Läget för 5G - när, vad och hur?

Låg latens och höga hastigheter för en större del av Sveriges befolkning och yta ska alltså vara viktiga delar i vad 5G-generationen ska erbjuda, men en än större del av nästa generations mobila nätverk är det uppkopplade samhället, det som brett kallas Internet of Things (IoT) eller sakernas internet.

I dagsläget fokuserar IoT-marknaden till stor del på att koppla upp och digitalisera olika prylar i vardagen, exempelvis vitvaror och temperaturmätare, men det har varit en marknad med flertalet olika lösningar utan konkreta standarder. Utöver olika mjukvaruplattformar har även standarder för prylarnas trådlösa kommunikation saknats, så kallad Machine-to-Machine (M2M)-kommunikation, vilket fragmenterat marknaden.

En internationell standardisering runt frekvensband och teknik för kommande generations nätverk blir därför även av stor vikt för 5G, där en EU-standardisering av 700 MHz-bandet skulle underlätta för IoT-marknaden internationellt då det även användas i USA och Sydkorea.

Utvecklingen mot en standardiserad IoT-marknad är dock redan igång i form av det som tidigare kallades Narrowband LTE, men som nyligen döptes om till Narrowband IoT (NB-IOT) i och med att standarden fastslogs under hösten 2015. Detta är en lågenergivariant av LTE-tekniken som är tänkt att användas med lösningar där låg kostnad är önskvärt.

Ett exempel på hur IoT kan användas utanför tekniksektorn är samarbetet mellan Intel och WWF, där armband utrustade med Galileo-baserade kretsar används för att skydda noshörningar.

Jämfört med tidigare tekniker erbjuder det sju gånger bättre täckning och energieffektiviteten ska kunna låta en lösning vara igång över tio år, dessutom ska kommunikationen ske över så smal bandbredd som 200 kHz (därav narrowband). Bland övriga förbättringar ingår bland annat bättre täckning i inomhusmiljöer, stöd för stort antal anslutna enheter och minskad känslighet för störningar.

Detta öppnar upp en hel del möjligheter jämfört med dagens M2M-nätverk som till största del fortfarande bygger på 2G-teknik. Enligt Intels Eric Levander medför NB-IOT att marknaden kan börja bygga idéer och tillämpningar redan nu för att vara redo när 5G-tekniken kan tillföra fler möjligheter.

Man kan börja redan idag och utveckla sina use cases, man behöver inte vänta på att 5G ska vara på plats. Man kan börja utveckla smarta städer i Stockholm eller Dubai, baserat på narrowband IoT-teknologier, eller bara vanlig 4G, och sedan när 5G kommer så blir det mycket bättre. Då kan du optimera på prestanda, på energikonsumtion, för den applikation det gäller helt enkelt.

Byggstenarna för ett IoT-samhälle börjar alltså falla på plats, men Gunnar Hökmark menar att dagens definition av täckning är för fokuserad på platser snarare än individen. Med 700 MHz-bandet på plats menar han att vi får större chans att ha god täckning där vi färdas snarare än dit vi ska komma, vilket blir allt mer relevant i ett uppkopplat samhälle. Frågan om hur samhället och dess infrastruktur måste göras redo för att bli uppkopplat och smart lyfts också av Eric Levander, som använder smarta bilar och vägtullar för att illustrera problematiken.

Det kommer smarta bilar, det har nog alla förstått, men man har inte riktigt greppat att det också kräver smarta vägar. Det finns alltså en infrastrukturuppbyggnad som behövs samtidigt som alla de här pryttlarna och applikationerna kommer, så det här sker på flera olika nivåer. Man måste tänka efter innan man bygger.

Om man har en uppkopplad vägtull som fungerar får man inte så stor nytta av den till annat än just som vägtull. Men om man har byggt upp en infrastruktur som kan hantera vägtull-applikationen likväl som smart tåg-applikationen likväl som självkörande bilar på vägarna – då kan man dra nytta av en infrastruktur och vilka sensorer och klienter som helst till den. Detta sker på så många olika plan just nu och är otroligt spännande att följa.

Ett exempel på hur IoT kan användas är en uppkopplad vingård i Tyskland som använt sig av Intel-teknik och mobila nätverk för smartare hantering.

En lång stegvis väg till 5G

Vad har vi då lärt oss om 5G? Det är en samling av tekniker som dels kommer att bygga på förbättrade versioner av den radioteknik som används idag, och dels nästa generations radioteknik som är under utveckling nu och standardiseras först år 2020. Det kommer att tillföra högre hastigheter och lägre latens, men den riktiga revolutionen kommer inte att ligga i hur dagens tillämpningar blir bättre, utan snarare alla de nya användningsområden och tjänster som kommer att tillkomma.

Snabbare nätverk på landsbygden, fjärrstyrning av fordon med VR-headset, uppkopplade nätverk och kontor är bara några exempel på vad vi kan vänta oss under åren som kommer, och när nästa generations 5G-nätverk drar igång efter 2020 kommer fler tillkomma som vi inte kan föreställa oss idag.