Nvidia Titan X "Pascal"

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.

För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 22 °C.

Likt tidigare Titan-kort kommer Titan X enbart att säljas i referensdesign, vilket gör mätvärden för såväl temperatur som ljudnivå extra intressanta. Till att börja med parkerar modellen på 84 °C vid lång tids belastning. Detta är i linje med tidigare grafikkort med Nvidias ordinarie kylarlösning.

Då kylaren är densamma som Geforce GTX 1080 kommer det inte som en överraskning att fläkten behöver snurra i ett högre varvtal för att bibehålla ungefär samma temperatur. Modellen hamnar strax över det nämnda grafikkortet och strax under dess föregångare GTX Titan X.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under halvtimmens spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

För att hålla saker som temperaturmål, ljudnivå och strömbudget i schack varierar frekvenserna rejält för Nvidias nya Titan X. I standardutförande slår frekvenserna upp och ned hej vilt, mellan strax under 1 600 MHz och över 1 700 MHz. Positivt i sammanhanget är att klockfrekvensen aldrig dippar under eller kommer i närheten av den nominella turbofrekvensen 1 531 MHz.

Med temperaturtaket höjt till 90 °C och strömbudgeten ökad till 120 procent lägger sig kurvan relativt stabilt på 1 733–1 759 MHz, det vill säga åtminstone 200 MHz över Nvidias specificerade nominella frekvensvärde.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snittvärde. Förutom det presenteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

Trots signifikant högre prestanda än något annat på marknaden landar Nvidias nya Titan X på mer eller mindre samma maxnivå som föregångaren GTX Titan X. Strömförbrukningen i snitt lägger sig dock på en något högre nivå, 15 W mer, vilket kan tillskrivas Nvidias GPU Boost 3.0 som gör att klockfrekvenserna mer effektivt och frekvent kan arbeta närmare grafikkortets utsatta strömbudget.

Energieffektivitet

Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.

Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.

Med en 16-nanometersteknik och Pascal under huven kommer det inte som någon överraskning att Nvidia Titan X placerar sig i toppskiktet, tillsammans med Geforce GTX 1070 och GTX 1060. Endast GTX 1080 är mer energieffektiv och AMD ligger långt efter med såväl Radeon R9 Nano som färska RX 480.