganden baserade på sammanhanget, som man normalt sett gör när man stöter på ett ord man inte vet exakt vad det betyder.
När man fått koll på ovanstående kan man ge sig in i de integrerade kretsarnas underbara värld. 74- och 4000-seriernas logik är en bra start. Man behöver förstås inte lära sig alltihopa utantill, det räcker med att kunna de vanligaste och förstå vad resten gör när man slagit upp dem i en lista.
Lödning är väl den viktigaste praktiska grundkunskapen. En temperaturkontrollerad lödstation är ett måste. Bra no-wash-fluss underlättar oerhört. Öva losslödning/lödning på gammalt elskrot, kanske kan man reparera trasiga prylar, och få ett begrepp om vad som brukar gå sönder och hur det artar sig. Elektrolytkondingar är exempelvis en mycket vanlig bov.
Det finns billiga AVR-baserade komponenttestare, ett mycket praktiskt och prisvärt instrument. De kostar några hundra. Fullt tillräcklig precision för hemmabruk.
Skulle kunna hålla på hur länge som helst, men måste lägga mig. Detta är inte på något vis en komplett förslagslista
