Bildanslutningar
Anslutningarna för bild är begränsade till en ensam Displayport vilken krävs för G-Sync och för att köra 3 840 × 2 160 pixlar i 60 Hz. Detta kräver en pixelklocka på 533 MHz enligt Nvidias kontrollpanel.
Två bildingångar, en Displayport, en HDMI, samt ljud ut och USB-hubb.
Vi erbjuds också en ensam HDMI-anslutning som enligt handboken går till 340 MHz. Detta är den exakta gränsen som det specificeras i version 1.3 av specifikationen och ska med god marginal räcka till att köra HDMI i 30 Hz och 3 840 × 2 160 pixlar. Men gränsen är enligt handboken 24 Hz.
I praktiken är gränsen 30 Hz och det är inga problem att få till 30 Hz utan att trixa, då med den typiska pixelklockan på 297 MHz. Högre än så kommer vi inte. En påminnelse om att handböcker också de kan ge missvisande information.
HDMI-ingången hos XB321HK är verkligen strypt. 60 Hz är endast möjligt med 1 920 × 1 080 pixlar och större pixelmatriser än så når till max 30 Hz.
Mittemellan-matriser likt 2 560 × 1 440 pixlar fungerar och kan väljas. Skalningen sker då alltid via grafikkortet och skärmen matas med 3 840 × 2 160 pixlar. HDMI-ingången är därför också begränsad till 30 Hz. Först när vi kliver ned till 1 920 × 1 080 pixlar fungerar det i 60 Hz över HDMI. Därför kan vi aldrig utnyttja skärmen fullt ut via HDMI. Via HDMI identifierar sig skärmen dessutom som en full hd-skärm.
Skalningen sker via grafikkort
Någon möjlighet till överklockning finns inte utan det är 60 Hz som övre gräns. 1 920 × 1 080 pixlar och 50 Hz över HDMI fungerar med rätt frekvens vid återgivningen ifall att du vill köra en digital TV-box eller liknande mot skärmen.
Över Displayport med G-Sync-kapabelt grafikkort är det GPU:n som står för skalningen. Då körs 3 840 × 2 160 pixlar med en ganska mjuk karaktär på skalningen. Över HDMI sköter skärmen skalningen vid 1 920 × 1 080 pixlar på sitt sätt med en istället ganska tydlig kantförstärkning. Kör du större pixelmatris över HDMI sker skalningen istället via grafikkortet.
Någon möjlighet till pixelmappad återgivning av 1 920 × 1 080 pixlar finns inte. I teorin ska en 3 840 × 2 160 pixlar tät panel kunna köra 1 920 × 1 080 med 1:4-uppskalning och i därför bete sig exakt som en 1 920 × 1 080-panel. I praktiken är den möjlighet ovanlig för att inte säga sällsynt. Du måste därför leva med skalningsartefakter så länge du kör mindre än 3 840 × 2 160 pixlar.
Skalningen av 1 920 × 1 080 via grafikkortet. Klicka för tydligare exempel.
Skalning av 1 920 × 1 080 i skärm, endast via HDMI.
Skalningen av 2 560 × 1 440 vilket alltid sker via grafikkort.
Fungerar då 3 840 × 2 160 pixlar över HDMI och 30 Hz? Ja, det fungerar i bemärkelsen att det är bild. Men få, om ens någon vill använda detta för arbete då muspekare och grafik upplevs som slö och ryckig.
Att vi inte kan driva skärmen fullt ut annat än via Displayport är en klar nackdel. Nej, det drabbar inte alla och alltid. Men har du flera källor, exempelvis två kapabla datorer likt en stationär och en bärbar och vill använda dem båda på samma skärm måste en av dem leva med den sämre anslutningen.
2 560 × 1 440 pixlar i spel fungerar rimligt
Skalningen av 2 560 × 1 440 pixlar över Displayport (där alltså grafikkortet skalar från 2 560 × 1 440 till panelens 3 840 × 2 160 pixlar) kan i alla fall sägas fungera tillräckligt bra. Det blir lite mjukare och luddigare konturer. Mindre bra för exempelvis grafik, foto och arbete vid skärmen. Kanske störande för text då all text upplevs som lite fetstilad och diffus. Men 2 560 × 1 440 pixlar kan vara ett sätt att få upp bildfrekvensen i krävande spel.
Men i spel är denna skalning sällan lika besvärande. Själva skalningen blir som ett grovhugget kantutjämningsfilter. Det tar inte sönder intrycket av detaljer men får heller inte bort blockiga pixelstrukturer. Fast det märks inte så mycket då mängden pixlar på en förhållandevis liten yta i sig bidrar till att mildra sådana intryck.
