Hjälp mig sluta snusa tråden

Idag ska det ske!
Planen är nu att bli rökfri för gott.
Har varit sugen på att sluta ett tag nu då jag känner i kroppen att det inte är bra...(som om man inte visste det....).
En extra morot är att min närmsta kollega/rök-kompis slutade för ~3 veckor sedan och han har klarat det mycket bra utan att ha fallit tillbaka.
Sedan börjar barnen bli såpass stora att de nu börjar tjata om att jag måste sluta för annars dör man.
Jag har "slutat" en gång förut och höll mig rökfri i ~4 år under tiden första dottern kom till världen så jag vet ju att jag "har det i mig" och kan klara det igen.
Vad jag gjorde den gången var att bara bryta tvärt utan substitut såsom plåster, tuggumin, snus etc..
Planen är nu att göra samma sak denna gång.

Bara att köra nu, wish me luck!

Fantastiskt beslut för dig och din hälsa! Så länge du vill detta så har du det inom sig att vinna, men första veckorna/månaden är slitsamma. Se till att berätta för de nära dig så de förstår varför du blir så arg bara

Den här tråden ska läsas igenom. Har snusat sedan jag var 16 år, så ganska precis halva livet. Jag har aldrig riktigt känt mig motiverad att sluta. I omgångar har det hänt att jag "tappat suget" och känner att jag inte får ut något av det längre. Direkt när jag försökt trappa ner har suget kommit tillbaka igen och då väldigt kraftigt. När det kommit tillbaka har man istället kedjesnusat, nästan som för att "snusa ikapp".

Min fru snusade också från ungefär 16 års ålder tills det att hon blev gravid med vårt första barn. Sedan hade hon uppehåll i ett antal år fram till efter att hon slutat amma med andra barnet. Då började hon plötsligt igen så jag känner att det kommer bli ännu svårare att sluta ifall hon inte blir sugen att göra det tillsammans.

Anledningen till att jag börjat fundera på det lite smått är för att jag tänkt göra en helomvändning vid årskiftet. Som nyårslöfte det här året hade hela familjen ett godislöfte fram till midsommar och jag har nog aldrig mått så bra förut (och då har vi aldrig ätit några stora mängder godis innan). Jag funderar på att skära bort godiset, snuset och satsa på den träning som varit alltför lidande under så många års tid.

*edit*
Är det smartast att ta bort snuset eller bli kvitt sötsuget först eller ska man ta båda på samma gång?

Jag tror på att köra allt på en gång, och ärligt ser jag ingen större poäng att vänta till ett specifikt datum. Har du bestämt dig är det bara att köra!

Snyggt jobbat! Jag borde helt klart ta tag i träningen också, men det är så smidigt att vara lat för stunden hela tiden länge sedan jag joggade alls nu. Tror det är en bra grej att kombinera ändrignar, blir mer tydligt att se förbättringarna och hålla i varje ändring separat för man vet vart man började

Tack, det är min känsla också. Jag ska ta och prata igenom allt med min fru senare ikväll så får vi se om hon är sugen på att göra det tillsammans

Det går att köra själv, och det kan nog vara bättre om ni inte är på samma bana. Dock såklart kan man vara varandras stöd genom sämre tider, beror lite på hur ert förhållande lirar för stunden.

Jag försökte mest förmedla att det egentligen inte finns någon stor vits att vänta, oktober eller nyår gör detsamma för min del. Vissa kanske vill ha ett fast datum?

Absolut, jag har tänkt göra dessa förändringar oavsett om hon vill göra det med mig eller inte. Då jag misslyckades fatalt senast jag försökte sluta tänkte jag att hennes stöd nog hade gjort det lättare. Det är klart jag kan sätta igång här och nu men på något sätt känns ett datum/deadline som en slags tröst på något sätt. Jag måste nog fundera lite då det säkert är dumt att tänka så. Ska passa på att provträna på gymmet när dottern ändå har innebandyträning ikväll.

Min (bättre/sämre ) hälft ville inte sluta med mig. Hon snusar fortfarande.
Jag kände att det var dags för mig att sluta, så jag bestämde att jag skulle sluta när semestern började.
Men snuset tog slut innan den dagen, så jag slutade då och även om det var jobbigt, så gick det bättre att inte göra en stor grej av det.
Barnen märkte efter ett par veckor att jag slutat

Nu ca 5månader snusfri och tänker inte ens på det.
Om man vill, kan man sluta, lycka till!!!

Länge sedan jag slutade snusa. Men blir påmind om det fortfarande. När jag borstar tänderna gör det ibland ont där prillan legat och jag spottar blod. Försöker med parodontax tandkräm som påstås lindra blödande tandkött. Jag blir påmind om att jag som barn, kanske 5 år, fick följa med min mamma som tillsamman med sina syskon tog hand om morfar. Han hade cancer i ansiktet. Han såg förskräcklig ut och tumören gick in i hjärnan och han dog så småningom. Mamma sa att det var p.g.a. snuset han fått cancer. Skriver detta som stöd för Er som kämpar mot begäret.

Började snusa när jag var 13 och har snusat/rökt sedan dess så när som på ett avbrott i tidiga 20-årsåldern på ett halvår.
Läskigt hur snabbt man åkte dit igen även efter att ha varit snusfri ett halvår.

Är uppe i cirka 2,5 dosor Grov Portion Vit om dagen. Inte direkt billigt heller. Så steg ett är väl att börja trappa ner i alla fall.

Kanske borde härma @jonast trick vilket är att inte ha snusen där man sitter. Utan tex ha den i jackan i hallen så att det blir lite meck att byta prilla.

1646 dagar sen jag slutade snusa och rökningen är 10 år till sommaren - saknar det konstigt nog inte. Jag slutade tvärt utan några substitut, hade ont i huvudet en vecka typ. Det bästa jag gjort för hälsan. Har inga tips förutom att välja rätt tillfälle, när nu det är... 🙄

Jag snusar inte mycket, ganska exakt 3 snusar om dagen. När jag inte snusar blir jag söt- eller ölsugen på kvällen, vilket en snus helt tar bort. Jag undrar om det inte är bättre med en snus då....inget är förstås det bästa, men men....

Vad kostar det om året?

(Menade du inte @JonasT (?))

Det stora steget jag kommer ihåg var att aktivt inte köpa mer. Blir sjukt påfrestande att fråga andra i längden.

En annan sak är ju att passa på att glömma snuset när man åker utomlands, eller bara har med sig en halv dosa till flyget eller så. Då får man en naturlig buffer, och tillräckligt med nya intryck att fokusera på för stunden.

Grunden i det hela är ju att man måste vara lugn och trygg och i en hyfsad plats i livet, så man kan bestämma sig och hålla det och inte försöka komma med undanflykter till sig själv. När man bestämt sig är det mesta redan klart.

Ett annat alternativ är annars att byta till att bara köpa äckligt snus (eller lös) för att minska viljan, men du säger att du redan kör Grov, så jag vet inte om det kan bli mycket värre (som jag minns det)

Fundera lite, kanske efter Swec Live är en bra timing? Man måste bara bestämma sig, i kärnan, sen är det över på någon månad. Vill man inte egentligen utan försöker sluta bara för att, eller för någon annan säger det så brukar det inte hålla.

Många bra saker händer efter man slutar, bättre andedräkt, lugnare vilopuls, ... läs i tråden så hittar du mer från andra som minns det mer färskt

Jag började träna som en idi*t på gymmet, det hjälpte mig väldigt bra. Därtill lyssnade jag på grymt arg musik - kände att jag fick utlopp för min abstinens.
Det hjälpte att trötta ut sig.
Utöver det, dagliga promenader i raskare takt. Detta har ju gått över i löpning.

Jag trillade ju tillbaka på grund av vissa omständigheter i min privata sfär - då kom viktuppgången samtidigt - nu har jag fått ordning på allt igen och är snusfri, tränar på det ena eller det andra sättet sex dagar i veckan.

Det är inte svårt att sluta snusa - det svåra är att inte börja igen. Man får hitta en taktik och en harmoni något som får endorfinerna att ta över antar jag.

Kör hårt ni som vill bli kvitt prillan.

First rule of snuskostnader is you don't talk about snuskostnader :/

Jo jag har gjort misstaget att försöka sluta när jag varit på en allmänt miserabel plats i livet. Helt klart ett dåligt val

Men du är ju inne på något: största anledningen att jag inte slutar är ju att jag inte vill egentligen. Däremot skära ner vill jag gärna.

Endorfiner är en bra drog helt klart, men det är så härligt att vara lat för stunden. Tror långt från alla är villiga att ändra sitt liv heller, men gör man det vinner man otroligt mycket!

Det brukar vara där skon klämmer. Om man inte egentligen vill utan typ ogillar mängden pengar som bränns bara så kommer det inte stoppa dig tyvärr. Det enskilda beslutet att lägga 50kr på en dosa är för lätt att falla för och vinsten med att sluta på ekonomisk grund är ofta så suddig att det är oklart vad vinsten blir. Du måste helt enkelt hitta din personliga övertygelse över varför du vill sluta, annars leder det ingenstans

När jag slutade för ca 9 år sedan så bestämde jag mig bara för att sluta. Sa det inte till någon, inte ens min fru. Det var viktigt för mig att inte ta någon snus alls. Har under de 9 åren sedan jag slutade inte provat eller smakat på någon snus alls, hur sugen jag än blev.

Det hjälpte absolut att jag just i det tillfället jobbade på en väldigt liten firma där ingen annan heller snusade så suget var inte "in-my-face" lika mycket.

Sen köpte jag ett paket tandpetare och hade i fickan. När suget kom så stoppade jag in en tandpetare och hade i munnen ett tag. Tyckte det hjälpte oerhört mycket faktiskt. Bara att ha något i munnen liksom.

Men det viktigaste är nog att man är konsekvent och inte fuskar. Man måste VILJA sluta. Jag tyckte själv det hade blivit alldeles för dyrt och ville därför verkligen sluta.

Helt klart personligt vad som funkar. Träningen kändes bara som en radikal förändring i början, nu är ju den det nya ”normala”.

Det finns antagligen lika många sätt att sluta snusa som det finns snusare - vad som än fungerar är ju en vinst för den enskilde - men visst, det fungerar inte utan en vilja och målmedvetenhet

Sugen på att testa det för mitt kopiösa sockerintag, men så lätt att skjuta på framtiden och skylla på andra omständigheter

Nu är inte jag en PT.

Innan var jag expert på att skjuta på grejer, jag ställde mig bara frågan; varför?

Varför går jag inte och tränar? - för jag orkar inte.
Varför orkar jag inte? - för att jag har ingen energi.
Varför har jag ingen energi? - för att jag äter fel, snusar och tränar inte.
Varför börjar jag inte träna, äta bättre och sluta snusa, vill jag inte orka? - jo det är klart jag vill.
Varför går du inte upp nu då? - jo jag går nu.

Fördelarna vinner över nackdelarna även om nackdelarna är den enkla vägen.

Fördelen med träning är att den blir plättlätt med tiden - men man får ju aldrig veta det om man inte är comitted liksom… svårt att förklara… men ställer jag frågan varför till mig själv så mynnar det alltid ut i samma svar. Man mår så fruktansvärt mycket bättre av träning, det går inte att förklara, det måste upplevas för att man ska förstå…