Vad kul med alla frågor och tack för all positiv respons!
Jag skall försöka svara på alla frågor så fort så möjligt men det blir på raster och fritid, så ibland tar det kanske lite tid.
Jag har inte "förlorat" min tro men självklart kan jag ha stunder av tvivel eller ifrågasättande. Det tror jag att alla kristna har och är i grunden naturligt och hälsosamt - frågan är bara hur man hanterar det. Personligen brukar jag då fundera igenom vad jag tänker/tvivlar på för att förstå mig själv och min tro djupare. Skulle inte det hjälpa, söker jag stöd hos en kollega eller vän.
Även om jag sedan barndomen haft någon uppfattning om Gud och bad aftonbön vid något tillfälle, så skulle jag nog säga att det var i tonåren som min tro växte och blev till. Konfirmationen väckte tankar och frågor som jag hanterade genom att läsa på om religion och tro och prövade på att be och fira gudstjänst och jag fann att det, för mig, var något. Jag fann en sanning i ordet, svar i bönen och en känsla av att vilja höra till Gud.
Detta har dock aldrig påverkat mitt intresse för naturvetenskap eller fått mig att ifrågasätta/motsätta mig forskning och dess resultat. (Utöver etiska betänkligheter som att testa smink på djur, osv.) För mig är det helt kompatibelt att tro på Gud och samtidigt "tro" på forskningen. Gud gav oss en hjärna av en anledning - att vi skall använda den!
Det varierar över landet men snittet ligger nog därikring. Det är absolut en bra lön men man får också tänka på att en präst har ungerfär 6-6,5 års utbildning bakom sig men studielån.
Tvärtemot vad många tror har jag inget problem med ateister. Vi måste alla bestämma vad vi tror/inte tro på och vi måste respektera varandras beslut. Jag kan bli lika trött på rabiata ateister och kristna som inte verkar förstå det.
Både jag och nej. Självklart har vi en formell arbetstid men det ligger i vårt kall till präster att alltid vara beredda att tjäna våra medmänniskor, så skulle någon behöva hjälp utanför min arbetstid skulle jag ställa upp.
Gränsen går dock när ett vigselpar ringde kl. 22 för att diskutera psalmer.
Jag tror få av oss ser det som karriärmöjligheter men man kan ju bli kyrkoherde, högste ledare inom en församling,
och biskop, högste ledare inom ett stift. (Stift = nationellt geografiskt territorium som ofta spänner över hela landskap.)
Högre lön, absolut men också enormt mycket mer ansvar och hemska arbetstider.
Precis som min kollega sa, vill jag inte heller kommentera ett griftetal utan att ha läst det i sin helhet. Att förlora ett barn är den största tragedin och är nästintill omöjligt att förklara eller förstå, även för oss präster. Därför är det lätt att hemfalla åt klassiska fraser för att försöka att på något sätt förklara och lindra sorgen.
Det finns ju liknande trådar där någon som jobbade på bank sa att vi fick ställa frågor till hen. Då tänkte jag att eftersom det verkar finnas så mycket fördomar som cirkulerar och för att hjälpa till om någon här behöver tips inför begravning eller liknande, gör jag också en tråd.
Med det sagt, tänker jag inte missionera här, utan endast svara på frågor. Att jag skrev om Gudsmöte var bara för att berätta något om mig själv och vad som är sant för mig.
Det beror på hur gåvan är formulerad i testamentet! Har den som testamenterat pengarna sagt att det endast får gå till nya mattor i församlingshemmet, då måste vi ju förhålla oss till det.
Intressant fråga och en av anledningarna till varför jag startade tråden!
De vanligaste som jag mött är:
- Du måste väl hata homosexuella. (Vilket jag verkligen inte gör, de är lika älskade av Gud som någon annan.)
- Tror du inte på naturvetenskap eller dinosaurier? (Jag är mycket intresserad av forskning och dinos!)
- Du läser väl bara bibeln och bor 24/7 i kyrkan = D.v.s. Ingen rolig fritid! (Nej, jag läser alla sorters böcker, spelar datorspel och älskar filmer/serier. Däremot tycker jag att det är roligt att också läsa bibeln och vara i kyrkan!)
- Du var ju en ganska rolig och avslappnad präst! (Varför skulle jag vara tråkig och stel? XD)
- Som kristen får man väl inte bli arg! (Läs gärna om när Jesus körde ut månglarna ur templet!)
- Präster jobbar väl bara söndagar och får en (oförtjänt fet lön). (Jag jobbar ofta mer än 38,25 h i veckan och är sällan ledig på helger eller storhelger + att jag har 6,5 års utbildning med fullt studielån.)
- Präst blir man väl för status och lön! (Det finns ingen speciell status för präster längre och var jag intresserad av att tjäna så mycket pengar så möjligt skulle jag valt något annat yrke.
Dessa är det vanligaste. Återkommer om jag kommer på fler!