Moderna laddare 563 gånger kraftfullare än Apollo 11

Moderna laddare 563 gånger kraftfullare än Apollo 11

Det styrsystem som skötte beräkningskraften i Apollo 11-månfärden under 1969 var flera hundra gånger klenare än dagens mobilladdare.

Läs hela artikeln här

Det blir ju väldigt intressant när det sätts i det perspektivet, men det gör ju också det manuella jobb som programmerarna gjorde än mer beundransvärt.

Själv använder jag gärna inte snabbladdare om jag inte är tidspressad. Jag vet inte om jag sitter på gammal kunskap, men jag hade för mig att litium-jonbatterier inte uppskattar att bli laddade så snabbt, eller att bli så varma som de blir. Fick en 0.85 amp gammal Apple-laddare (ni vet den tunna med kantiga hörn?) för ett gäng år sedan och kör helst med den på mina enheter om det inte krisar med tid.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag kan ha fel. Men skillnaden var väl att apollos datorer, eller snarare mjukvaran, var extremt optimerade mot hårdvaran? Lite som att en spelkonsoll kan prestera bättre än en stationär mer högre specs.

Sedan var väl vissa delar iprincip mjukvara fast hårdvara och på så vis sparade mkt beräkningskraft?

Så därför är det lite missvisande att något har X mer beräkningskraft.

Skickades från m.sweclockers.com

Vi pratar dessutom datorkomponenter som är rejält fascinerande (bland annat handvävt minne - det ger lite perspektiv att faktiskt kunna *se* en fysisk bit ^^), rekommenderar Destins (SmarterEveryDay) video om styrdatorn för Saturn V-raketerna:

och/eller Linus video:

Apollo 11 var rymdfärdsprogrammet. Raketen som användes för detta heter Saturn V.
För den som vill veta lite mer om hur hårdvaran i Saturn V faktiskt är byggd så har youtubekanalen smarter every day tittat närmre på det här. Väldigt spännande hårdvarubygge!
Lustigt nog tillsammans med Linus tech tips av någon anledning. Kanske inte linus tillför så mycket här men det spelar mindre roll

Här är klippet:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=12&v=dI-JW2UIAG0&...

Helt magiskt vilket jobb de lade ner för att grejerna skulle tåla rymden.

Edit:
Ninjad av @Pettson88

Senast redigerat 2020-02-13 17:29

@Söderbäck: Great minds o.s.v.
Det är riktigt intressant att se hur surrealistiskt det verkar jämfört med dagens teknologi - trots att det i grund och botten är samma koncept.

Skrivet av Söderbäck:

Apollo 11 var rymdfärdsprogrammet. Raketen som användes för detta heter Saaturn V.
För den som vill veta lite mer om hur hårdvaran i Saturn V faktiskt är byggd så har youtubekanalen smarter every day tittat närmre på det här. Väldigt spännande hårdvarubygge!
Lustigt nog tillsammans med Linus tech tips av någon anledning. Kanske inte linus tillför så mycket här men det spelar mindre roll

Här är klippet:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=12&v=dI-JW2UIAG0&...

Helt magiskt vilket jobb de lade ner för att grejerna skulle tåla rymden.

Edit:
Ninjad av @Pettson88

Destin är en riktigt go kille, 2a generationens raketforskare (i princip) och gjort många intressanta videos. Allt från hur man med gyroskopisk procession styr en helikopter till varför papper i toaletten hindrar obehaglig plums när man bajsar.

En av mina favoritkanaler.

Tänker direkt på detta klipp, bland de mäktigaste ljud jag kan tänka mig.

Jag skulle nog vilja påstå att jämförelsen haltar lite.
Allt handlar ju inte om beräkningskraft utan hur kapabelt ett system faktiskt är.
Jämförelsen är lite absurd för i så fall kan vi väl också anta att vi borde koloniserat flera solsystem vid det här laget, trots det har ingen apple produkt hittills landat på Månen.

Apollos AGC (Apollo Guidance Computer) är en fascinerande skapelse.
Må sakna FPU, rulla på i 1Mhz etc etc.
Full restoration av en AGC, den nu ända fungerande i världen kan ses här.

Användes för att simulera en månlandning på 50 års jubileet 2019.

Men faktum är att AGC är kapabel av att multitaska, så fullt kapabel att köra flera program samtidigt med prioritering.
Var delvis ett av problemen under månlandningen där ett program var lämnat på och överbelastade systemet vilket ledde till att AGC krashade och startade om sig men den var också designad att göra så fail safe.

AGC olika program hade olika nivå av prioritering så vid landning hade det programmet högs prioritet så för att garantera att landningen inte skulle misslyckas så stoppades ej kritiska program.

Data insamlad visar att den utan problem kunde hantera överbelastningen i praktiken och fortsätta styra farkosten mot månens yta utan problem.
Ända orsaken Armstrong tog över var att han inte gillade krater han såg framför farkosten.

AGC'n om överbelastad kunde starta om och återuppta processerna igen där dom slutade, detta hände som sagt mitt i landningen ett par gånger utan att påverka landningen.
Tänk dig om din PC kraschade i ett spel, startade om och startade upp spelet precis där du var, så snabbt att du dessutom inte kan uppfatta det, det är vad AGC kunde göra.

Nja AGC var väl designa system för sin tid och imponerar än i dag, gjorde vad den skulle.
I dag har vi absurt snabba datorer och vi lever fortfarande på planeten blå som vi förstör, viktigare att sälja nya iPhones till massorna varje år och tjäna pengar som är en ide och samtidigt göra slut på naturresurser.

Utforska universum och kolonisera himlakroppar har inte längre mycket prioritet, får hoppas Space X lyckas dock annars lär det dröja 50-60 år till innan nåt händer.

Med AGC som renoverades till fungerande skick 2019 så dumpade man även moduler med program som diverse Ingenjörer eller samlare fått tag på, vissa framtagna före månlandningen för över 50 år sedan. Tippar på att om 50 år så är NAND flashat i dagens iPhones och datorer tomt pga voltage drift.

Senast redigerat 2020-02-13 17:43

@GonAce: Från världen mäktigaste raket!
Tänk att få vara en i publiken när den lyfte!

Skrivet av tetrisGOAT:

Det blir ju väldigt intressant när det sätts i det perspektivet, men det gör ju också det manuella jobb som programmerarna gjorde än mer beundransvärt.

Själv använder jag gärna inte snabbladdare om jag inte är tidspressad. Jag vet inte om jag sitter på gammal kunskap, men jag hade för mig att litium-jonbatterier inte uppskattar att bli laddade så snabbt, eller att bli så varma som de blir. Fick en 0.85 amp gammal Apple-laddare (ni vet den tunna med kantiga hörn?) för ett gäng år sedan och kör helst med den på mina enheter om det inte krisar med tid.

Skickades från m.sweclockers.com

https://batteryuniversity.com/learn/article/charging_lithium_...

Vad jag får fram är det värsta för Litiumjonbatterier att ligga vid max spänning hela tiden (4,2 volt, 100% på batteriindikatorn behöver inte nödvändigtvis betyda det, bäst att kolla spänning). Bästa är att ligga runt 50% laddning (3,6-3,7 volt, men batteriindikatorer kan ljuga! Bäst att kolla spänningen).
Laddning under 0,8C är ofarlig. (För en mobil räknar man batteristorlek i Ah ggr 0,8 så får man strömmen (antalet ampere) man kan ladda med)

@pa1983: "Enda orsaken Armstrong tog över var att han inte gillade kroater han såg framför farkosten."
Nej klart som fan att han inte ville landa på ett gäng kroater.

Skrivet av Ratatosk:

@GonAce: Från världen mäktigaste raket!
Tänk att få vara en i publiken när den lyfte!

Jo, i bland levde man i fel tid som dom säger.

Satrun V är fortfarande världen största flygmaskin byggd av människan.

Med SLS kanske vi får se ett derivat av F1 motorerna flyga igen efter mer än 50 år men som det ser ut nu blir det solid rocket boosters först.

Dock är SLS ganska omodernt system då det inte är återvinningsbart likt vad Space X sysslar med men men.

Skrivet av Esseboy:

https://batteryuniversity.com/learn/article/charging_lithium_...

Vad jag får fram är det värsta för Litiumjonbatterier att ligga vid max spänning hela tiden (4,2 volt, 100% på batteriindikatorn behöver inte nödvändigtvis betyda det, bäst att kolla spänning). Bästa är att ligga runt 50% laddning (3,6-3,7 volt, men batteriindikatorer kan ljuga! Bäst att kolla spänningen).
Laddning under 0,8C är ofarlig. (För en mobil räknar man batteristorlek i Ah ggr 0,8 så får man strömmen (antalet ampere) man kan ladda med)

Det är inte kapaciteten i Ah du tänker på? Batterierna har väl ett par tusen mAh?

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av Söderbäck:

Apollo 11 var rymdfärdsprogrammet. Raketen som användes för detta heter Saturn V.
För den som vill veta lite mer om hur hårdvaran i Saturn V faktiskt är byggd så har youtubekanalen smarter every day tittat närmre på det här. Väldigt spännande hårdvarubygge!
Lustigt nog tillsammans med Linus tech tips av någon anledning. Kanske inte linus tillför så mycket här men det spelar mindre roll

Här är klippet:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=12&v=dI-JW2UIAG0&...

Helt magiskt vilket jobb de lade ner för att grejerna skulle tåla rymden.

Edit:
Ninjad av @Pettson88

Månlandaren ingick väl inte i Saturn V? Så om man ska referera till helheten så bör man väl benämna det apollo 11..?

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av Ratatosk:

@pa1983: "Enda orsaken Armstrong tog över var att han inte gillade kroater han såg framför farkosten."
Nej klart som fan att han inte ville landa på ett gäng kroater.

Skyller på rättstavningen

Är det inte skrämmande att programmerarna idag är så usla på att optimera kod att det ska behövas så mycket datorkraft för att göra en batteriladdare, det är nog dags att de lär sig att programmera i maskinkod-

Skrivet av mrqaffe:

Är det inte skrämmande att programmerarna idag är så usla på att optimera kod att det ska behövas så mycket datorkraft för att göra en batteriladdare, det är nog dags att de lär sig att programmera i maskinkod-

AGC hade inte varit så känd och fortfarande imponerande om det var något alla programmerare på den tiden kunde åstadkomma. Tror inte det handlar om att "Det var bättre förr" utan snarare att i just detta fallet åstadkoms storverk.
Sen kan det också argumenteras att det kanske är extremt slöseri av resurser att sätta ett gäng programmerare på att maniskt programmera en batteriladdare i maskinkod för optimal effektivitet, när ett slarvigare jobb med lite mer beräkningskraft löser samma uppgift till en fraktion av tiden

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av mrqaffe:

Är det inte skrämmande att programmerarna idag är så usla på att optimera kod att det ska behövas så mycket datorkraft för att göra en batteriladdare, det är nog dags att de lär sig att programmera i maskinkod-

varför ska de optimera när kunderna köpt 16 kärniga cpuer tänker de.

Skrivet av DevilsDad:

Det är inte kapaciteten i Ah du tänker på? Batterierna har väl ett par tusen mAh?

Skickades från m.sweclockers.com

Ingen skillnad på 3Ah och 3000mAh.
Laddning och urladdning brukar nämnas med C där 1C står för 3A (3000mA) om det är ett batteri på 3000mAh (3Ah).
0,5C är 1500mA och 2C är 6000mA. Ska man ladda ett 3000mAh batteri med 0,8C så ska man ladda med 3000mAx0,8=2400mA= 2,4A.

Samma ska med urladdning har man ett 3000mAh batteri som inte får laddas ur med mer än exempelvis 5C så är det 5x3A= 15A som är max man kan ta ur batteriet.

Skrivet av mrqaffe:

Är det inte skrämmande att programmerarna idag är så usla på att optimera kod att det ska behövas så mycket datorkraft för att göra en batteriladdare, det är nog dags att de lär sig att programmera i maskinkod-

En annan aspekt som aldrig nämns i dessa sammanhang är hårdvaran och dess extrema krav på hållbarhet.

Ska man skicka upp nåt i rymden ska det uppfylla många krav.
Det jag kan komma på är dessa tex.

Strålnings härdad (ska tåla strålning som vi här på joden är skyddade från tack vare jordens magnetfält och atmosfär)
Tåla extrema vibrationer (raketer skakar en hel del!)
Tåla extrema G krafter (raketer åter igen utsätter utrustning för G krafter vid manövrar)
Extrema temperaturförhållanden (rymden kan vara både extremt varm och kall och det kan ändras snabbt)
Redundans (man kan inte bara byta ut en dator i rymden så går nåt sönder så ska den faila safe och helst fortsätta fortsätta fungera som om inget hänt trots att saker gått sönder i den)

Det är inte helt enkelt heller att alltid kyla saker i rymden då ända sättet att bli av med värme är via strålning, strömbudgeten är begränsad med.

Finns många aspekter av att designa en dator för att färdas i rymden men hittills är AGC den enda som designats för att landa på månen med människor ombord och ärligt talat tror jag inte Apple laddare oavsett sina 500x kraften någonsin ens skulle passera testfasen.

Nasa testade ca 5000 eller så komponenter ur en batch under extrema förhållande, höga temperaturer och spänningar, gick EN sönder kasserades hela batchen.
Levererade en tillverkare flera batchar med komponenter som inte höll måttet så blev dom diskvalificerade.

Igen konsumentprodukt oavsett dess kapacitet lär någonsin passera dessa kraven än mindre flyga.

Ända undantaget är väl Laptops på ISS men dom anses nog inte mission critical så att säga

Denna artikeln var rätt intressant också om AGC.

https://www.theatlantic.com/science/archive/2019/07/underappr...

Precis som den säger, en ringklocka med massa mer kraft kan inte flyga till månen, kraft är inte samma sak som att vara kapabel av en uppgift.

Skrivet av DevilsDad:

Det är inte kapaciteten i Ah du tänker på? Batterierna har väl ett par tusen mAh?

Skickades från m.sweclockers.com

Ändrade

Det som jag tycker är mest otroligt är att de överhuvud klarade av en månlandning på den tiden med tanke på alla begränsningar de hade i datorteknik och övrig mekanik, och att de fick allt att fungera tillsammans.

Tänker osökt på det här, bara för @Kenneth satt och testade.. 🌙
https://m.sweclockers.com/test/28970-deliver-us-the-moon-ray-...

Skrivet av Wolfkin:

Det som jag tycker är mest otroligt är att de överhuvud klarade av en månlandning på den tiden med tanke på alla begränsningar de hade i datorteknik och övrig mekanik, och att de fick allt att fungera tillsammans.

Men så kostade det också flera procent av statsbudgeten under 6-7 års tid och ca 2.5 biljoner svenska kronor totalt, inflationsjusterat till dagens värde. Och sysselsatte nära en halv miljon.

Man kan ju fundera på vad som skulle kunna åstadkommas på 7-8 år i dag med såna resurser...

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av tetrisGOAT:

Själv använder jag gärna inte snabbladdare om jag inte är tidspressad. Jag vet inte om jag sitter på gammal kunskap, men jag hade för mig att litium-jonbatterier inte uppskattar att bli laddade så snabbt, eller att bli så varma som de blir. Fick en 0.85 amp gammal Apple-laddare (ni vet den tunna med kantiga hörn?) för ett gäng år sedan och kör helst med den på mina enheter om det inte krisar med tid.

Skickades från m.sweclockers.com

Vad jag läst så är det bättre att ladda snabbt. Så som jag förstått det så sliter en snabbladdare mer på batteriet/timme den laddas, men snabbladdaren laddar så fort att laddningen från 0-100 på en snabbladdare sliter ändå mindre än vad det gör 0-100 på en slö laddare.

Jag kan minnas fel dock.

Skrivet av PlogarN97:

Månlandaren ingick väl inte i Saturn V? Så om man ska referera till helheten så bör man väl benämna det apollo 11..?

Skickades från m.sweclockers.com

Det är helt korrekt att referera till apollo 11. Det är benämningen för månresan.
För denna resa användes Saturn V-raketen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Apollo_11

Anledningen till att jag nämnde Saturn V var att videon jag länkade till pratar om just saturn V. Och denna artikel pratar om apollo 11. Om man inte nerdat ner sig på området så kanske kopplingen inte är helt given att de hör ihop.

Senast redigerat 2020-02-13 20:17
Skrivet av cyklonen:

Men så kostade det också flera procent av statsbudgeten under 6-7 års tid och ca 2.5 biljoner svenska kronor totalt, inflationsjusterat till dagens värde. Och sysselsatte nära en halv miljon.

Man kan ju fundera på vad som skulle kunna åstadkommas på 7-8 år i dag med såna resurser...

Skickades från m.sweclockers.com

En permanent bas på månen och mars kanske?

Vi skulle ju till Mars redan på 1970 talet.
I dag vill man gärna säg att det var för svårt men faktum är att ren politiskt ville man döda av Apollo programmet, månlandningar och uppdrag till Mars.
Istället fick USA rymdfärjan som skulle vara billig men i längden blev både dyr i pengar och liv.

Tekniken för att uppgradera Saturn V för att ta oss till Mars fans redan på 60 talet.
Nuclear Engine for Rocket Vehicle Application (NERVA)
https://en.wikipedia.org/wiki/NERVA

Första steget i Saturn V raketen förbrukade ungefär 2x massan i syre jämfört med bränsle.
En raket bygger på att accelerera gaser åt ett håll så skapas en kraft åt motsatta håll (newtons lag).
Men faktum är att inget säger att man måste "elda" bränslet, det som accelererar gasen är expansionen och den sker av värmen, därför man traditionellt har ett bränsle som reagerar med en oxidant som frigör energi och expanderar gasen då det är relativt enkelt.

Men kan man förgasa och expandera bränslet utan en oxidant som syre så uppnår man samma effekt men till avsevärt reducerad vikt då oxidanten utgör största massan i en raket och massa är raketens fiende då det reducerar accelerationen.

Väte är ett av dom mest effektiva bränslen för raketer vi har och tar man bort syret så sparar man ungefär 2/3 av vikten och värmer man sedan upp vätet med en kärnreaktor så kan man uppnå samma resultat.

Detta byter att man kan ta mer bränsle för samma massa eller ta en större last.

NERVA motorerna var redan utvecklade och testade när vi landade på månen så nästa mål var Mars innan slutet på 70 talet.

Saturn V var byggd för mycket mer än bara månlandningar redan från början, i stort sett byggd för att utgöra en plattform att utforska och kolonisera vårt solsystem om vi så önskade.

Tyvärr skrotades det som så mycket annat.

Skrivet av Loxus:

Vad jag läst så är det bättre att ladda snabbt. Så som jag förstått det så sliter en snabbladdare mer på batteriet/timme den laddas, men snabbladdaren laddar så fort att laddningen från 0-100 på en snabbladdare sliter ändå mindre än vad det gör 0-100 på en slö laddare.

Jag kan minnas fel dock.

Snabbladdning nöter på batteriet mer då det värms upp mer vid snabbladdning, samt att det nöter på själva batteriet när fler ampere körs genom det, men det är en viss gräns så måste nås fören det blir snabbare degradering.

Skrivet av pa1983:

En permanent bas på månen och mars kanske?

Vi skulle ju till Mars redan på 1970 talet.
I dag vill man gärna säg att det var för svårt men faktum är att ren politiskt ville man döda av Apollo programmet, månlandningar och uppdrag till Mars.
Istället fick USA rymdfärjan som skulle vara billig men i längden blev både dyr i pengar och liv.

Personligen ogillar jag bemannade rymdfärder. Vi människor är sköra, krävande varelser som tar oerhört mycket dödvikt i anspråk i rymdfart. En robot gör jobbet lika bra, eller bättre, och kräver inte livsuppehållande system, kräver inte sömn, mat, vatten, avfallshantering, mental stimulans, sjukvård och - viktigast av allt - kräver ingen återresa!

Se t ex på vad James Webb-teleskopet kostar. Just nu verkar det stanna på ca 100 miljarder kronor. Kostnaden för ISS, med tveksam vetenskaplig nytta, är 17-18 gånger större. Kommande sonden till Jupiters måne Europa beräknas kosta uppåt 50 miljarder. 30 såna för en ISS. Det nya månprojektet från NASA - Artemis - beräknas kosta runt 350 miljarder de kommande fyra åren. Hur många rymdsonder går vi miste om för att några köttsäckar ska flyga runt månen?

Visst fanns tekniken för att skicka människor till Mars på 70-talet. Men tekniken fanns inte för att skydda dem längs vägen. En resa till Mars, med "normalfart" (dvs minimal energimängd för resan) och en vistelse på Mars följt av en återresa skulle utsätta astronauterna för en oerhörd strålningsrisk. Dels den normala strålningsnivån, som i sig är ganska brutal, dels oförutsägbara toppar om solen får för sig att få ett utbrott, där strålningsnivån kan vara akut sjukdomsalstrande eller direkt dödlig för astronauter i interplanetär rymd. Inte ens i dag har vi nån jättebra plan för hur man ska skydda astronauter under resor till och från Mars, och väl på ytan där behöver man snabbt gräva ner sig för att undkomma strålningen om man ska stanna de två år som det är mellan de optimala restillfällena.

Rymdfärjan var en god tanke, men förstördes till viss del av militära krav. En strikt civil version hade kunnat vara lite smartare, men det hade fortfarande varit en dyr och komplicerad farkost.

Skrivet av pa1983:

Tekniken för att uppgradera Saturn V för att ta oss till Mars fans redan på 60 talet.
Nuclear Engine for Rocket Vehicle Application (NERVA)
https://en.wikipedia.org/wiki/NERVA

Första steget i Saturn V raketen förbrukade ungefär 2x massan i syre jämfört med bränsle.
En raket bygger på att accelerera gaser åt ett håll så skapas en kraft åt motsatta håll (newtons lag).
Men faktum är att inget säger att man måste "elda" bränslet, det som accelererar gasen är expansionen och den sker av värmen, därför man traditionellt har ett bränsle som reagerar med en oxidant som frigör energi och expanderar gasen då det är relativt enkelt.

Men kan man förgasa och expandera bränslet utan en oxidant som syre så uppnår man samma effekt men till avsevärt reducerad vikt då oxidanten utgör största massan i en raket.

Väte är ett av dom mest effektiva bränslen för raketer vi har och tar man bort syret så sparar man ungefär 2/3 av vikten och värmer man sedan upp vätet med en kärnreaktor så kan man uppnå samma resultat.

Detta byter att man kan ta mer bränsle för samma massa eller ta en större last.

NERVA motorerna var redan utvecklade och testade när vi landade på månen så nästa mål var Mars innan slutet på 70 talet.

Visst, man kan driva raketer på det viset. Men det är inte utan problem. Vid en olycka under starten skulle en stor mängd höganrikat uran riskera att spridas över ett stort område. Kanske skulle uppskjutningsområdet helt behöva evakueras under överskådlig tid. Sen går det bara att använda väl ute i rymden. För trots hög verkningsgrad - hög specifik impuls - så är dragkraft/viktkvoten för dålig för att kunna fungera som lyftmotorer. Det hade alltså varit det tredje raketsteget som skulle få en kärnkraftsmotor. Extravikten för motorn i sig tar bort en del av viktbesparingen från att inte behöva oxidant.

Skrivet av pa1983:

Saturn V var byggd för mycket mer än bara månlandningar redan från början, i stort sett byggd för att utgöra en plattform att utforska och kolonisera vårt solsystem om vi så önskade.

Tyvärr skrotades det som så mycket annat.

Nja, det är allt bra att det sker teknikutveckling. Raketer från 60-talet hade inte samma säkerhetsmarginaler som dagens.