Högskoleprovet
Hej,
Då jag är säker på att många medlemmar här ska skriva högskoleprovet tänkte jag starta en tråd för detta. Jag tänkte lägga upp lite allmänna tips, sen välkomnar jag både tips och frågor från andra. Det är alltid nyttigt med nya perspektiv!
Allmänt om högskoleprovet
Högskoleprovet är ett verktyg tänkt att mäta hur bra man skulle prestera i en eftergymnasial utbildning. Detta är på inget sätt ett absolut sätt att mäta, det finns alltså de som presterar bra på högskolan trots ett sämre resultat och vice versa.
Då det finns en väldigt stor bredd med utbildningar är det också stor bredd på provet. Matematik förekommer inte på alla utbildningar men är ändå en stor del av provet. Däremot är denna del på grundläggande nivå och mäter då snarare logisk förmåga än hur mycket matematik man har läst.
Provet är normerat, vilket betyder att det ska vara lika lätt eller svårt att få ett visst betyg vid olika provtillfällen. Detta gör att det är små variationer i hur många poäng som ger vilket betyg.
Om normering
Information från studera.nu
Det har genomförts två normeringar, en för den verbala delen och en för den kvantitativa delen. Medelvärdet av dessa två normeringar utgör den slutliga poäng som används vid antagningen.
Exempel på hur slutlig normeringspoäng räknas ut: Om normerad poäng för den verbala delen är 0.9 och normerad poäng för den kvantitativa delen är 1.2 blir medelvärdet (0.9 + 1.2)/2 = 1.05. Det normerade resultatet hamnar då på en skala från 0.00 till 2.00.
I antagningen till högskolan används två decimaler för högskoleprovsresultat.
Exempel:
Provet 2019-04-06:
På KVA gav 65-67 poäng 1.6, 3,7% av de skrivande fick detta betyg.
På verbal gav 67-68 poäng 1.6, 2,0% av de skrivande fick detta betyg.
Provet 2017-10-21:
På KVA gav 64-66 poäng 1.6, 3,2% av de skrivande fick detta betyg.
På verbal gav 66-68 poäng 1.6, 2,5% av de skrivande fick detta betyg.
Provet och provdagen
Man skriver under provdagen fem prov. Det är två kvantitativa (matematik) och två verbala (språk) samt ett utprövningspass som används för att testa frågor till framtida prov och inte ingår i betygsättningen. Det avslöjas inte vilket som är utprövningspass i förväg.
Varje pass är 55 minuter och man ska lösa 40 uppgifter. Samtliga är flervalsfrågor och ger 1 p vid rätt svar, inget annat än svaret ska redovisas.
Typer av frågor på de olika passen (från studera.nu):
Kvantitativt provpass
Varje kvantitativt provpass består av uppgifter från fyra olika delprov:
XYZ, matematisk problemlösning: 12 uppgifter
KVA, kvantitativa jämförelser: 10 uppgifter
NOG, kvantitativa resonemang: 6 uppgifter
DTK, diagram, tabeller och kartor: 12 uppgifter
Verbalt provpass
Varje verbalt provpass består av uppgifter från fyra olika delprov:
ORD, ordförståelse: 10 uppgifter
LÄS, svensk läsförståelse: 10 uppgifter
MEK, meningskomplettering: 10 uppgifter
ELF, engelsk läsförståelse: 10 uppgifter
Tips och förberedelser
Den verbala delen är svårast att förbereda sig för. Det man har nytta av är ett stort ordförråd, vana att läsa olika typer av texter och engelska. Det tipset som ger mest belöning på kortast tid är att läsa texter av en typ du inte är van vid, gärna på engelska om du är ovan med det. Läs t.ex. kulturartiklar om du inte är van vid det, naturvetenskapliga texter om du inte är van vid det osv. Sammanfatta texten för dig själv, försök att snabbt hitta vad som är författarens åsikt och vad som har stöd av fakta. Dela på detta sätt in texten i olika delar. Slå upp och skriv ner alla ord du inte känner igen. Det finns också appar designade för att lära sig ord, absolut bra att sitta med på bussen eller liknande.
Den kvantitativa delen är "lättare" att förbereda sig för, även om det också kan vara tidskrävande.
Till att börja med är det Matematik 1b som ingår i provet, inget annat. Om du läste matematik när det var andra indelningen så är det alltså kurs A för samhällselever på gymnasiet. Det är absolut ingen nackdel att ha läst mer matematik, men om någon ska repetera inför provet på begränsad tid är det 1b man ska fokusera på.
Här är en bra sida som ger överblick över innehållet i kursen: https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1
Det som kan vara lite speciellt är att alla frågorna ska gå att lösa på ca en minut, men man kan behöva tänka på ett visst sätt för att klara det. T.ex. finns det många uppgifter som är svåra om man är obekväm med variabler, det krävs att man har gjort många uppgifter med variabler innan för att ha kunnat förstå konceptet och skapat sig en egen bild av vad det innebär.
Om jag skulle rekommendera två saker att öva på så är det enklare ekvationslösning (tre äpplen väger 6 kg, vad väger fyra äpplen) och räta linjens ekvation (y=kx+m).
Allmänt för båda delarna är att det är flervalsfrågor, vilket man måste utnyttja. Börja med att läsa uppgiften och frågan, gå sen snabbt vidare till svaren och stryk det som inte är troligt, alla alternativ måste inte utvärderas noga. Ofta står det mellan två alternativ som man kan kolla mer noggrant på.
Tiden är väldigt viktig och det krävs att man spenderar den bra. Varje fråga är värd ett poäng, så det är bättre att lösa två enkla uppgifter än en svår. Är det någon uppgift som du inte direkt vet hur man ska lösa så gå vidare till nästa. Får du tid över efter att ha löst alla uppgifter som du kan är det bara att gå tillbaka och göra sitt bästa. Man får heller inga minuspoäng för fel svar så det är viktigt att svara på alla uppgifter.
Det är viktigt att öva på gamla prov! Om man inte har skrivit innan skulle jag rekommendera att skriva minst en verbal och en kvantitativ del på tid för att testa hur det känns. Det är också viktiga att vänja sig vid hur frågorna ställs så att man ganska snabbt förstår vad man ska göra.
Hoppas att det har hjälpt någon och ser fram emot frågor och funderingar!
Mvh
Daniel