När tyckte ni att det var som roligast att bygga datorer?

Hm, vad menar du med mikrokontrollers? Meckade mycket med datorer från 1999 och framåt men mikrokontrollers har jag bara stött på utanför själva datorhobbyn.

För mig var det nog roligast omkring 2000-2004 nånstans. Hade typ lika många processorer under de åren som nästa 15 åren eller så.

Började mecka och överklocka exakt när SweClockers grundade, sista veckan 1999. Hade köpt ny CPU (Pentium III 500 MHz) och vågade nu överklocka och mecka med min föregående Celeron 333 MHz.
Fick upp den till 415 MHz, men lyckades döda innehållet på disken för att PCI-bussen blev för överklockad, så diskkontrollern mådde inte bra.
Där lärde jag mig väl en del åtminstone...
P3:an minns jag inte vad jag fick upp i, tror inte det var så mycket.

Nästa CPU var en AMD Duron 750 MHz. Krossade kärnan på den direkt med en hemsk kylare (damn you, Thermaltake) + oerfarenhet, men köpte en ny 700 MHz som jag körde i 998 MHz tills den byttes ut mot en Athlon XP. Hade nog 2 om inte totalt 3 Athlon XP efter det, sen blev det Athlon 64 som jag hade minst 3; en Socket 754, två Socket 939 (Winchester och Venice). Den sista kördes i exakt 50% OC (1800 -> 2700 MHz) bra länge.
Lite kul att jag till synes gick "baklänges" här också. Den första var en 3400+, nästa 3200+ och den sista 3000+. Ändå gick prestandan uppåt vid varje byte...

2006 gick jag över till laptops ända till 2017, så det var väl typ där överklockningsintresset dog ut. Sedan 2017 har jag kört mer undervoltning än överklockning.

Vette sjutton om jag tycker s-ata med en plastpinne som ser ut som att den ska gå av bara man tittar på den är bättre.
Jag har iofs aldrig lyckats knäcka en så det kanske de är dock

Roligast var det när det var nytt att bygga, dvs sent 90-tal för min del.

Skulle helst slippa att skruva alls i datorer numera, men gör det när det behövs.
Lite "been there, done that", nu vill jag bara att skiten ska funka

Första maskinen är nog speciell för oss alla. Det är nytt, man måste lära sig en massa, hitta kompatibla grejer och det var ju fler kort i datorn då jag började. Sen kanske det inte var en höjdare alla ggr lösa i vilken slot vad skulle sitta för att få det att funka.

Men visst var det kul med jumprar för allt och en massa instickskort som det var en gång i tiden, det kändes ju mer som man faktiskt var den som gjorde att det fungerande. Idag är det mer som lego och att bygga nått är rätt okomplicerat och samtidigt har vissa delar blivit sjukt dyra.

Sen var det en period när utvecklingen verkligen gick i turbofart, kul på sitt sätt men en maskin som ett ½år gammal var hopplöst omodern men de var rätt låga priser förhållandevis.

1997 var första maskinen som jag byggde. Sen var det en period efter 2000 när man bytte maskin som kalsonger nästintill och det fanns många tillverkare av moderkort med udda och kul lösningar. Abit är ju saknad.

Sen såg moderkort ut som teknik och inget blingit P12 krafs.

Roligaste tiden var nog när LANandet var som störst för min del, typ 2003-2004. Man släpade runt sina grejer överallt, köpte grejer på DH som man monterade på plats. Det skulle vara LED till förbannelse, snygga kopparkylare och allt skulle överklockas. Det var inte riktigt lika enkelt som det är nu, chassina var inte inte anpassade för dold kabeldragning, typ inget var modulärt osv.
Nu kan ju i princip vem som helst bygga ihop en dator, allt är färgkodat och passar bara på ett ställe.

Fortfarande roligt att bygga.
Men kanske liiite roligare när det var mer instickskort.

Var hur kul som helst när jag praktiserade på den lokala datorbutiken i stan som 13åring... för 22 år sedan nu... fan vad tiden går.

Tycker fortfarande det är kul med inköpsprocessen och sen byggandet. Tack vare intresset så bygger jag oftast maskiner som håller länge så det blir sällan att man får bygga, vilket är lite tråkigt.

Jag fick min första dator 1998, och därifrån till kanske 2006 var det extremt kul att bygga dator och det är nog en kombination av att jag var i rätt ålder samt att tekniken utvecklades extremt mycket då, min första dator hade en P2:a på 350 MHz och 32 (eller 64) MB RAM, 4 GB HDD, graffekortet kommer jag inte ihåg men på något år efter det hade jag lättvindigt och för inte mycket pengar alls uppdaterat allt det till bla en P3:a med 500 MHz och 128 MB RAM. Snacka om att man kände skillnad då!

Sen så var fullsmockade chassin kul då, lyckan var total när man lyckats fylla alla lediga expansionsportar med ljudkort, extra PCI-kort för USB, både DVD-läsare och CD-brännare, knappar för att reglera ljudkortet som upptog en av expansionsplatserna där fram, osv osv. Nu vill jag ha så små chassin som möjligt, och så mycket som möjligt ska vara integrerat i moderkortet.

Skulle säga c2d tiden, när halva bygget var att bygga och andra halvan kunde vara att skrämma upp den stackars 2 kärniga processorn med en oc på 100%!

När men fick löda för att byta CPU. Aldeles för lätt nu ju! =D

Mm, stämmer in i kören, kring sekelskiftet. Det gick att göra mer än att bara jumpra om FSB till nästa hastighet/byta oscillator som tidigare, och det fanns rejäla prestandavinster att göra. Det var inte dagens BIOS-bökande för några få procent prestandas skull.

På sitt sätt är det väl förvisso ganska najs att det finns färdiga kyllösningar för överklockning att köpa idag, men det var också mycket roligare att freestyla loss på egen hand. Det fanns inte heller färdigpaketerad information om allt på samma sätt som det finns idag, man kunde faktiskt komma på ett och annat själv utan att någon annan varit före. Det rådde någon slags pionäranda man kan titta i månen efter idag.

Återigen är det väl dock de rosa nostalgiglasögonen som åkt på. Tror i slutändan aldrig det där med datorer funkat så bra som det gör idag.

För mig har det aldrig varit särskilt roligt att bygga datorer, det har mest varit krångel. Så de gånger det har varit minst krångel har väl varit roligast. Att köpa ihop grejerna till en ny dator däremot, det är mycket roligare.

Jag har byggt datorer i omgångar i snart 25år och gillar det kanske mer idag än när det begav sig. Precis som du skriver så fick man offra några droppar blod förut vilket inte sker lika ofta idag 👍🏼 Men framförallt är det så mycket enklare idag att då ett "cleant" bygge, vilket folket i min bekantskap som jag bygger åt uppskattar 🤩

Nån gång i slutet av 90-talet byggde jag med en P3-500 som kom i nån sorts slot. Det krasade så oerhört när man installerade den att jag trodde moderkortet bröts itu. Geforce 256-kort och ett Sound Blaster AWE64 vill jag minnas klämdes in i ett beige chassi från Alina.