Tappar du ditt spel-sug med åren?

Suget finns fortfarande, men jag är mycket mycket mer kräsen.
Detsamma gäller för min del även film och tv i allmänhet. Jag ödslar ingen tid på skit längre, där jag som barn eller tonåring kunde titta på filmer eller spela spel som jag inte tyckte var skitbra, "för det var bättre än inget". I dag stänger jag av och gör något vettigare om jag inte är road av det som är på skärmen.

EDIT:

Som ovanstående skriver så upplevde jag också att spelen "räckte längre". I dag är allting så djävla guide:at.
Spelar man wow eller dylikt idag så finns stora skyltar som pekar "hit skall du för att slutföra uppdraget". När jag spelade mitt första rollspel på sega (phantasy star) så fanns det npc:er som genom långa lore berättelser berättade ungefär vad man skulle göra för att komma vidare, och gav en ett väderstreck att gå efter, sedan var det ner i grottor och gissa och chansa sig fram som gällde.
Jag kände mig mer utmanad av spelen förr.

Åh andra sidan.. jag kanske bara är dystopisk och lite sentimental.. faktum är att även om jag inte raidar idag så kan jag vara lite road utav att spela wow, och det är fan 7 år gammalt.. Så nog finns det spel som räcker ett tag, även nu.
Men även om jag tycker Mass Effect är ett roligt single player "äventyrs spel" så är det ingalunda SVÅRT.. det är bara hållplatser som skall avverkas.

Tröttnat rätt mycket på senaste tiden, använder mest spelandet som tidsfördriv när jag inte har annat för mig.

What he said ^

29år nu och spelar väldigt sällan jag oxå.
tok lite sen grabben föddes, man får lixom andra prioriteringar.
när man va liten o plöjde Ultima Online, Baldurs Gate o diablo så var allting nytt (lr det kändes så).. man var ung och oförstörd, nu är man cynisk, gammal o bitter
jag vet inte om det är så att spelkvaliteten (läs känsla, story etc) har blivit sämre med åren, jag tror att man ser saker anorlunda nu.
det har nog att göra med psyket hos oss människor, saker man gjort tidigare i livet tvättas och man minns bara delar av det (typ alla lumpenhistorier - fan va kul alla hade... 10 dagar av 200, resterande skitdagar i regn har man förträngt)
nostalgins magi
så spelsuget finns nog alltid där, men känslan av att blir helt uppslukad av en story och inte kunna släppa musen och WASD är svår att återskapa.

Skickades från m.sweclockers.com

Är 36 och har spelat sedan jag vid 12 års ålder köpte mig en Vic64. Intresset har inte minskat, dagens spel är ofta fantastiska jämfört med 1987 Sen kanske det är få spelidéer som imponerar på än och man kan tycka att de borde kunna göra mer originella spel med dagens datorkraft. Men visst är det kul o lira

Skickades från m.sweclockers.com

Spelat Eve?

Spelsuget är det inget fel på, men det finns ytterst få kul spel att roa sig med nuförtiden. Jag sitter framför datorn minst lika mycket idag som för 10 år sedan, men spelar betydligt mer sällan pga spelens utveckling de senaste åren. Idag handlar ju nästan alla spel om att ge en kort men "häftig" upplevelse, samtidigt som utmaningen, livslängden och friheten får lida ganska hårt. Plus att det mesta nu ska vara så jäkla torrt och seriöst, snarare än kul och kreativt. Minst sagt förjävligt.

Har istället spenderat min tid mer och mer åt diverse projekt för att modda spel till något som tilltalar mig mer (Och andra), samt stötta och hypa utvecklare, moddare, och relaterade communities som jag tycker gynnar PC'n som spel-plattform. Har de senaste åren verkligen funnit mycket nöje och intresse i arbetet bakom spelen snarare än i dom Särskilt 3d-modellering och texturering. Framförallt jobbar jag mycket i ArmA2, som är ett helt otroligt spel vad gäller frihet och möjligheter! Ser mycket fram emot ArmA3 senare i år.

Jag är 27 år gammal, om det var av intresse.

Diablo 3 will take you out from the matrix and into the "real gaming world" again

29 år. Spelintresset är fortfarande stort och jag har tid efter jobbet eftersom jag inte har så mycket åtaganden utöver just jobbet, men jag har ytterst svårt för att sätta mig ner med framförallt single player spel nu för tiden. Jag har verkligen försökt och visst har jag tagit mig genom spel som The Witcher 2 och Dragon Age: Origins på senare år, men det tillhör inte vanligheterna. Det ger mig bara inte så mycket. Jag läser mycket hellre en bok om jag vill ha bra story.

Däremot så kan jag lägga mycket tid på onlinespel. World of Warcraft har jag spelat i över sju år till och från, men nu för tiden blir det framförallt nån match i League of Legends eller Starcraft II. Älskar att tävla och att försöka förbättra mina strategier o.s.v.

Sen tycker jag inte att spelen var bättre förr egentligen. Det var mycket som störde mig som avsaknad av riktlinjer, sparpunkter o.s.v. förr. Sådant irriterar mig mer sällan nu för tiden.

Håller med.

Jajjamen!
Det var kul på sin tid, men otroligt tidskrävande. Jag skulle nog inte orka med MMO-träsket igen nu när man jobbar, har kärring och allt därtill. Sen vill jag gärna att mina spel har någon form av förankring i verkligheten, alltså ta Paradox-spelen (Victoria 2/Hearts of Iron 3/Crusader Kings 2) som exempel. Jag vill kunna läsa om det på fritiden, och få ut något mer av det t ex som historisk kunskap.

Det är svårt att förklara. Jag är en extrem fotbollsentusiast, och därför spelar jag väldigt mycket Footballl Manager. Detta ger ju mig mycket kunskap om sporten som ger mig nytta i verkligheten (vilka spelar var och vilka är bra på vad), samt att jag tar mitt fotbollsintresse till en ny nivå.

Nu när Crusader Kings 2 släpptes vart jag ganska besatt av tidig medelålder tex, och började läsa på mycket om det. Detta kan ju ses som någon form av aspergers syndrom, men för mig handlar det nog mer om att få ut mina intressen eller hobbys i livet genom spelen. Jag kan inte sitta och spela Mass Effect 3 eller Crysis 2, det är totalt bortkastad tid för mig.

Har man intresse för andra världskriget kan man ju spela World War 2 Online, där har du simulation och gemenskap i allra högsta grad. Detta ger ju dig möjligheten att leva ut ditt genuina intresse genom spelet.

Jag hoppas någon förstår vart jag vill komma, men såhär upplever iallafall jag det när man blir 25+.

Vissa saker förändras. När jag första gången fick ett svärd i Ocarina of Time var reaktionen "WHOOAAAA ETT SVÄRD!!!". Hur reaktionerna på resten av det äventyret är knappast svårt att föreställa sig...

Jag älskar fortfarande spel. Och om dagarna kan jag få ett oerhört sug att fortsätta med min karaktär i Secret of Evermore eller att rymdkriga lite med mina Marines, men det är inte längre samma reaktioner.

Det krävs mer idag.

Visst. Jag sket nästan på mig av hur härligt det var att trycka ut Poseidons ögon i God of War 3. Men det blir längre mellan wow-momenten.

Å andra sidan har jag ett större känslomässigt band till spel idag.

I slutändan finns spelsuget där. Precis som förut. Det är bara lite annorlunda. Något annat som lockar.

Jag är 19, fyller 20 snart.. Har inte alls likadant spelsug eller beroende som tidigare.

Som mest när man var runt 16-17 spelade jag cs 1.6, kunde spela hur mycket som helst utan att tröttna, sedan la jag ner det och började spela wow, spelade mest.. ganska mycket under ett års tid, men på senaste har det blivit ibland, sen skaffade jag BF3.. spelat en del men bara då jag känner att jag har tid, inte som tidigare.

Blir väl så när man blir äldre, man märker andra saker i livet är viktigare än spelandet, men visst är det kul.. men självdisciplin sätter stopp och man gör något annat man känner är viktigare, även om man är arbetslös för tillfället hittar man andra saker som är viktigare, även fast man har god tid att lägga tid på spel.

Känner dock att det är bra att man inte spelar lika mycket som man gjorde.

33 år. Mitt spelintresse är lika starkt eller starkare nu än det någonsin har varit fast, som så många andra säger, så har man inte riktigt lika mycket tid att spela nu som när man var tonåring.

Spelen idag är mycket mer välpolerade och snygga än de var förr men tyvärr väldigt enformiga och lika, vilket är något jag tror beror på de stora utgivarnas (EA, Ubisoft, etc) rädsla att prova något nytt och riskabelt. Personligen har de senaster årens roligaste spel varit indie-spel så som Machinarium, Botanicula och Sword&sworcery. Spel som vågar sticka ut från mängden.

Jag kommer garanterat nöta D3 när det kommer trots att betan gjorde mig ganska besviken. Det är ju så otroligt lätt! Blizzard tar mig i handen redan från start och leder mig säkert genom äventyret. Var är utmaningen?

Jag är 18år och jag har fortfarande samma spel intresse som jag hade för 12 årsen!

Men jag tycker spel är inte lika kvalitativa!

Kommer ihåg när vi bara hade en dator i huset vilket var en P2 400MHz och 128MB ram

Päronen sa att man skulle ut och vara i det fina vädret( 8+ grader samt lite regn)

och när man träffade kompisar och lirade RA2 när det precis kom och man nötade det i flera timmar från 9 på morgonen till 8 på kvällen

gjordes bättre spel förr!

och med bättre så var dom mer ny skapande och alla spel hade en idé som inget annat spel hade! Det också hade dom bra storys!

Edit: Finns dock spel som än i dag får mig till att bli lika ivrig och ta varje chans man har att spela! Bland annat Deus Ex: Human Revolution och Diablo III

true shit! är väldigt få "lir" jag orkar spela igenom om dom inte är riktigt bra, typ GTA serien,Diablo 2 o 3 (snart),Crysis serien. Sen blir resten när man inte har bättre för sig, vilket är väldig få timmar i veckan eller så.

var det medveten ironi att entusiastiskt plugga 2 spel med en 3:a efter (vilka inte är ett dugg unika eller ens så värst originella utan det faktumet heller)* i samma andetag som även nyskapande yppas?

*

Jag vet att båda inte är nyskapande eller unika... Det jag syftade på att det finns få nya spel som får mig att vilja spela igen efter man slutet

Spelsuget är det inget fel på men man växer upp och får viktigare saker att prioritera sin tid med.
Var iof ganska sen datorspelare som drog igång vid 29år (36 i år)... iof spelade jag mycket C64 på 80-talet och lite annat då och då under tiden.
Men det var när man fick tag på bf2 jag fastnade och man kunde spela hur mycket som helst.

Fast med 2 ungar, jobb, hus mm så finns det inte så mycket tid. Fösöker ändå sätta mig en timme eller två de flesta kvällarna i veckan efter ungarna har somnat för att koppla av och tänka på annat än vardagen.

Vad gäller spel så spelar jag inte så mycket utan satt med bf2 i 6 år med avbrott för 2142 och nån månad CoD4.
Nu har jag bara kört bf3 sen det släpptes och kommer förmodligen nöta det i ett par år.

Det enda jag saknar nu är "enkelheten" från bf2. Logga in, välj kit, vill du ha unlock så finns det 2, in och spela och ha kul. Nu är det lite överdrivet med hundratals prylar att välja på och det känns som om fukus ligger på ögongodis "grafik o gadjets" och inte spelkänslan.
Saknar känslan och enkelheten i bf2.
Att spelen blir större och mer avancerade kanske inte alltid är en bra grej som gör att spelsuget ökar.