Hur pengar skapas…

Det verkar finnas en missuppfattning kring vad som menas med "eget kapital". Syftet med det (i detta sammanhang) är väl att göra det mindre riskfritt att låna ut någon annans pengar genom att ägarna måste riskera mer egna pengar desto mer som lånas ut. Dvs typ att för att få låna in 1000 kr och sen låna ut dom så måste du pantsätta typ 10 kr av egna pengar i form av eget kapital. Om det då skiter sig så är det inte bara nån annans pengar som försvinner utan även ägarnas egna pengar. Tanken är så klart att få till ett system där man tänker efter en gång till innan man ger ut lån. Det är dock inte så som det ibland påstås att det egna kapitalet inte få lånas ut, men det påverkar hur mkt som får lånas in (belåningsgraden).

Sen finns det dessutom olika riskklasser som styr hur mycket säkerhet det måste finnas till ett visst lån, i praktiken att det belastar det egna kapitalet mer att låna ut 1 mille till en nystartad pizzeria än att göra det till en kommun för ett vägbygge.

Ett dilemma är att om det vid en ekonomisk kris skulle bli panik och folk börjar plocka ut sina pengar från bankkonton så kommer de fysiska pengarna vid en tidpunkt att ta slut. Det är då de riktiga problemen börjar. Det kommer då till att börja med bli brist på kontanter, elektroniska betalningsmedel kommer rätt snart inte att vara gångbara betalningsmedel för ingen kan omsätta dessa till kontanter. De som har kontanter eller värdeföremål (guld...) är de som i första hand kommer att vara vinnarna. Efter ett tag till i en krissituation så blir kontanterna också värdelösa. Kontentan av detta är att man egentligen ska äga prylar och guld.
Så ut och köp nya datorprylar för era stålar innan de blir värdelösa!:)

Här finns ett svar från Riksbanken när PositivaPengar, som länkats friskt till ovan, ställt en fråga.

http://files.meetup.com/189080/riksbanken svar pdf 8.7.10.pdf

Sen får väl var och en avgöra i vilken mån Positiva Pengar kanske övertolkat det svar dom fått något, men det verkar ju ligga i tiden

Helt rätt, sen har massor av länder olika penningpolitik, vissa har kapitaltäckningsgrad på 10% som i ditt exempel, vissa 5% etc. Många länder har övergett den gamla skolan av monetarism, dvs när penningmängden ökar så stiger inflationen. Nu bedrivs Keynesianism, dvs i lågkonjunkturer ska räntan sänkas och man ska skapa olika finanspaket som ska pumpas in i statlig investering, vanligtvis genom statsobligationer. Detta skapar affärsmöjligheter även inom det privata näringslivet, man investerar sig ur en lågkonjunktur.

Problemet är att vid högkonjunktur skulle länderna börja betala tillbaka sina statsskulder, räntan skulle höjas och den ökande penningmängden skulle sjunka. Det ansvaret vill helst ingen ta oavsett konjunkturläge, dessutom riskerar det att slå hårt mot marknaden eftersom både den privata och statliga skuldsättningen är hög.

Frågan är väl dock snarare vad är de faktiska problemen med detta och vad finns det för bättre lösningar (som inte bara är prövade i fantasin)?

För mig är det lite samma problem som med allmän rösträtt. Alla borde inte få rösta eftersom många uppenbarligen är hel- eller halvidioter och inte fattar sitt eget bästa. Samtidigt kan jag inte föreslå något alternativ som totalt sätt är bättre än just demokrati och allmän rösträtt.

Som när staten räddade nordbanken vid senaste fastighetsbubbla? Dem köpte en stor andel av nordbankens aktier för att undvika att banken gick i konkurs. Dem sålde senare tillbaka alla aktier när konjunkturen blivit bättre till nordbanken som bytte namn till Nordea, staten tjänade stora pengar på den affären. Men du hade sagt nej, av principiella/politiska skäl och både du och dina landsmän hade varit fattigare givetvis, historien har tydliga bevis.

Fast dom vinsterna har väl bara kommit till för att bankerna skapade pengarna?

Tjänade stora pengar??
(Är det nysvenska för "minska förlusterna"?)

Från Wikipedia:
(Kanske du har bättre källor?)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990–199...

"Nordbanken (numera Nordea) köptes ut av staten för att förhindra banken att gå omkull. Banken hade år 1989 fusionerats med PK-banken. Staten pumpade in 65 miljarder i affären, dock bedömdes banken ha ett visst värde varför förlusten antas ha kostat skattebetalarna omkring 35 miljarder kronor. Nordbanken köpte därefter den konkursmässiga Gotabanken. När Nordbanken inte klarade kapitaltäckningskravet på 8 % genomfördes en nyemission på 5,2 miljarder kronor, varav staten tecknade 4,2 miljarder. I samband med detta ökade Statens ägarandel från 70 till 77 %. Senare såldes Nordbanken, i ett då bättre börsklimat, och staten återfick en stor del av pengarna."

Nej, du har inte fattat grejen.

Såhär:

En centralbank har 100 ton guld i sina valv. De skapar då en valuta knuten till guldet och sätter ett värde på valutan i relation till guldet, alltså t.ex. att 1 kg guld = 10,000 kr. På så sätt är valutan knuten till mängden fysiskt guld som centralbanken har och värdet är konstant. Köper centralbanken in 1 ton guld till totalt 101 ton så trycker de 10,000 kr/kg x 1,000 kg mer pengar.

Problemet som även detta system har är att det är en liten del människor som växlar in pengarna till guldet, och banken kan då över en längre tidsperiod trycka pengar snabbare än de köper in mer guld och låtsas som om de fortfarande har relationen 1 kg = 10,000 kr. Eftersom få människor växlar in pengarna så märks detta inte förrän det uppdagas och det blir en "bank rush" där stora mängder människor försöker lösa in sina pengar mot guld. Då kanske centralbanken har tryckt upp 5x mer pengar än det finns guld för den satta relationen, alltså är den officiella kursen 1 kg = 10,000 kr när den i praktiken är 1 kg = 50,000 kr.

Guld är värdefullt och har alltid varit värdefullt eftersom metallen är ovanlig samt är åtråvärd, dessutom finns det ett flertal praktiska användningsområden för guld.

Det enda viktiga att förstå är att ALLA pengar är inlånade i systemet. Så VARJE år måste det skapas LIKA MYCKET pengar som räntan på alla andra pengar som REDAN är inlånade i systemet.

Fattar man det inser man snabbt att detta systemet bygger på en accelererande tillväxt som kommer att explodera.

https://www.youtube.com/watch?v=LyJj5La8tWA

Ja, där har du rätt att det fortfarande baseras på förtroende, och just det förtroendet har missbrukats förut av centralbanker som trycker mer pengar än det finns faktiskt fysisk uppbackning av. Det är absolut inte ett perfekt system, jag tror inte heller att det finns ett perfekt system.

Problemet med din jämförelse med löv är dock att guld faktiskt är något människor vill ha och det inte finns i samma mängd som löv

Källa på det?

Som sagt, Sovjetunionen, Kuba, Venezuela...samma idé...vi vet hur det gick sen. Om kommunism fungerade lika bra i praktiken som i teorin skulle jag själv vara kommunist. Jag är inte kommunist.

Tulpanlökar då?

Tulpanlökar är inte heller bra då de inte består "för evigt". Lite som att placera pengar i boskap

(jag vet att du refererar till tulpanbubblan)

Då är ju frågan varför guld har varit värdefullt genom hela historien men inte löv. Jo, guld är inte en vanlig metall (och var givetvis än mer sällsynt längre bak i tiden, speciellt före upptäckten av Amerika) men är samtidigt vacker och mängden består. 1 kg guld är 1 kg guld om 100,000 år. Löv, mat, boskap m.m. blir gammalt och oanvändbart om det inte används inom en kort tidspann.

Argumentet att något har ett värde eftersom vi tror att det har ett går att använda på i princip allt förutom det vi människor faktiskt behöver för att överleva. Betyder det att det allra bästa är att placera sina pengar i är vatten och föda?

Vadå nästa krasch? Vi kommer väl inte ha en krasch till, om vi ska tro Yellen. (hon är så klart ute och snurrar...)