Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Jag tvivlar starkt att Sverige skulle göra rätt i att inte utnyttja de resurser vi har i vårat land och tillverka stål och bryta järnmalm. Det skulle vara en väldigt stor ekonomisk förlust. Vi bör utveckla och ta tillvara på allt vi kan inom landets gränser och vara så lite beroende som möjligt av andra länder och dess resurser.

Tycket detta är OT för vi behöver verkligen inte kärnkraft för att ersätta de ca 10 TWh stenkol som används av malm, järn och stål-produktionen.

Ska vi exportera papper/kartong, pappersmassa och förädlade trävaror i stor utsträckning långt in i framtiden kanske det är lite mer lockande med kärnkraft för det kräver betydligt mer energi. Sverige är dock specialiserat på båda, så vi konkurrerar ut andra länder när det gäller dessa områden. Specialisering betyder dock att vi inte utvinner råvaror som vi inte är bra på och som det finns sämre resurser att utvinna.

Och folk tycker det är dyrt att bygga kärnkraft?

Tycker är väl inte riktigt rätt ord. Det är ett faktum, det är bara att kolla på vilket kärnkraftverk som helst som har byggts i västvärlden de senaste 10-20 åren. Förra veckan länkade jag till en bra sida som gick igenom ekonomin, om du inte har läst artikeln rekommenderar jag att du gör det. Det är en ganska lång artikel.Länk

Visste du att hybrit och north volt kommer förbruka mycket energi. Väldigt mycket energi.

15 TWh för hybrit 12 TWh för H2 Green Steel och 2 TWh för North Volt. Tur vi investerar massor med miljarder i överflringskapacitet för att få upp el till Norrland. De kommer behöva mycket el. När Ringhals hade 4 st reaktorer i drift producerade man som mest 40 TWh på ett år.

Ok, så de kör bara när det blåser? Hela september hade de fått ligga nere.

Problemet är att det är samma sak som subventioner. Inget kraftslag får betalt för att den har stor svängmassa, effektreservkraft som finns upphandlad av SVK är ju verk som inte är lönsamma i kommersiell drift och kärnkraft kan aldrig ta samma roll som effektreserven.

Du kan bo i ett hus som inte kräver någon som helst energi för uppvärmning och kylning, bara lite för ventilation och klara dig fint på solceller och batterier även i Sverige. Belysning, kylskåp/frys, mediaomvandlare för fiber och en bärbar dator tar verkligen inte mycket så även om du kör "off grid" har du snabbt tillräckligt för annan användning som diskmaskin och tvättmaskin. Bostadssektorn är gigantisk i Sverige så vi kan spara mer än våra kärnkraftverk ger oss idag.

Solceller och batterier är rätt dyrt däremot och skalar inte riktigt lika bra när vi kommer utanför enfamiljshusen.

För enfamiljshus är det fortfarande rätt billigt att ansluta sig till elnätet, men istället för hus som drar 10000-25000 kWh/år skulle vi kunna ha hus som drog kanske 1000-2000 kWh/år och som inte hade behövt värme i form av fjärrvärme, pellets o.s.v. De är billigare att bygga än de flesta hus som byggs idag.

Bränslet som används i värmeverken skulle kunna användas i kombikraftverk eller vanliga kraftvärmeverk, idag har vi bara ~5,3 TWh el från biobränslen.

Ugn med ångfunktion och självrengöring, diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, robotgräsklippare och allt kan du såklart ha även i hus som kräver väldigt lite energi. Industrin har fortfarande energin från vattenkraft, vindkraft och biobränslen. Kärnkraft kommer säkert ha en roll, men det är nog betydligt enklare att sluta slösa på sådant som inte ger något i utbyte i många länder och så mycket vattenkraft och biomassa som Sverige har så behöver vi nog inte kärnkraften efter den pensionerats om vi inte ska fortsätta leva som på 80-talet, nog för att vi kommer fortsätta slösa på allt. Det är 548 TWh/år (2019) för 10 miljoner människor som används idag, eller nästan 52800 kWh/år per capita.

Att brassa på med tiotusentals kärnkraftverk i världen kommer inte vara någon lösning iaf, kommer vi aldrig hinna bygga.

I praktiken är dock EROI noll, du kan ha hur mycket pengar som helst och det finns ändå inte några generation 4-verk att köpa. Forskning får du inte några stora returer på.

Det finns massor med politik i EROI. För det första finns det massor med sätt att göra kalkylen på och vilken man väljer är mycket en fråga om politik. För det andra är kalkylen kraftigt beroende på politiska beslut. Här är en bra genomgång av EROI, dess problem och olika alternativ:

https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_return_on_investment

Att se det som ren fysik är naivt.

Kommer finnas många industrier i Sverige med ditt resonemang. Intermittent elförsörjning är inget någon industri kan leva med. Men vi kanske kan sälja renkött och visa älgar för tyskar istället?

Precis det jag menar, de stora etableringar och ombyggnader som sker här uppe i norr nu kommer kräva sin skörda del av det redan belastade elnätet. Lägg där till etableringen av eldrift i trafiken som innan 2030 helt ska ha ersatt de fossildrivna fordonen. Elen vi har idag kommer inte räcka till. Att bygga vindsnurror motsvarande det som behövs är inte heller hållbart.

Vi i "norr" får väll sluta exportera den el Luleåälven producerar 😅😅 nej skämt och sido i min värld finns inget mer miljövänligt alternativ än kärnkraft för att lösa denna ekvation.

Hur ska det gå, de kan ju inte ta sig hit med intermittent vindkraftsel, varken i hemlandet eller här?

men ett hushåll på 2? pers snittar på 15 MWh

Som nedflyttad från Boden är det ju väldigt positivt med så mycket industrier i norr. Kan ju bli så att industrier avvecklas i söder och etableras i norr. Lite som det var på 70-talet fast tvärt om.

Intressant artikel. Nu är det ju även så att vi fortsätter uppgradera våra gamla verk. Så de säkerhetssystem vi haft från början har fått sällskap av många till. Vilket är positivt. Jag skulle faktiskt vilja sticka ut hakan och säga att trots vårt stabila klimat inkl jordbävningar, har vi några av världens säkraste kärnkraftverk. Detta kostar såklart pengar, därav break even på ca 22 öre/kWh

Tekniken som möjliggör avfallsförbränning är i grunden bridteknik. Ett par andra framsteg som bridteknik ger är möjligheten att göra ickefissibelt material fissibelt och att det går att köra samma bränslestav tills den nästan är helt utbränd till skillnad från 2% utbränning som vi har idag. Detta är kombinerat med flera andra stora teknologier gör att Gen IV är mycket säker, effektiv, billig och flexibel.

Hm, jag tolkar det som att EROI har kraftiga begränsningar mest i att det är svårt att reda ut hela kedjan av energiinvesteringar, men att dessa data blir bättre med tiden, samt att siffrorna blir bättre när vi kommer fram till ny teknik och bättre tillverkningsprocesser. Vet inte hur stor varians allt detta ger på slutprodukten men det bör inte vara orimliga uträkningar. Finns det bättre mätmetoder eller metrik så kikar jag gärna på det.

Det finns massor med politik i EROI. För det första finns det massor med sätt att göra kalkylen på och vilken man väljer är mycket en fråga om politik. För det andra är kalkylen kraftigt beroende på politiska beslut. Här är en bra genomgång av EROI, dess problem och olika alternativ:

https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_return_on_investment

Att se det som ren fysik är naivt.

Av de historiska energipriserna att döma är det lönsamt, inte jättelönsamt men tillräckligt för att hålla öppet dem. Jag antar att 22 öre/kWh är inklusive bolagsskatt? Kalkylen blir betydligt sämre för nya reaktorer och vissa månader skulle de vara lönsamma men årsvis blir det nog en förlustaffär. Artikeln nämner att kärnkraft kräver skalfördelar för att ekonomin ska gå ihop och verkar inte riktigt tro på SMRs. Många förslag handlar om att de vill satsa på att effektivisera byggprocessen, men det blir nog svårt tror jag. I teori finns det mycket utrymme för förbättring men det mesta som kan förbättras är inte av teknisk natur och kräver andra åtgärder. Av alla förslag tror jag nog mest på att bara skala upp reaktorerna, resten känns mer som småsaker och de är mindre förutsägbara.
Återigen... Det finns inga Gen IV reaktorer, du kan inte påstå att de är mycket säkra, effektiva, billiga och flexibla. Du tror och hoppas att de kommer vara det men det går inte att veta i dagsläget. I teori är praktik och teori samma, i praktiken är de inte det
Variansen kan bli enorm tänker jag. Om du bara tänker på en råvara, betong, försök fundera över var du ska dra gränsen och varför du har med vissa saker men inte vissa andra saker? Pengar gör kalkylen enklare som Lars redan var inne på.

Du vet att Timbro är ett propagandaorgan va?