Jag har använt diverse Linux-distar som primärt OS i ca 13 år nu. Mycket av det jag läser numera (inkluderat i denna tråd) var sant när jag började men är numera i stort sett lösta problem.
Spel:
Efter att Valve började kasta pengar på problemet har vi sett stora förbättringar i kompatibilitet. Eftersom Proton är baserad på WINE driver båda projekten varandra framåt, och det märks på kompatibiliteten. Nuförtiden är det bara ett spel kvar som jag inte kan spela enbart i Linux och det är PlanetSide 2, som ju behöver BattlEye. Det startar med WINE-staging men eftersom BattlEye kraschar med slumpvisa intervall och uppdateras ofta är det hit-and-miss. Övriga spel fungerar antingen perfekt eller tillräckligt nära för att ändå vara spelbara. Slå upp spelen du vill spela på WINEHQ och ProtonDB, sannolikt fungerar de rakt av eller behöver någon enstaka inställning.
Undvik dock grafikkort från NVIDIA om du vill köra Linux. Deras drivare är stängda och de vägrar samarbeta ordentligt med Linux-utvecklare; de släpper lite dokumentation då och då för att hjälpa på ytan men inte ofta någon som behövs, de utvecklar egna inkompatibla lösningar med attityden "take it or leave it", deras stängda drivare ligger ofta efter i stöd för nya kärnor så du får hålla dig till lite äldre versioner, etc. Intel och AMD har båda öppna drivare och fungerar helt felfritt även med RC-versioner (Release Candidate) av Linux. Med det sagt presterar deras kort relativt ok i Linux när de väl fungerar, dock får de ju inte prestandaförbättringarna som öppna drivare får i kärnan.
Produktivitet:
Detta var länge ett problem med Linux. Eftersom marknaden var så liten var det ingen som riktigt ville ta steget att utveckla sina kommersiella program för Linux. Nu har vi både en uppsjö av öppna videoredigeringsverktyg som Kdenlive, OpenShot, Olive, etc. samt professionella verktyg som DaVinci Resolve (dock saknar deras gratisversion för Linux stöd för H.264). På CAD-fronten har vi FreeCAD som är öppen och Fusion 360 som visserligen inte har officiellt stöd fungerar i WINE. Sysslar med med elektronik-CAD har vi haft KiCad väldigt länge och den kan numera mäta sig med dyra program för Windows. För att utveckla firmware till embedded-prylar har vi alla möjliga versioner av GCC samt Microships egna MPLAB X med tillhörande kompilatorer. Utveckling av vanliga skrivbordsprogram sker oftast genom GCC eller Clang och vi har flertalet "toolkit" som fungerar både i Linux såväl som Windows. Proffsig ljudredigering är på intåg och JACK fungerar bra som låglatensljudserver när man väl får igång den. Textredigerare finns det gott om, både för kod och för riktiga dokument.
Det saknas fortfarande lite för att få igång alla dyra programvarupaket i Linux men för det mesta finns det något alternativ som fungerar bättre utan att tappa någon större funktionalitet. Om det är något du behöver och betalar för som inte fungerar i Linux bör du höra av dig till utvecklaren, om de hör hur marknaden växer är det mer sannolikt att de lägger tid på Linux.
Nöje:
Filmuppspelare finns det ingen brist på. VLC finns redan förinstallerad i många Linux-distar och MPV är riktigt trevlig om man vill ha en minimalistisk spelare. Linux har historiskt varit väldigt bra på filmuppspelning senaste decenniet och de flesta är väl bekanta med Kodi som ju också finns till Linux. Webbläsare har vi ingen brist på heller, skulle nog påstå att vi har fler val än i Windows. Microsoft Edge är på väg om det är något man vill ha. Musikspelare har vi också gott om (för många för att lista här) och min favorit är Audacious eftersom det är en klon av gamla härliga Winamp (kan använda samma skins rakt av, inklusive standardskalet), riktiga Winamp går att köra via WINE också om man vill det.
Här var det tidigare problem med NVIDIA-grafik igen men numera är processorer tillräckligt kraftiga för att man inte ska behöva hårdvaruacceleration till video. Kanske har de förbättrat situationen senaste åren, har finit mängd energi att lägga på bråk med deras drivare för den enda burken jag har kvar med deras kort. Intel och AMD har videoacceleration som fungerar rakt av men det är som sagt lite "moot point" numera.
Problemlösning:
Som vi alla vet uppstår det alltid problem i ett OS förr eller senare. Antingen är det mjukvara eller hårdvara som inte fungerar. I Linux har du gott som verktyg för att hitta problem snabbt. Vi börjar med terminalprogram; dmesg ger dig snabbt överklick om vad kärnan försöker säga dig, lsof visar vilka filer/nätverksanslutningar som är öppna och av vilka program, df visar ledigt och använt diskutrymme på alla monterade filsystem, htop visar resursanvändning, sensors visar temperaturer och effektmätningar från hårdvaran.
Grafiska verktyg: baobab eller "Disk Usage Analyzer" ger dig ett tårtdiagram med flera skal så att du snabbt kan se distributionen av använt diskutrymme, väldigt händigt när ledigt utrymme blir knapert och man vill hitta vad som äter utrymme. kssyguard eller "KSysGuard" visar ungefär samma information som htop och det finns alternativ att välja på här. gnome-logs eller "Logs" samlar loggfiler och presenterar meddelanden i kategorier. Det finns fler verktyg som jag inte använder tillräckligt ofta för att kunna rekommendera, men den gamla erfarenheten om att man måste använda terminalen i en Linux-dist är så gott som en myt om man inte har ställt till det riktigt ordentligt (till exempel genom att använda NVIDIAs drivare, det finns en tydlig trend här av en anledning). Terminalen är dock vad jag och många andra är van vid sedan äldre tider så det tenderar att vara sättet jag löser problem på mina maskiner.
Slutkommentarer:
Linux-distar för skrivbordsanvändning har kommit långt senaste åren och utvecklingstakten tycks fortsätta accelerera trots lite spridda politiska problem. I det stora hela är det väldigt kompetenta operativsystem som helt klart kan mäta sig med de två stora kommersiella alternativen. Även om Linux-distar ibland faller lite kort i kompatibilitet med Windows-program får man komma ihåg att det ofta rör sig om kompatibilitet med ett helt annat operativsystem som inte delar många likheter under ytan. Om det mesta man gör på datorn är att spela, kolla på film och slösurfa lite är det helt klart dags att testa "dual boot". Det du förlorar i tid på att lära dig ett nytt OS för du mångfaldigt tillbaka i valfrihet och kontroll, på en nivå som inte ens existerar i Windows. Du väljer själv vilken skrivbordsmiljö du vill ha, gillar du någon existerande miljö från ett annat OS finns temat sannolikt med i samlingen från B00merang-Project vilket kan hjälpa dig på traven i övergångsperioden.
En sak som många hänger upp sig på i början är att allt installeras via en pakethanterare i Linux-distar (undantaget LFS, men den disten är det få som börjar med). Istället för att hämta programmen från diverse sidor och installera genom installationsprogram som i Windows finns det istället en pakethanterare som håller reda på alla uppdateringar och beroenden. Du kan se det som ett distributionsspecifikt installationsprogram som inte bara installerar program och alla bibliotek som behövs, den håller dessutom alla program uppdaterade och ser till så att de inte skriver över filer för varandra. Uppdateringar till bibliotek installeras bara en gång och kontrolleras alltid så att inget program behöver en specifik äldre version (alltså beroenden) innan de hämtas. De flesta distar hämtar paketlistor automatiskt och säger till om det finns uppdateringar så att du kan installera dem när du känner för det.
Sist är NVIDIA är en av de stora bromsklossarna när många börjar med Linux-distar. Det är knappast ovanligt att nya användare tappar suget efter att ha slösat timmar på att försöka få igång deras drivare. Använd aldrig drivaren som går att hämta direkt från NVIDIA om du inte vet vad du gör, den har i regel alltid sönder något eftersom pakethanteraren inte vet vad installationsprogrammet gör och därför inte kan skydda systemet från att något viktigt skrivs över. I regel är det ju en dålig idé att installera saker på annat sätt än via pakethanteraren men inget utom möjligen gamla versioner av Adobe Flash slår NVIDIAs drivrutiner. Det finns en öppen drivrutin för NVIDIA-kort som finns i Linux-kärnan men den är väldigt trött på kort efter 700-serien eftersom NVIDIA tog bort möjligheten att köra korten ordentligt utan att skicka en signerad firmware till dem först. Det innebär att nyare kort är fast på bootklockorna och är halvt värdelösa på spel. NVIDIA visar inga stora tecken på att vilja förbättra situationen, utan hänvisar istället till deras egen stängda drivare. Min rekommendation om du har ett nytt NVIDIA-kort i datorn är att antingen köra en Linux-dist som gör det enkelt att använda NVIDIAs drivrutin med sina egna modifikationer som Ubuntu eller Manjaro, köra på en äldre dator eller byta till ett kort som fungerar utan den (Intel, AMD eller NVIDIA innan 900-serien).
