Fråga kring de höga elpriserna

Jan Blomgren är ingen "random professor" som spyr ur sig en massa gallimatias som är taget ur luften. Utan han lång erfarenhet när det gäller kärnkraft och är professor i tillämpad kärnfysik.
Han har även skrivit boken "Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning" och det är en bok som jag verkligen kan rekommendera.
När det gäller kärnavfallet så tar Jan Blomgren upp det i boken och förklarar att det finns två ganska olika typer typer av avfall som produceras samtidigt i reaktorn. Det ena avfallet är mycket farligt under en förhållandevis begränsad tid medans det andra inte är speciellt farligt om man jämför med annat industriavfall.
Han påpekar även att det i den allmänna debatten ofta låter som att avfallet är mycket farligt under en extremt lång tid, vilket inte är en direkt bra beskrivning.
Följande skriver han att det bildas ämnen som är ungefär hälften så tunga som Uran när man klyver Uran och nästan alla av dom är mycket radioaktiva.
Men dom sönderfaller relativt snabbt till stabila ämnen inom några timmar och dessa ämnen kan vara mycket skadliga om man inte har ett strålskydd motsvarande ca en meter vatten.
Dom som bildas i en större mängd och är mest långlivade är Cesium-137 och Strontium-90. Båda har en halveringstid på 30år. Vilket innebär att efter 30år är hälften kvar och efter 60år är hälften av hälften kvar osv. Efter 300år är en tusendel kvar och då är det inte mer farligt än att man kan hantera dom med glasögon, munskydd och handskar.

Den andra typen av avfall som skapas är då Neutroner fångas in i Uran och bildar tyngre grundämnen, typ Plutonium. Dessa ämnen ger ifrån sig strålning som stoppas efter bara 5cm i luft och är i praktiken ofarliga om man inte får in dom i kroppen.
Så det är med andra ord ingen bra idé att äta, dricka eller andas in Plutonium. Men så länge man låter bli det så är ämnet inte speciellt farligt, men däremot så är det mycket långlivat.
Plutonium-239 har en halveringstid på 24000år och det är dessa ämnen som motiverar att man planerar att lagra dom 500 meter ner i berggrunden.
Långtidslagringen har däremot inget med strålskydd att göra. För hade det bara gällt det, så hade lagring i några meters vatten varit fullt tillräckligt.
Orsaken att dom vill lagra avfallet på 500 meters djup, är att om en behållare skulle gå sönder så skulle det ta hundratusentals år för dom radioaktiva ämnena att ta sig upp till markytan eftersom grundvattnet rör sig mycket långsamt på dessa stora djup.

Så slutligen så är dom onda blickarna mot kärnavfall ofta rätt överdrivna och det finns ju som sagt andra farliga ämnen som egentligen skulle hanteras med samma respekt som kärnavfall. Men av någon märklig anledning så sprids dom vind för våg på planeten? Kvicksilver är ett av dom. Ett ämne som inte bryts ner och klassas som ett bland dom farligaste miljögifterna, men det hör man knappt ett ljud om.

För den här tråden borde rimligen kostanden mot kund vara huvuddiskussionen.

Lyssnar man på debatten låter det ungefär så här "vindkraftproduktion är väldigt billigt räknat per kWh, billigare än i stort sätt allt annat inklusive kärnkraft och vattenkraft".

Ovan är sant, fast ändå i stort sett irrelevant för mig som elkonsument, om vi nu bara fokuserar på priset per kWh konsumerad el.

Orsaken är att man bara tittar specifikt på produktionen av el, man ignorerar helt kostnader för att faktiskt leverera den energin till kund.

Givet den design och den last vårt elsystem idag har fungera det överhuvudtaget inte utan relativt stora inslag av vattenkraft, kärnkraft, oljekraft, kolkraft och/eller gaskraft.

Det brukar påpekas att priset per producerad kWh har varit rätt konstant under lång tid för vattenkraft och kärnkraft, även det är korrekt.

Men ju mer vindkraft och solkraft man lägger till systemet, ju viktigare blir de systemtjänster som vattenkraft, kärnkraft, oljekraft, kolkraft och/eller gaskraft bidrar med (som en bieffekt av hur de fungerar).

Man kan alltid diskutera vem som ska betala för systemtjänster, de kommer i alla fall garanterat hamna på elkonsumenternas elräkning.

Beroende på om man lägger de som en kostnad på vind/sol eller en inkomst på vattenkraft, kärnkraft, oljekraft, kolkraft och/eller gaskraft är det komponenten som antagligen förklarar skillnaden i de kostnader vi hör om i debatten (vilket är enbart produktionskostnad) och den faktiskt kostnaden för oss kunder.

Tittar man listan av kraftslag som måste finnas i ett elsystem^* är det inte så rolig läsning. Vattenkraft har en hel del påverkan på sin närmiljö och den är i praktiken rätt fullt utbyggd i Sverige. Av de övriga är det bara kärnkraft (som också har klart högst frekvensstabiliserade bidrag per producerad kWh av alla dessa) som inte drivs av fossilbränsle.

^* Elsystem kan med fördel korsa landgränser så man hjälpas åt. Danmarks elnät skulle överhuvudtaget inte fungera om det inte satt ihop med bl.a. Sverige p.g.a. allt för högt inslag av vindkraft (i.e. kraftig brist på nödvändiga systemtjänster).

²³⁹Pu är en alfastrålare, Pu har kemiska egenskaper som kraftigt begränsar dess spridning även riktigt nära jordytan och det kommer inte vara så stora koncentrationer. Halveringstid var ett exempel på en lång rad kända parametrar som måste bedömas ihop för att avgöra "hur farligt är det och hur länge är det farligt".

Om kravet är att ämnen giftiga för levande organismer måste vara helt borta faller typ allt bort! T.ex. så innehåller solceller giftiga stabila (oändlig halveringstid) grundämnen.

Vad jag menade är att det går att räkna på toxicitet över tid, men det är ju en det man primärt angriper utan det man angriper är massa "tänk om X händer, eller om vi missat Y...".

Ingen hävdar att det är noll risk, men om kravet är noll risk kan man faktiskt inte göra något alls.

Problemet är att vi är tillräckligt många människor på planeten att allt vi kommer göra i större skala kommer ha risker och vi kommer nog alltid göra saker som kommer radera vissa andra arter från planeten

Kolla videon som postades ovan, vind och sol är tyvärr långt ifrån fria från miljöpåverkan heller. Om man bara kan acceptera att på den skala vi pratar om för de elsystem vi förväntas oss idag så kommer det alltid finnas saker som kommer i kläm, så kan man börjar fundera på vad som vi kan anse acceptabelt / minst dåligt.

Modellen fungerar så här:

Antag detta för timme A

Tillgänglig produktion
60 MW för 0,30 kr/kWh
30 MW för 1,00 kr/kWh
5 MW för 5,00 kr/kWh
40 MW för 9,90 kr/kWh
100 MW för 100,00 kr/kWh

Om förväntat behov är 50 MW för timme A blir priset 0,3 kr / kWh, detta då det räcker med de tillgängliga 60 MW för 0,30 kr/kWh för att uppfylla kravet.

Om förväntat behov är 80 MW blir priset (60+30) 1,00 kr/kWh

Om förväntat behov är 100 MW blir priset (60+30+5+40) 9,90 kr/kWh

Tanken bakom detta är att gynna billiga energislag. Om de billiga energislagen inte räcker till finns dyr "reserv". Om den dyra reserven ofta behövs är tanken att det kommer löna sig att bygga mer av kraftslag som kostar mindre än den per kWh.

På lång sikt fungerar nog ovan, men systemet kan inte riktigt hantera lite större snabba förlopp då det tar lång tid att bygga ut kapaciteten. Vi kör nu konstant på "reserven" där andra egenskaper prioriteras än lågt pris per kWh (den måste snabbt kunna starta / stoppa vid behov, den ska kunna stå oanvända långa tider etc).

Edit: blir lite mer komplicerat när man stoppar in export/import-kablarna, men egentligen samma princip där export blir del av områdets totala behov och importen blir den av möjligt "produktionskapacitet".

Om det blir netto import/export styrs av produktionskostnader inom området samt till vilket pris man kan importera/exportera under/överskott till genom kablarna. Är det som gör att prisnivåerna "flyter ut" mellan områdena, hur mycket de "flyter ut" beror på kapaciteten hos kablarna och produktion+konsumtion inom området.

Ja, så här blir det när mjuka värden går före hårt, pragmatiskt beslutsfattande, vi har försatt oss själva i denna situation.

På sätt och vis är det bara ytterligare en av många konsekvenser av den politik och det begränsade debattklimat vi har haft i landet sedan början av 2000-talet där människor har fått gå från arbete och blivit socialt utstötta vid avvikande åsikter.

Jag såg serien Chernobyl för några dagar sedan (igen) och det som slog mig var hur snarlik tystnadskulturen i Sovjet var med den PK-åsiktskorridor kultur vi har i Sverige, även om den är påväg bort.

"Every lie we tell incurs a debt to the truth, sooner or later that debt is paid".

Allt önsketänkande i världen, falska rapporter om dess förträfflighet, tjusiga tjänstemän i kostym samt goda känslor i tron av gott agerande kan inte få vindkraft att ersätta kolkraft och kärnkraft.

Vi kan bara hoppas att vi än en gång får in sunda, rationella beslutsfattare på viktiga positioner igen, så detta inte förvärras och löses snarast.

Mvh

Det pratas för lite om hur djurlivet påverkas av alla vindkraftverk. Tittade på Sauks intervju med en ornitolog från Gotland & blev mörkrädd.