Moderna laddare 563 gånger kraftfullare än Apollo 11

Permalänk
Medlem

För den intresserade så finns det en AGC-simulator om man vill köra sin egen månresa:
https://github.com/virtualagc/virtualagc

Det finns också den kompletta källkoden till AGC om man vill syna den:
https://github.com/chrislgarry/Apollo-11

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Det är helt korrekt att referera till apollo 11. Det är benämningen för månresan.
För denna resa användes Saturn V-raketen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Apollo_11

Anledningen till att jag nämnde Saturn V var att videon jag länkade till pratar om just saturn V. Och denna artikel pratar om apollo 11. Om man inte nerdat ner sig på området så kanske kopplingen inte är helt given att de hör ihop.

Jag var nog för trött när jag skrev. Ack!

Missförstod dig

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem
Skrivet av mrqaffe:

Är det inte skrämmande att programmerarna idag är så usla på att optimera kod att det ska behövas så mycket datorkraft för att göra en batteriladdare, det är nog dags att de lär sig att programmera i maskinkod-

Vad spelar språket för roll! Det är ju algoritmerna som är det viktiga. Maskinkod har GoTo som funktion. Spagetti here I come! (Som kuriosa så var jmp ffff:0 det första programmet jag någonsin skrev )

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Processor: Motorola 68000 | Klockfrekvens: 7,09 Mhz (PAL) | Minne: 256 kB ROM / 512 kB RAM | Bussbredd: 24 bit | Joystick: Tac2 | Operativsystem: Amiga OS 1.3

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Det är helt korrekt att referera till apollo 11. Det är benämningen för månresan.
För denna resa användes Saturn V-raketen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Apollo_11

Anledningen till att jag nämnde Saturn V var att videon jag länkade till pratar om just saturn V. Och denna artikel pratar om apollo 11. Om man inte nerdat ner sig på området så kanske kopplingen inte är helt given att de hör ihop.

Ska man vara petig är Saturn V ett launch vehicle som tar farkosten upp, på systemet satt Apollo spacecraft vilken är den som åkte till månen. 😉

källa: Smithsonian

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

"One is always considered mad, when one discovers something that others cannot grasp."
- Ed Wood

Permalänk
Medlem
Skrivet av cyklonen:

Personligen ogillar jag bemannade rymdfärder. Vi människor är sköra, krävande varelser som tar oerhört mycket dödvikt i anspråk i rymdfart. En robot gör jobbet lika bra, eller bättre, och kräver inte livsuppehållande system, kräver inte sömn, mat, vatten, avfallshantering, mental stimulans, sjukvård och - viktigast av allt - kräver ingen återresa!

Se t ex på vad James Webb-teleskopet kostar. Just nu verkar det stanna på ca 100 miljarder kronor. Kostnaden för ISS, med tveksam vetenskaplig nytta, är 17-18 gånger större. Kommande sonden till Jupiters måne Europa beräknas kosta uppåt 50 miljarder. 30 såna för en ISS. Det nya månprojektet från NASA - Artemis - beräknas kosta runt 350 miljarder de kommande fyra åren. Hur många rymdsonder går vi miste om för att några köttsäckar ska flyga runt månen?

Visst fanns tekniken för att skicka människor till Mars på 70-talet. Men tekniken fanns inte för att skydda dem längs vägen. En resa till Mars, med "normalfart" (dvs minimal energimängd för resan) och en vistelse på Mars följt av en återresa skulle utsätta astronauterna för en oerhörd strålningsrisk. Dels den normala strålningsnivån, som i sig är ganska brutal, dels oförutsägbara toppar om solen får för sig att få ett utbrott, där strålningsnivån kan vara akut sjukdomsalstrande eller direkt dödlig för astronauter i interplanetär rymd. Inte ens i dag har vi nån jättebra plan för hur man ska skydda astronauter under resor till och från Mars, och väl på ytan där behöver man snabbt gräva ner sig för att undkomma strålningen om man ska stanna de två år som det är mellan de optimala restillfällena.

Rymdfärjan var en god tanke, men förstördes till viss del av militära krav. En strikt civil version hade kunnat vara lite smartare, men det hade fortfarande varit en dyr och komplicerad farkost.

Visst, man kan driva raketer på det viset. Men det är inte utan problem. Vid en olycka under starten skulle en stor mängd höganrikat uran riskera att spridas över ett stort område. Kanske skulle uppskjutningsområdet helt behöva evakueras under överskådlig tid. Sen går det bara att använda väl ute i rymden. För trots hög verkningsgrad - hög specifik impuls - så är dragkraft/viktkvoten för dålig för att kunna fungera som lyftmotorer. Det hade alltså varit det tredje raketsteget som skulle få en kärnkraftsmotor. Extravikten för motorn i sig tar bort en del av viktbesparingen från att inte behöva oxidant.

Nja, det är allt bra att det sker teknikutveckling. Raketer från 60-talet hade inte samma säkerhetsmarginaler som dagens.

Vi skjuter redan upp och har skjutit upp höganrikat bränsle, Plutonium bland annat just för dom där sonderna du gillar.
Det krävs tillstånd och utvärderingar ja men vi har gjort och fortsätter att göra det så jag ser inte problemet mer än möjligen en ökad mängd.

Sedan är det inte första steget som normalt sett är NERVA drivet utan andra eller tredje vilket borde öka oddsen för en säkrare abort eller recovery av farkosten.

Rymdsonder är billiga och bra och kan gå ut och göra sånt vi inte kan eller samla in data vi behöver innan vi skickar människor.

Men man skickar inte mänskor för att det är "enklast" eller "bäst" utan för att man kan, man landade med människor på månen för man "kan".
Annars varför skulle vi utforska hela vår planet? Vi kan lika väl alla bo på en Ö och säga, det är inte värt att utforska resten, bränn alla fartyg!

Det finns igen poäng med livet annat än vad vi gör av den och vill vi att vår art ska vara nåt utöver det vanliga och dessutom inte riskera utrotning som 99% av alla arter så är det Flera planeter och i slutändan flera solsystem som gäller.
Allt liv på vår planet har fram tills nyligen strävat efter att både överleva och sprida sig så mycket det går, det vore ologiskt för mänskligheten att begränsa sig till en planet OM vi kan kolonisera andra.
Annars dömer vi oss själva till utrotning med 99% sannolikhet, men jag antar att konsumtion och ständig ekonomisk tillväxt är det ända som spelar roll.....
Nu är jag inte säker vi förtjänat att överleva, men vi gör det definitivt inte om vi inte ens bryr oss om det.

Sonder kan ta bilder och skicka data men i slutändan är det människor som ska bosätta sig på andra himlakroppar.

Sojuz härstammar ju från 1960 och är fortfarande det primära sättet att skicka astronauter till ISS och har ett väldigt bra safty record.

ISS är lite av ett fail ja, det kan jag tycka med. Skulle byggas bara för att men utan direkt en ide om varför. Men men nu finns den precis som rymdfärjan blev vad den blev.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Det är helt korrekt att referera till apollo 11. Det är benämningen för månresan.
För denna resa användes Saturn V-raketen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Apollo_11

Anledningen till att jag nämnde Saturn V var att videon jag länkade till pratar om just saturn V. Och denna artikel pratar om apollo 11. Om man inte nerdat ner sig på området så kanske kopplingen inte är helt given att de hör ihop.

Om man ska vara petig så är Saturn V namnet på bärraketen, vilken separerar från resten av farkosten efter att kommando/servicemodul och månlandare (vilka dockas i omloppsbana kring jorden) accelererats mot månen. De tidiga flygningarna i Apollo programmet gjordes med bärraketen Saturn IB. I de två tidigare rymdprogrammen Mercury och Gemini så användes militära bärraketer för uppskjutningarna.

Apollo 11 genomfördes med kommandomodulen "Columbia" och månlandaren "Eagle".

Sedan var det faktiskt så att de flesta beräkningar för Apollo genomfördes i stordatorer på marken där resultaten skickades till farkosten via radiolänk. Så datorerna ombord användes egentligen bara för vissa funktioner och är i sig inte tillräckligt för att ta farkosten till månen.

Skrivet av cyklonen:

Visst, man kan driva raketer på det viset. Men det är inte utan problem. Vid en olycka under starten skulle en stor mängd höganrikat uran riskera att spridas över ett stort område. Kanske skulle uppskjutningsområdet helt behöva evakueras under överskådlig tid. Sen går det bara att använda väl ute i rymden. För trots hög verkningsgrad - hög specifik impuls - så är dragkraft/viktkvoten för dålig för att kunna fungera som lyftmotorer. Det hade alltså varit det tredje raketsteget som skulle få en kärnkraftsmotor. Extravikten för motorn i sig tar bort en del av viktbesparingen från att inte behöva oxidant.

Som tur är så är höganrikat uran relativt lågaktivt och utgör inget större problem. De fissions- och aktiveringsprodukter som bildas när motorn startats är dock kraftigt radioaktiva.

Flera av Apollo-färderna hade för övrigt plutonium 238 ombord, inkl. månlandaren från Apollo 13 vilken störtade i havet.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem
Skrivet av pa1983:

Rymdsonder är billiga och bra och kan gå ut och göra sånt vi inte kan eller samla in data vi behöver innan vi skickar människor.

Men man skickar inte mänskor för att det är "enklast" eller "bäst" utan för att man kan, man landade med människor på månen för man "kan".
Annars varför skulle vi utforska hela vår planet? Vi kan lika väl alla bo på en Ö och säga, det är inte värt att utforska resten, bränn alla fartyg!

Det finns igen poäng med livet annat än vad vi gör av den och vill vi att vår art ska vara nåt utöver det vanliga och dessutom inte riskera utrotning som 99% av alla arter så är det Flera planeter och i slutändan flera solsystem som gäller.
Allt liv på vår planet har fram tills nyligen strävat efter att både överleva och sprida sig så mycket det går, det vore ologiskt för mänskligheten att begränsa sig till en planet OM vi kan kolonisera andra.
Annars dömer vi oss själva till utrotning med 99% sannolikhet, men jag antar att konsumtion och ständig ekonomisk tillväxt är det ända som spelar roll.....
Nu är jag inte säker vi förtjänat att överleva, men vi gör det definitivt inte om vi inte ens bryr oss om det.

Sonder kan ta bilder och skicka data men i slutändan är det människor som ska bosätta sig på andra himlakroppar.

Att man skickade människor till månen handlade inte om nån vetenskaplig nyfikenhet utan det var enbart ett "slag" i det kalla kriget. Det var just för att det i praktiken var en stor militäroperation (om än utan vapen och utan strid) som så mycket pengar kunde läggas. Ett civilt, strikt vetenskapligt projekt hade inte fått en procent av den budgeten. Utan hettan i det kalla kriget hade ingen människa än i dag satt ett fotavtryck på månens yta.

Vi människor, och de organismer som vi härstammar från, har utvecklats för att leva och överleva på jorden, med den strålningsnivå, den syrehalt, den gravitation, den temperatur och det tryck som råder på och nära jordens yta. Rymden är en extremt ogästvänlig plats. Det kommer alltid att krävas avancerade och dyra maskiner för att människor ska kunna färdas genom rymden och komplexa och dyra byggnader under mark för att kunna "bo" på andra himlakroppar. Det kommer aldrig att bli som i filmer eller böcker, att folk bor i tält eller inglasade kupoler på ytan. Än mindre några grönskande fält under en klarblå himmel på Mars. Vi kan utforska vår planet genom att resa över dess yta, för detta är vårt hem, där vi kan överleva. Så är inte fallet i rymden.

Det enda stället jag kan tänka mig som är i närheten av tänkbart för viss kolonisering är de övre atmosfärslagren på Venus. Där skulle luftskepp kunna flyta runt på lagom höjd för att tryck och temperatur är på ungefär samma nivå som vid jordytan, och luften i luftskeppen fungerar både som atmosfär och lyftgas. De övre delarna av atmosfären ger ett visst skydd mot strålning, och Venus rotation är så långsam att ett solkraftsdrivet luftskepp kan hålla en konstant position i förhållande till solen om så önskas. Mars är väldigt, väldigt dåligt. Månen är en katastrof! Där finns inget skydd alls, och inget vettigt att göra. Det finns det iofs inte på Venus eller Mars heller.

I dag finns inte ett kallt krig mellan två supermakter, som på 60-talet. Därför är det dumt att slösa massa tid, pengar och - i värsta fall - människoliv, på torftiga symbolhandlingar utan värde.

Skrivet av pa1983:

Sojuz härstammar ju från 1960 och är fortfarande det primära sättet att skicka astronauter till ISS och har ett väldigt bra safty record.

Härstammar, ja, men det är uppdaterade versioner som flyger i dag.

Skrivet av pa1983:

Vi skjuter redan upp och har skjutit upp höganrikat bränsle, Plutonium bland annat just för dom där sonderna du gillar.
Det krävs tillstånd och utvärderingar ja men vi har gjort och fortsätter att göra det så jag ser inte problemet mer än möjligen en ökad mängd.

Sedan är det inte första steget som normalt sett är NERVA drivet utan andra eller tredje vilket borde öka oddsen för en säkrare abort eller recovery av farkosten.

Skrivet av Cad_edis:

Som tur är så är höganrikat uran relativt lågaktivt och utgör inget större problem. De fissions- och aktiveringsprodukter som bildas när motorn startats är dock kraftigt radioaktiva.

Flera av Apollo-färderna hade för övrigt plutonium 238 ombord, inkl. månlandaren från Apollo 13 vilken störtade i havet.

Det är en jäkla skillnad på nåt enstaka kilo i diverse sonder, och de uppåt 100 kg uran som en Mars-farkost hade haft i motorn. Sen är det inte enbart radioaktiviteten som är problemet, utan även uranets giftighet. 100 kg höganrikat uran som pulvriseras och sprids ut av en explosion några hundra meter efter start, det är inte att leka med. Området kommer att behöva evakueras och kan kanske aldrig tas i bruk igen.

Visa signatur

Moderkort: Gigabyte X570 Aorus Master | CPU: AMD Ryzen R9 5900X | CPU-kylare: Noctua NH-D15 chromax.black | RAM: Corsair Vengeance LPX 64 GB (4x16) DDR4-3600 CL18 | GPU: Gigabyte RTX 4080 Eagle OC | SSD: 2 x Samsung 970 EVO Plus 1 TB NVMe + Kingston A400 480 GB + Samsung QVO860 1 TB | PSU: EVGA SuperNOVA G2 1000 W Gold | Chassi: Lian Li O11 Dynamic XL | Skärm: BenQ PD3200U @ 3840x2160 + ASUS ROG Strix XG32VQ @ 2560x1440 | Tangentbord: Corsair K68 RGB Cherry MX Red | Mus: Logitech MX Master 2S

Permalänk
Medlem

Så du menar att plutonium som är extremt giftigt är nyttigare bara för det är i mindre mängder?

Det är ju uppenbarligen så att du tycker vi ska vara kvar på denna planeten endast.
Med den inställningen förtjänar vi utrotning som resterande 99% av alla arter.

Själv anser jag att alla medel ska tas för att ta kolonisera andra planeter i vårt och andra solsystem om det så krävs genetisk adaption.

Och nej jag bryr mig inte vad som görs i filmer eller ej.

Månladnigen må ha varit driven av kalla kriget MEN det bevisar också att vi kan göra exceptionella saker om vi vill.
Försöker vi inte så blir inget av och just nu intresserar sig inte dagens generationer av att vidga vyerna.

Jag är fullt medveten om dom tekniska saker du drar upp men det ändrar inte min åsikt att vi ska överkomma dessa och kolonisera, framtiden är bortom vår planet.

Du själv yrade om att dåtidens raketer inte är så säkra, vet inte varför du ens gör det när du sedan påpekar att Soyuz är uppdaterad.
Hade Saturn V funnits i dag hade den varit uppdaterad också, eventuella teknik från Saturn V som kan hitta sig in i SLS är ju en adaption då igen ens har verktygen att tillverka grejorna på samma vis nu som då.

Och att ta fram nya raketer certifierade för bemannad flygning är inte enkelt eller nödvändigtvis framgångsrikt heller, en ny raket kan utan problem visa sig vara ett totalt misslyckande.

Permalänk
Avstängd
Skrivet av cyklonen:

Att man skickade människor till månen handlade inte om nån vetenskaplig nyfikenhet utan det var enbart ett "slag" i det kalla kriget. Det var just för att det i praktiken var en stor militäroperation (om än utan vapen och utan strid) som så mycket pengar kunde läggas. Ett civilt, strikt vetenskapligt projekt hade inte fått en procent av den budgeten. Utan hettan i det kalla kriget hade ingen människa än i dag satt ett fotavtryck på månens yta.

Vi människor, och de organismer som vi härstammar från, har utvecklats för att leva och överleva på jorden, med den strålningsnivå, den syrehalt, den gravitation, den temperatur och det tryck som råder på och nära jordens yta. Rymden är en extremt ogästvänlig plats. Det kommer alltid att krävas avancerade och dyra maskiner för att människor ska kunna färdas genom rymden och komplexa och dyra byggnader under mark för att kunna "bo" på andra himlakroppar. Det kommer aldrig att bli som i filmer eller böcker, att folk bor i tält eller inglasade kupoler på ytan. Än mindre några grönskande fält under en klarblå himmel på Mars. Vi kan utforska vår planet genom att resa över dess yta, för detta är vårt hem, där vi kan överleva. Så är inte fallet i rymden.

Det enda stället jag kan tänka mig som är i närheten av tänkbart för viss kolonisering är de övre atmosfärslagren på Venus. Där skulle luftskepp kunna flyta runt på lagom höjd för att tryck och temperatur är på ungefär samma nivå som vid jordytan, och luften i luftskeppen fungerar både som atmosfär och lyftgas. De övre delarna av atmosfären ger ett visst skydd mot strålning, och Venus rotation är så långsam att ett solkraftsdrivet luftskepp kan hålla en konstant position i förhållande till solen om så önskas. Mars är väldigt, väldigt dåligt. Månen är en katastrof! Där finns inget skydd alls, och inget vettigt att göra. Det finns det iofs inte på Venus eller Mars heller.

I dag finns inte ett kallt krig mellan två supermakter, som på 60-talet. Därför är det dumt att slösa massa tid, pengar och - i värsta fall - människoliv, på torftiga symbolhandlingar utan värde.

Härstammar, ja, men det är uppdaterade versioner som flyger i dag.

Det är en jäkla skillnad på nåt enstaka kilo i diverse sonder, och de uppåt 100 kg uran som en Mars-farkost hade haft i motorn. Sen är det inte enbart radioaktiviteten som är problemet, utan även uranets giftighet. 100 kg höganrikat uran som pulvriseras och sprids ut av en explosion några hundra meter efter start, det är inte att leka med. Området kommer att behöva evakueras och kan kanske aldrig tas i bruk igen.

För att vara lite nördig:

Det är de radioaktiva restprodukterna som är farligast, och giftigheten hos Uran är låg, motsvarar bly, det är radioaktiviteten hos restprodukterna som är tusentals ggr "giftigare". Reaktorn skulle nå runt 2700 Celsius vid slutet av bränslestavarna så stora mängder restprodukter skulle spys ut som blir till gas eller vätska vid dessa temperaturer.

Visa signatur

2600x||16GB @3000Mhz 14-14-10-14-32-46||Vega 64||1TB SSD||HX1000 plat||FD R6 TG vit||CH VII||H100i V2||SST-ARM22SC||SG 32" QHD 144 Hz VA|| https://folding.extremeoverclocking.com/team_summary.php?s=&t...

Permalänk
Medlem
Skrivet av Esseboy:

För att vara lite nördig:

Det är de radioaktiva restprodukterna som är farligast, och giftigheten hos Uran är låg, motsvarar bly, det är radioaktiviteten hos restprodukterna som är tusentals ggr "giftigare". Reaktorn skulle nå runt 2700 Celsius vid slutet av bränslestavarna så stora mängder restprodukter skulle spys ut som blir till gas eller vätska vid dessa temperaturer.

Personlige undrar jag om inte NERVA hade gjort sig bättre som en booster mellan himmlakroppar.
Då behöver man bara lyfta Väte till LEO tex för att tanka om ett steg.

Då kommer man runt många av riskerna vid uppskjutning om steget aldrig är aktivt i atmosfär.

Permalänk
Rekordmedlem
Skrivet av cyklonen:

Därför är det dumt att slösa massa tid, pengar och - i värsta fall - människoliv, på torftiga symbolhandlingar utan värde.

Det där låter som en tråkig inställning, jag tror tvärt om att en enorm satsning som skulle behöva inbegripa "alla" vore ett mycket bra projekt för att utveckla mänskligheten, det behövs nån symbolhandling som skapar nya drömmar och dessutom så lär det skapa en massa vetenskapliga genombrott på köpet.

Visa signatur

R5 5600G, Asus ROG STRIX X470-F Gaming, WD SN850X 2TB, Seasonic Focus+ Gold 650W, Aerocool Graphite v3, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K. Lyssnar på Behringer DCX2496, Truth B3031A, Truth B2092A. Har också oscilloskop, mätmikrofon och colorimeter.

Permalänk
Medlem
Skrivet av MammDiin:

Ingen skillnad på 3Ah och 3000mAh.
Laddning och urladdning brukar nämnas med C där 1C står för 3A (3000mA) om det är ett batteri på 3000mAh (3Ah).
0,5C är 1500mA och 2C är 6000mA. Ska man ladda ett 3000mAh batteri med 0,8C så ska man ladda med 3000mAx0,8=2400mA= 2,4A.

Samma ska med urladdning har man ett 3000mAh batteri som inte får laddas ur med mer än exempelvis 5C så är det 5x3A= 15A som är max man kan ta ur batteriet.

Den principen borde väl funka med alla batterier som är av typen Litium? T.ex mitt batteri till elmoppen som innehåller 18650 celler med en kapacitet på 1440Wh 48V 30Ah.

Visa signatur

Chassi: Antec GX500 / HDD: WD blue 1TB / SSD: WD Blue 250GB / CPU: R5 3600 @ 4,2 Ghz / GPU: XFX Radeon RX 5600 XT THICC II PRO / Kylning: Wraith Stealth och 3st i chassit 2xpush 1xpull / PSU: Seasonic Core GC 500 / MB: B450A Pro Max / RAM: Corsair Vengance 2x8GB 3200 Mhz / OS: Win10 Home / Mus: Logitech G300 / TB: HP PR1101U / Ljud: Logitech Z906 och Arrogant bastard hurricane / Skärm: BenQ GW2470HE / Macbook late 2006 med Ubuntu /

Permalänk
Medlem
Skrivet av mrqaffe:

Det där låter som en tråkig inställning, jag tror tvärt om att en enorm satsning som skulle behöva inbegripa "alla" vore ett mycket bra projekt för att utveckla mänskligheten, det behövs nån symbolhandling som skapar nya drömmar och dessutom så lär det skapa en massa vetenskapliga genombrott på köpet.

Kan bara hålla med, gemensamt mål, USA la ner mycket pengar ja men landet hade aldrig så mycket välutbildat folk, rekordnumemr gick och fick bra utbildning på universitet och jobb och främjade utvecklingen som vi i dag har gynnats av.
USA hade tillbaks sin satsning under en låg tid framöver så i längden betalade sig nog månlandningen.
Vad jag läst så anses mycket av problemen i staterna bero på bris på projekt som dessa i dag där unga inte har nåt att sträva efter länge.

Något som jag noterade med alla dokumentärer runt månlandningen var att man ansåg att generationen då inte var rädd för risker eller att offra sig för något större än dom själva.
Man tog vad man ansåg rimliga risker, kanske 1/30 skulle dö under Mån programet (för argumentationens skull då jag inte har några hårda siffror).
I dag vill man nog inte ens fundera på nåt under 1 på 100, helst ska riskerna vara minimala.
Lite löjligt att prata om att mäniskoliv är så mycket värda, vad är dom värda om vi alla för eller senare kommer dö ut i vår "säkerhet"?

Det är inte riskfritt att bredda vyerna och jag tycker nog att det är fullt rimligt med höga risker om avkastnigen är hög så länge man inte kastar bort liv med 50/50 odds bara för att komma ikapp som vissa nationer kanske gjorde.

Men 1 på 100 är det OK? Om det finns välinformerade frivilliga så tycker jag nog det men 1 på 10 tycker jag nog inte.

Permalänk

Tänk vad framtiden har att bjuda på!

Permalänk
Avstängd
Skrivet av pa1983:

Personlige undrar jag om inte NERVA hade gjort sig bättre som en booster mellan himmlakroppar.
Då behöver man bara lyfta Väte till LEO tex för att tanka om ett steg.

Då kommer man runt många av riskerna vid uppskjutning om steget aldrig är aktivt i atmosfär.

Dammet från motorn kommer ju ändå vara kvar i banor kring jorden :/ Inte kul att behöva dekontaminera astronauter efter varje rymdpromenad

Nä, NERVA är inte ett vettigt alternativ annat än för färder mellan solsystem, där behöver man inte bry sig lika mycket

Visa signatur

2600x||16GB @3000Mhz 14-14-10-14-32-46||Vega 64||1TB SSD||HX1000 plat||FD R6 TG vit||CH VII||H100i V2||SST-ARM22SC||SG 32" QHD 144 Hz VA|| https://folding.extremeoverclocking.com/team_summary.php?s=&t...

Permalänk
Avstängd
Skrivet av cyklonen:

Att man skickade människor till månen handlade inte om nån vetenskaplig nyfikenhet utan det var enbart ett "slag" i det kalla kriget. Det var just för att det i praktiken var en stor militäroperation (om än utan vapen och utan strid) som så mycket pengar kunde läggas. Ett civilt, strikt vetenskapligt projekt hade inte fått en procent av den budgeten. Utan hettan i det kalla kriget hade ingen människa än i dag satt ett fotavtryck på månens yta.

Vi människor, och de organismer som vi härstammar från, har utvecklats för att leva och överleva på jorden, med den strålningsnivå, den syrehalt, den gravitation, den temperatur och det tryck som råder på och nära jordens yta. Rymden är en extremt ogästvänlig plats. Det kommer alltid att krävas avancerade och dyra maskiner för att människor ska kunna färdas genom rymden och komplexa och dyra byggnader under mark för att kunna "bo" på andra himlakroppar. Det kommer aldrig att bli som i filmer eller böcker, att folk bor i tält eller inglasade kupoler på ytan. Än mindre några grönskande fält under en klarblå himmel på Mars. Vi kan utforska vår planet genom att resa över dess yta, för detta är vårt hem, där vi kan överleva. Så är inte fallet i rymden.

Det enda stället jag kan tänka mig som är i närheten av tänkbart för viss kolonisering är de övre atmosfärslagren på Venus. Där skulle luftskepp kunna flyta runt på lagom höjd för att tryck och temperatur är på ungefär samma nivå som vid jordytan, och luften i luftskeppen fungerar både som atmosfär och lyftgas. De övre delarna av atmosfären ger ett visst skydd mot strålning, och Venus rotation är så långsam att ett solkraftsdrivet luftskepp kan hålla en konstant position i förhållande till solen om så önskas. Mars är väldigt, väldigt dåligt. Månen är en katastrof! Där finns inget skydd alls, och inget vettigt att göra. Det finns det iofs inte på Venus eller Mars heller.

I dag finns inte ett kallt krig mellan två supermakter, som på 60-talet. Därför är det dumt att slösa massa tid, pengar och - i värsta fall - människoliv, på torftiga symbolhandlingar utan värde.

Härstammar, ja, men det är uppdaterade versioner som flyger i dag.

Det är en jäkla skillnad på nåt enstaka kilo i diverse sonder, och de uppåt 100 kg uran som en Mars-farkost hade haft i motorn. Sen är det inte enbart radioaktiviteten som är problemet, utan även uranets giftighet. 100 kg höganrikat uran som pulvriseras och sprids ut av en explosion några hundra meter efter start, det är inte att leka med. Området kommer att behöva evakueras och kan kanske aldrig tas i bruk igen.

Några meter jord skyddar en tillräckligt från strålningen, och med kärnreaktorer är inte värmen något problem alls, 100 ton plutonium kan värma en liten stad i runt 50 år.

Visa signatur

2600x||16GB @3000Mhz 14-14-10-14-32-46||Vega 64||1TB SSD||HX1000 plat||FD R6 TG vit||CH VII||H100i V2||SST-ARM22SC||SG 32" QHD 144 Hz VA|| https://folding.extremeoverclocking.com/team_summary.php?s=&t...

Permalänk
Medlem
Skrivet av Esseboy:

Dammet från motorn kommer ju ändå vara kvar i banor kring jorden :/ Inte kul att behöva dekontaminera astronauter efter varje rymdpromenad

Nä, NERVA är inte ett vettigt alternativ annat än för färder mellan solsystem, där behöver man inte bry sig lika mycket

Får en att fundera på atomstprägningarna som gjordes i omloppsbana, inte kollat höjden men är det ens ett problem i dag?

EDIT:
Wikipedia.
https://en.wikipedia.org/wiki/High-altitude_nuclear_explosion...

Permalänk
Medlem
Skrivet av monocles:

För den intresserade så finns det en AGC-simulator om man vill köra sin egen månresa:
https://github.com/virtualagc/virtualagc

Det finns också den kompletta källkoden till AGC om man vill syna den:
https://github.com/chrislgarry/Apollo-11

Den fungerar inte. Hade det fungerat så hade man testkört systemet

Permalänk
Medlem
Skrivet av cyklonen:

I dag finns inte ett kallt krig mellan två supermakter, som på 60-talet. Därför är det dumt att slösa massa tid, pengar och - i värsta fall - människoliv, på torftiga symbolhandlingar utan värde.

Vad är det som kostar? Tekniken finns redan, de har ju åkt till månen flera gånger, bränslet är inte dyrt och datorer är oändligt mycket kraftfullare idag jämfört med då

Permalänk
Avstängd
Skrivet av pa1983:

Får en att fundera på atomstprägningarna som gjordes i omloppsbana, inte kollat höjden men är det ens ett problem i dag?

EDIT:
Wikipedia.
https://en.wikipedia.org/wiki/High-altitude_nuclear_explosion...

Det är ju 50 år sen, så tror nog det mest regnat ned nu, lite svårt bara att mäta hur det var förut då ingen gjorde mätningar i rymden särskilt noga före 1958

Visa signatur

2600x||16GB @3000Mhz 14-14-10-14-32-46||Vega 64||1TB SSD||HX1000 plat||FD R6 TG vit||CH VII||H100i V2||SST-ARM22SC||SG 32" QHD 144 Hz VA|| https://folding.extremeoverclocking.com/team_summary.php?s=&t...

Permalänk
Medlem
Skrivet av Esseboy:

Det är ju 50 år sen, så tror nog det mest regnat ned nu, lite svårt bara att mäta hur det var förut då ingen gjorde mätningar i rymden särskilt noga före 1958

Mjo det återstår ju lite frågetecken där

NTR utvecklas ju fortfarande så NASA verkar ju tro på ett derivat av NERVA för uppdrag till MARS.
Vad jag läst så ska väl just riskerna vara i fokus, minska risken för utsläpp både vid olycka men även drift.

Spännande oavsett tycker jag

Permalänk
Rekordmedlem
Skrivet av pa1983:

Kan bara hålla med, gemensamt mål, USA la ner mycket pengar ja men landet hade aldrig så mycket välutbildat folk, rekordnumemr gick och fick bra utbildning på universitet och jobb och främjade utvecklingen som vi i dag har gynnats av.
USA hade tillbaks sin satsning under en låg tid framöver så i längden betalade sig nog månlandningen.
Vad jag läst så anses mycket av problemen i staterna bero på bris på projekt som dessa i dag där unga inte har nåt att sträva efter länge.

Något som jag noterade med alla dokumentärer runt månlandningen var att man ansåg att generationen då inte var rädd för risker eller att offra sig för något större än dom själva.
Man tog vad man ansåg rimliga risker, kanske 1/30 skulle dö under Mån programet (för argumentationens skull då jag inte har några hårda siffror).
I dag vill man nog inte ens fundera på nåt under 1 på 100, helst ska riskerna vara minimala.
Lite löjligt att prata om att mäniskoliv är så mycket värda, vad är dom värda om vi alla för eller senare kommer dö ut i vår "säkerhet"?

Det är inte riskfritt att bredda vyerna och jag tycker nog att det är fullt rimligt med höga risker om avkastnigen är hög så länge man inte kastar bort liv med 50/50 odds bara för att komma ikapp som vissa nationer kanske gjorde.

Men 1 på 100 är det OK? Om det finns välinformerade frivilliga så tycker jag nog det men 1 på 10 tycker jag nog inte.

Talet som satte skapade ett mål var bra, ingen pajkastning som idag.
We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard, because that goal will serve to organize and measure the best of our energies and skills, because that challenge is one that we are willing to accept

Visa signatur

R5 5600G, Asus ROG STRIX X470-F Gaming, WD SN850X 2TB, Seasonic Focus+ Gold 650W, Aerocool Graphite v3, Tittar på en Acer ET430Kbmiippx 43" 4K. Lyssnar på Behringer DCX2496, Truth B3031A, Truth B2092A. Har också oscilloskop, mätmikrofon och colorimeter.

Permalänk
Medlem
Skrivet av mrqaffe:

Talet som satte skapade ett mål var bra, ingen pajkastning som idag.
We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard, because that goal will serve to organize and measure the best of our energies and skills, because that challenge is one that we are willing to accept
https://www.youtube.com/watch?v=th5A6ZQ28pE

Så väldigt sant!

Nixon var ju raka motsatsen dock och såg bara vad det kostade inte vad det gav USA i längden i form av kunskap och som tekniskt ledare i världen.
Skapa historia är ju en viktig del också för oss människor och vår identitet.
Tycker inte riktigt en ny iPhone ringar så bra i historieböckerna

Permalänk
Medlem
Skrivet av jeffan97:

Den principen borde väl funka med alla batterier som är av typen Litium? T.ex mitt batteri till elmoppen som innehåller 18650 celler med en kapacitet på 1440Wh 48V 30Ah.

Ja, men säkrast att ta reda på specifikationer om batteriet om man exempelvis ska ladda med en laddare som ger mer ström eller ska flytta batteriet till något som drar mera ström.

Visa signatur

AMD 5800X3D - ASUS ROG Strix X570-E - Corsair Vengeance LPX 32GB 3200MHz C16 - ASUS 6900 XT TUF Gaming TOP Edition - Corsair Force MP600 1TB, WD Black SN850X 2TB - be quiet! Dark Rock Slim - Seasonic Prime TX 750W - Cooler Master MasterCase H500M - Asus 27" MG279Q - Corsair M65 RGB Elite - Corsair K70 RGB Rapidfire

Permalänk

Kan inte laddaren vara en enkel transformator?
Telefonen kan väl ha elektronik som begränsar uppladdningen av batteriet istället.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem

Vet ni hur de kom fram till vem av de tre astronauterna som skulle ta det första steget på månen?

De tävlade i armbrytning. Neil Arm-strong vann.

Badum-tsss....

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Det är helt korrekt att referera till apollo 11. Det är benämningen för månresan.
För denna resa användes Saturn V-raketen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Apollo_11

Anledningen till att jag nämnde Saturn V var att videon jag länkade till pratar om just saturn V. Och denna artikel pratar om apollo 11. Om man inte nerdat ner sig på området så kanske kopplingen inte är helt given att de hör ihop.

Om man nerdar ner sig så inser man iofs att Saturn V aldrig var ens nära någon måne.

Det gäller även den dator du länkar till - vilket är är en helt annan dator än den dator nyhetsartikeln handlar om.

Skickades från m.sweclockers.com

Permalänk
Medlem
Skrivet av ipac:

Om man nerdar ner sig så inser man iofs att Saturn V aldrig var ens nära någon måne.

Det gäller även den dator du länkar till - vilket är är en helt annan dator än den dator nyhetsartikeln handlar om.

Skickades från m.sweclockers.com

Det finns bitar av flera Saturn V på månens yta. Tredje steget kraschades in i månen vid flera tillfällen.

Visa signatur

Moderkort: Gigabyte X570 Aorus Master | CPU: AMD Ryzen R9 5900X | CPU-kylare: Noctua NH-D15 chromax.black | RAM: Corsair Vengeance LPX 64 GB (4x16) DDR4-3600 CL18 | GPU: Gigabyte RTX 4080 Eagle OC | SSD: 2 x Samsung 970 EVO Plus 1 TB NVMe + Kingston A400 480 GB + Samsung QVO860 1 TB | PSU: EVGA SuperNOVA G2 1000 W Gold | Chassi: Lian Li O11 Dynamic XL | Skärm: BenQ PD3200U @ 3840x2160 + ASUS ROG Strix XG32VQ @ 2560x1440 | Tangentbord: Corsair K68 RGB Cherry MX Red | Mus: Logitech MX Master 2S

Permalänk

Blir intressant att se en USB laddare landa på månen

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Kebabrulle

Desktop = AMD A10-6800K, 8GB, AMD R9 290 4GB

Permalänk
Medlem
Skrivet av quattro-2.6:

Blir intressant att se en USB laddare landa på månen

Skickades från m.sweclockers.com

Läste du inte artikeln? Det krävs 4 laddare