Från början

I en historik kring piratkopiering kan det vara lämpligt att sätta sig in i tidsförhållandena för vilka media som varit aktuella på markanden under de år som gått. De media som använts för piratkopiering har alltid varit de som varit allmänt tillgängliga tillräckligt billigt.

När kassettband var billiga var de det huvudsakliga mediet. När disketterna blev vanliga och sjönk i pris var dessa målet. Programtillverkarna försökte nog skydda disketterna med allsköns kopieringsskydd, men det fanns inget som inte piraterna med lite tid kunde ta sig igenom.

mediahistoria.png

All denna utveckling har vi datorentusiaster genomlidit utan minsta klagan. Ständigt bytt till nya media, bytt till nya drivenheter, drivrutiner, gränssnitt och kablage, migrerat data, bråkat med drivrutiner, suttit på högar av gamla media, och slutligen slängt gamla media. Bara för att börja om igen, tre-fyra år senare. Hemanvändarna har fungerat och fungerar alltjämt som någon sorts villigt provparadis för mediaindustrin.

Notera också i tidslinjen vilket turbulent liv The Pirate Bay har levt. Grundarna har åtalats och flytt och arresterats men sajten finns ännu kvar trots alla skriverier och trots allt skrikande från mediaproducenterna. Deras kolleger ute i världen, Isohunt, Megaupload med flera har levt samma hårda liv, uppstått, stängts, återuppstått och stängts.

rysk disk001.jpg

Det inte alls så rumsrena företaget Petrosoft bjöd på en ”professionell samling” Adobe-program för publicisten omkring 1995.

Datakassetter

Innan media för datalagring blivit standardiserade var det ljudkassetten som dominerade. Data lagrades som frekvensskiftnycklat ljud och lät som ett ilsket knorrande ungefär. Det var omöjligt att kopieringsskydda på något sätt och var lätt att kopiera. Det var i och med persondatorer som Amiga, C64 och ABC-80 som copypartyn började, där folk träffades och kopierade kassettband med spel för att dela med sig.

Disketternas gyllene tid

I och med IBM PC stadfästes disketten som datamedium och formatet på disketten blev standardiserat. IBM ledde också vägen mot allt kompaktare disketter. Det var till exempel IBM som var först ute med 3,5-tumsdisketten. Från början fanns inget kopieringsskydd, så innan Internet var särskilt snabbt gick man på copyparty och bytte disketter med spel.

Programtillverkarna kontrade med disketter med laserbrända, oskrivbara, sektorer och spöksektorer lagda på otillåtna ställen på disketterna. Vid körning prövade programmet att skriva på de oskrivbara sektorerna och om de fortfarande var otillgängliga var det en äkta diskett.

I annat fall vägrade programmet att exekvera. Sådana disketter kunde med viss möda kopieras med DOS-kommandot DISKCOPY, men resultatet blev inte pålitligt eftersom MS-DOS inte förstod sig på spöksektorerna. Snart kontrade piraterna med residenta DOS-program som simulerade trasiga sektorer och liknande. Det var också i och med copyparties som virus började spridas via disketter.

rysk disk002.jpg

For a few roubles more fick man 1995 en disk för konstnärer och illustratörer med flera utgåvor av Photoshop och Illustrator.

Dongeln kom och gick

Vissa tillverkare gav upp kopieringsskydden helt och började istället dela ut programvaran och dess uppdateringar fritt, men sålde en dongel, ett hårdvarulås, för dyra pengar.

CAD-program, och intressant nog även översättningsprogram som tillbehör till ordbehandlare, var tillräckligt dyra för att motivera en dongel. Dongeln var en liten kontakt man satte i serieporten bakpå datorn. Den innehöll en liten mikrodator med en enda funktion. När programmet ville undersöka om dongeln fanns, skickade det ut ett par tecken till serieporten och fick svar med en annan, krypterad teckensträng.

Fick det inget svar, ansåg programmet att dongeln inte fanns och vägrade fungera. Även detta rådde piraterna bot på. Det utvecklades metoder att ansluta ett antal datorers serieportar till en central dongel-simulator som kunde svara på förfrågningarna och skicka tillbaka riktigt krypterade teckensträngar.

Andra, mera rättframma metoder var att distribuera omprogrammerade versioner av programmens exe-filer som bara låtsades söka efter en dongel och alltid returnerade rätt svar. Donglar är numera i stort sett utdöda.