Det här är ju snarare ett problem i att många tror de kan läsa en lagbok som de läser en vanlig bok. Lagboken innehåller lagtexter som skall tolkas och värderas. Ett bra ord att komma ihåg är uppsåt. Samtidigt handlar rättegångar om rimlighet också. Skulle det vara så att det krävs ett ögonvittne till allt så skulle ju en stor del av brotten aldrig bli lösta. Är datorn i en persons ägo och personen uppenbarligen medger att han eller hon haft tillgång till den och att denne ägt datorn sedan urminnes tider så är det ett rimligt antagande att personen vetat om innehållet på datorn.
Sen beror det ju helt på vad personen förklarar som skäl till innehållet. Är det en rymdvarelse som lagt in dem medan han eller hon var på toaletten eller menar han eller hon att de 126gig turkisk bajsporr är placerat där av en kompis så får ju rätten ta ställning till detta påstående.
MEN FRAMFÖRALLT SÅ KOMMER INTE PRIVATPERSONER JAGAS FÖR FILDELNING.