Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Segt att vänta på Intel I9 9900k CPU.

Sen så hoppas jag att sockel 3647 kommer vara i många år så att dom inte bara byter sockel efter några månader.

Så förbannad trött på alla nya produktlanseringar.
Tidigare var det så att man väntade och vänta på nästa version, det var en lång väntan men tillslut kom den och man blev så glad.

Nu så är det samma sak med väntandet, men när produkten kommer ja då blir det en exklusivare produkt som de säljer för nästan det dubbla priset. Och man sitter där och funderar på om man lika väl skulle köpa den gamla.
Flera produkter har det varit så på. Någon som ni alla känner till är 2080Ti, men för 30 minuter kom Dji Drones med deras nya drönare Mavic 2 som kostade 50% extra (1500$ istället för 1000$).

Jag har nu tröttnat på detta med att vänta på produkter när de bara blir dyrare. Jag förväntade mig bättre produkt för samma pris som jag typ alltid har varit med om de senaste 20åren. Visst lite små prishöjningar men är det 50%, så är det för mycket.

@anon159643:

Investera i företagen i fråga så blir produktlanseringarna, priserna och dess hype intressanta på en annan nivå.

Kanske det, Och sedan sluta köpa elektronik, då det känns som om de bara kommer bli dyrare.
Förutom de två jag nämnde så var det samma sak med miin nya laptop och mobil, lite bättre och bara några tusenlappar dyrare. Och inte på något sätt mer prisvärd än föregående modell.

Skickades från m.sweclockers.com

@anon159643:

Nu har du hamnat i en negativ tankesprocess.

Bara för att Nvidia gjorde bort sig och tar för sig så betyder inte det att det ska påverka dig på detta sätt. Drone-tillverkaren likaså... no big deal.

Visst, elektronik är skoj och det är vårt gemensamma intresse, men livet är mer än så.

Den här prisinflationen för oss konsumenter är endast temporär och det är synd att den får folk att bli sura/ledsna/galna. Men det kommer vända igen. Det har vänt så många gånger förr.

Men du borde ta fasta i att investera i företag som påverkar dig i vardagen. Inte alla pengar på en gång, just nu är dollarn dyr har jag hört.

Jadu... Vart ska man börja.

Vid runt 11-tiden idag så överraskade min sambo mig med att hon vill göra slut. Anledningen, "det känns som att mina känslor har försvunnit". Vi har varit tillsammans i ett och ett halvt år och bott ihop sen efter årsskiftet. Ja, kärleksbubblan från det tidiga stadiet i förhållandet har spruckit och vardagen har mer hunnit ikapp oss.

Hon säger tidigare under förhållandet att hon har haft tendenser till att hellre fly om det blir jobbigt men att hon har försökt arbeta på det.

Är det bara jag som tycker att man inte borde ge upp när gulle gull puttenuttiga bubblan spräcks och det känns som att känslorna har svalnat och man då tar sig vidare till nästa stadiet av äkta kärlek för det är där det är på riktigt?

Jag vart så chockad då det kom från ingenstans att jag inte lyckades uttrycka det på ett vettigt sätt till henne men har efter vi tog en paus för att få tänka då har suttit och funderat mycket och diskuterat med vänner med långa förhållanden/giftermål om det.

Hur får man en viljestark, självständig kvinna som verkligen inte har något behov av en pajas som mig att förstå att detta är något som alla par går igenom när det känns som att hon har bestämt sig för att hon tror att det inte går att väcka upp känslorna igen?

@Ohem: Stort grattis i efterskott! Kul att höra att dagen var bättre i år! Och hoppas den trenden fortsätter för åren som komma skall

Det jag tänker är ju att alla förhållanden har sin första del där man är så superkära och puttenuttiga men att det självklart avtar. När man läser om det mer psykologiska bakom så är förälskelse egentligen bara ett kemiskt rus som när det avtar blir en avvänjning, typ som att vara bakis, och att när man då tänker att "det känns inte som det gjorde förut" eller "mina känslor har avtagit" det är ju i mångt och mycket den kemiska delen som försvunnit och man då går in i nästa fas där kärlek på riktigt finns. Den där tryggheten och lugnet man känner av att vara nära någon.

Hon säger att så känner hon, hon känner sig lugn och trygg och allt sånt där men att hon inte känner sig "kär" längre och det känns som att det försvunnit.

Vi pratade ett par timmar igår kväll när vi sågs igen efter en dag ifrån varandra och det verkar som att hon fortfarande känner en massa bara att hon intalat sig själv att för att det inte känns lika pirrigt som i början så är det inget kvar. Det är det som känns så skumt, för det finns ju så mycket kvar.

Jag är 35 och hon är 28 år gammal. Jag har haft seriösa förhållanden förut och bott sambo. Hon har aldrig bott med någon förut. För fyra dagar sen så hade vi ett väldigt läskigt samtal där vi beslutade att vi skulle sluta med preventivmedel för att försöka skaffa barn. Det är något väldigt läskigt för båda då det aldrig varit tal om något sånt för någon av oss förut. Vi satt båda väldigt nervösa men glada efter det samtalet. Jag har nojat som fan under nätterna efter det om jag kommer bli en bra farsa och allt sånt där då jag själv inte hade en speciellt bra pappa och jag vet att hon nog tänkt liknande tankar. Det kan säkert också ha spelat in i detta som hände igår tänker jag.

Nu idag har hon mer lyckats sätta ord på sina känslor än hon lyckades göra igår direkt när hon tog upp detta.

Hon sa att hon liksom gått och känt så här en stund men inte riktigt kunnat ta tag i det och då liksom drog med sig själv av bara farten fast hon egentligen kände sig osäker på allt.

Vi har idag varit ute och tagit en lång naturpromenad och hon lyckades öppna upp sig på riktigt och äntligen få ur sig vad hon tyckt varit fel och samtidigt förstå att känslor förändras under en relation. Jag kommer inte ta ut något i förskott men vi tar en dag i taget och så gör vi inget drastiskt och bara avslutar det pang bom över en natt.

Tack för skrattet

Enligt forskare i ämnet så är en förälskelse att likna vid just exakt det jag beskrev

@PsyCor:
Man ska också komma ihåg att använda sin partners kärleksspråk. Om du inte känner till det så har vi primärt 4 olika sätt att uttrycka och ta emot kärlek på och dessa är:
-Uppmärksamhet/tid tillsammans
-Tjänster
-Uppmuntran
-Fysisk beröring
Om man talar som partners kärleksspråk fyller man hens "kärlekstank" och hen känner sig tillfredsställd. Denna kärlekstanken behöver fyllas på regelbundet för att känna att du bryr dig om dom.
Vill man ha en ledtråd på vad som är din partners kärleksspråk så lyssna på vad dom gnäller på.
Tex.. "vi gör aldrig något tillsammans" Antagligen uppmärksamhet/ tid tillsammans
eller "jag får alltid göra det och det". Ok, det är tjänster. osv..
Vi har ofta ett speciellt primärt kärleksspråk, medan för vissa är det troligen två.
Vi kan nog inte göra något åt vilket modersmål man har, är nog samma med kärleksspråk, det är vad det är.

Tack, det var intressant. Har hört om liknande men aldrig satt mig in i det tidigare när man läst

Ska kolla upp lite mer