Sparclockers - vad gör ni för att spara pengar, el m.m.

Hur handdiskar du - under rinnande varmvatten eller i baljor - både disk och skölj!

Varmvatten är en stor energikostnad och det är lätt att man handdiskar upp mer energi i varmvatten än vad en diskmaskin drar i ström.

Med handdisk blir det lätt mer vatten och för varmvattnet är det inte bara varmvattnet du häller upp i diskhon och sköljhon utan också all vatten som spolas ut innan varmvatten kommer ur kran för att värma rörledningar på vägen och det är någon som betalar även för den värmen och slutar med som en lite del i avgiften i en förening. Om många börja göra likadant i föreningen kan det resultera i avgifts-höjning. Samma med om man duschar länge - varmvattnet är en stor post i kostnaden vare sig man betala själv med eluppvärmd vattenberedare eller indirekt i avgiften för föreningens gemensamma pannor/värmepumpar

En genomsnittlig diskmaskintvätt drar 1kWh och ca 15 liter vatten och det mesta av energin går åt att värma vattnet både direkt (elvärme) och indirekt (pumparbete som också genererar värme i tvättvätskan) samt torkning.

det är ungefär samma med tvättmaskin ca 1 kWh vid 60 grader C men drar 60-90 liter vatten för sitt program.

Torktummlare är en stor förbrukare i och med att all vatten i tvätten skall torkas upp på något sätt och det kräver värme och en värmepumpstorktumlare kanske räcker med 2 kWh medans en som ventilerar ut fukten till ventilation kräver 10 kWh och kondenstummlare någonstans mitt i mellan. - att välja energisnål värmepumpstorktummlare är nog det som kan spara mest ström i tvättstugan om man har en äldre modell med utventilerad fukt innan.

Har man disk och tvättmaskin så är bästa sättet att spara energi på att de alltid arbetar välfyllda och därmed också körs mer sällan.

En sak till att titta på är om kyl/frys är gamla och/eller med otäta lister - sådana kan stå för upp till halva hushållets elräkning pga långa gångtider (en kompressor brukar vara mellan 200-300 Watt om det är en frys eller kyl-frys med en kompressor, med dubbel kompressor så brukar det var 200 Watt för frys-delen och 85 Watt på kylskåps-delen)

Om frysen fort blir fylld med frost och behöver avfrostas ofta så har man otäta magnetlister och då förmodligen lika illa på kylskåpsdelen, och kan dra mer än dubbelt i ström i jämförelse när den var ny. Det här är svårare att se på kyl/frys med dold och fläktad evaporator (avfrostningsfria frys) och här är det att kolla på gångtiderna eller rentav sätta en stickpropps-KW-mätare och sedan se om det stämmer rimligen med energideklarationen för produkten eller om det är mycket över.

En frysbox är nästan alltid effektivare än en frysskåp just pga. att en box har i princip inga läckor av kyla genom lister av sin konstruktion, ja om man inte glömt sätta tillbaka dräneringsplugg i botten efter senaste avfrostningen - för då kan det sticka iväg i elkostnad trots att hålet är litet...

lagringsbara matvaror som man vet att det går åt jämt kan man köpa i större förpackningar med oftast lägre kilopris i samt genererar färre färder till butiker.

Nu blir vi ju nyfikna, vad för "grej"?

Jag har aldrig på några lampor i hemmet, brukar navigera till sängen med en liten ficklampa.