Studier - YH eller Uni?

Innan jag pluggade klart universitet så pratade jag med min lärare vad han tycker är bäst för karriären.

Jobba i 2 år eller master utbildning i 2 år?

Han svarade:
Vill du tjäna pengar så är det bättre med arbetslivserfarenheten i 2 år.
Men vill du forska inom ämnet så har du inget val och måste ha gått masters först för att ta det till nästa nivå och forska.

Så jag skulle säga samma sak här.
YH utbildning för programmerare är kanske lägre ingångslön, men den kommer flyga och hamna rätt väldigt fort så fort du hunnit jobba.
Skulle du köra universitet så förlorar du 1 år på att plugga istället för att jobba på riktigt.

Gällande kurser vad gäller programmering så säger de inte så mycket.. allt handlar om vad du jobbat med längst och om du inte jobbat så är det vad du kan bäst och spenderat mest antal timmar på på fritiden.

På universitetet/högskola kan man väl fortfarande bygga på med utbildning efter den första(?)

Dvs att man först går t.ex. en 2-3 årig variant som man sen bygger på med tex en två-årig påbyggnadsutbildning. På så sätt kommer du med i "flödet" i alla fall.

Även värt att fundera på om man vill jobba med samma område hela karriären eller om man ser framför sig att man tex byter "nivå" eller inriktning under resan.

Enskilda fall kan förstås skilja åt alla håll och kanter beroende på talang, driv, intresse, tur osv men jag är övertygad om att fler personer med högre utbildning har högre lön och "friare" möjligheter i karriären, jämfört med de som har lägre utbildning.

Edit: Sen är det ju förstås mer faktorer som spelar in än lön när man pratar om jobb. Finns ju många olika saker som påverkar hur nöjd och glad man är i slutändan.

Det beror ju på vad du vill göra också och vilka program man pratar om. På de flesta YH-utbildningar verkar det saknas kurser inom t.ex. matematik och det finns många jobb inom utveckling där sådana kunskaper premieras kraftigt. Men är det man vill jobba med helt bortskiljt från sådana saker är det nog inte jättemånga som ställer det som krav heller.

Rent generellt kan man nog säga att en kandidat ger större valmöjligheter och vägar att vandra senare i karriären.

YH är en utbildningsform som har till syfte att täcka bristområden på arbetsmarknaden. Utbildningarna får inte hållas om man inte kan demonstrera att det finns efterfrågan för den arbetskraft man avser utbilda. Du kan därmed känna dig rätt säker på att få jobb om du går en YH-utbildning, vilken som helst.

Akademiska utbildningar bedrivs på andra grunder, där arbetsmarknadens behov i praktiken kommer långt, långt ner på listan. Du kan därmed i allmänhet inte förvänta dig att med säkerhet få ett jobb som matchar med din utbildning med en akademisk examen. Däremot råder allmän brist på många IT-relaterade kompetenser, så det lär inte bli några svårigheter med just denna typ av utbildning. Enligt SCB:s trender och prognoser 2020 väntas efterfrågan på datautbildade öka framöver, antingen i balans med eller i högre utsträckning än tillgången. Den ökade efterfrågan beror främst på att kraven på formell kompetens ökar, vilket talar till den akademiska utbildningens fördel framför YH.

Precis som Woaini säger kan man bygga på sin akademiska utbildning i efterhand (eller på förhand, eller under tiden). Det beror på att det svenska högskolesystemet är kursbaserat - alla program är bara samlingar av enskilda kurser som lärosätet har häftat ihop åt dig så att du skall slippa göra det själv. Däremot finns vanligen inga påbyggnadsprogram specifikt riktade mot komplettering av tvååriga program, så skall du komplettera lär du få bygga ditt eget paket. Hur det paketet skulle se ut beror på hur ditt specifika program är utformat, och vad du därmed skulle behöva komplettera med för kandidatexamen.

Kraven för en kandidatexamen är att du har kurser omfattande totalt 180 högskolepoäng, varav 90 är inom ditt huvudområde. 15 av dessa skall vara ett självständigt arbete (kandidatuppsats). Ibland lägger lärosätena till egna kompletterande krav, typ 7,5 hp metod eller dylikt, men tycker man att de kraven är i vägen kan man bara hoppa över till ett annat lärosäte mot slutet och ta ut examen där i stället. Principen är nämligen att examen utfärdas av det lärosäte där den sista kursen ingående i din tänkta examen lästes. Du kan därmed exempelvis läsa 172,5 hp på Mittuniversitetet, 7,5 hp på KTH och få en kandidatexamen från KTH.

Värt att nämna på det temat är också att du i högskolan får möjlighet att byta utbildning en gång per termin, eftersom det kommer en ny antagningsomgång en gång i halvåret. Om du hoppar över till ett snarlikt men längre program kan du kanske tillgodoräkna dig en del av innehållet från det gamla programmet till den nya, och därmed förkorta detta. Tala med programansvarig på det nya programmet eller studievägledare om detta. Även om tillgodoräknande inte är en möjlighet tappar du inte poängen du redan tagit på det gamla programmet, p.g.a. det kursbaserade systemet - så snart du är klar med en viss kurs är det en permanent registrerad merit för dig, oavsett om du blir klar med resterande kurser i programmet eller inte.

Summeringen är alltså att YH är bra om du vill garanteras arbete. Högskola är bra om du vill ha flexibilitet eller högre kvalifikationer.

Det är svårt att som utomstående säga hur påbyggnadslärosätet kommer att bedöma programmet på Mittuniversitetet. Lärosätena definierar nämligen sina huvudområden lokalt helt själva, så man gör ofta radikalt olika bedömningar på olika håll. För att vara säker behöver du vända dig till påbyggnadslärosätet med en direkt fråga rörande huruvida utbildningen på Mittuniversitetet fungerar som grund, eller om du skulle behöva komplettera med något ytterligare.

Eller så bygger du ditt eget påbyggnadsår med fristående kurser. Du har ju något år på dig att bestämma dig för hur du vill göra.

Den där högskoleutbildningen är väldigt enkel att bygga vidare till en kandidatexamen eftersom det finns en färdig påbyggnad för det på Mittuniversitetet. När du läst klart det tvååriga programmet så söker du bara 30 Hp valbara kurser samt kursen Datavetenskap GR (C), 30 hp (som innefattar 15 Hp examensarbete) på Mittuniversitetet så får du ut din kandidatexamen.

Nej, det har du ju rätt i, det är inte samma kurser. Jag läste slarvigt.

Då måste du nog kontakta dem och fråga om det går att lösa. Annars finns det ju andra skolor som erbjuder examensarbeten utan att ange exakt vilka kurser man ska ha, utan bara anger att de ska vara inom huvudområdet. Jag skulle tro att de gör samma sak på Miun för dem som inte har exakt rätt kurser.

Den bästa lösningen karriärmässigt för att bygga på en sådan tvåårig utbildning vore nog att läsa matematik som valbara kurser och sedan söka till en examensarbeteskurs som ger en högskoleingenjörsexamen. Men det beror ju på hur intresserad du är av matematik.

I sak instämmer jag, däremot skulle jag invända mot att kalla det en färdig påbyggnad. Det är ju snarare att göra en egen påbyggnad av fristående kurser. Distinktionen är viktig eftersom han inte är begränsad till bara Mittuniversitet om han ändå skall lappa med fristående kurser på egen hand - då kan man kombinera fritt bland alla lärosäten.