Temperatur, ljudnivå och effektmätning

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

ljudrigg_2020-1.jpg
ljudrigg_2020-2.jpg

Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.

För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.

Temperaturen under belastning mäter in på 72 °C som högst vilket är fullt godkänt om än något förvånande. Vanligtvis när kylare av den storleken huserar på grafikkort tenderar vi att se lägre siffror men förklaringen återfinns i nästa mätning.

Ljudmätningen är förklaringen till den högre tmperaturen. Med den fläktkurvan grafikkortet har direkt ur kartong är det helt enkelt ett väldigt tyst kort. 37,5 dBA får ses som ett värsta fall scenario där den under sekvenser i mätningen föll under 37 dBA. Kortet är knappt hörbart under testet.

Tilläggas bör att vi under vissa spel kunde notera ett spoltjut med vårat testexemplar. Detta varierar såklart från exemplar till exemplar men hos vårat var det noterbart.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektförbrukning, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

sapphire_7900gre-5.jpg

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes session i Unigine Superposition med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Grafen över klockfrekvens är något mer fladdrig under vårat test än vissa andra grafikkort. Klockfrekvensen ligger inte slickad mot ett maxvärde utan istället kan vi notera att det tenderar att stiga över 2 300 MHz men faller sedan tillbaka ned mot 2 250 Mhz.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur utgör grunden för kylarens förutsättningar.

Effektmätaren-1.jpg

SweClockers plockar värdet från ljudriggen med under slutet av den 30 minuter långa testsessionen med Unigine Superposition. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilket bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

I effektmätningen kan vi skönja ett lite drygt 20 W högre effektuttag än lillebror RX 7800 XT men ungefär 55 W lägre än RX 7900 XT. Jämfört mot konkurrenten från Nvidias RTX 4070 Super ligger istället nykomlingen 35 W högre.

Effektmätning för endast grafikkortet

Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.

PCAT.jpg

Med anledning av detta kompletterar vi med mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter som ger extra strömmatning till grafikkortet.

Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från elva spel för varje grafikkort.

Vi kan i denna mätning notera ungefär samma delta i effektuttag mellan RX 7800 XT, 7900 GRE och 7900 XT som i den tidigare mätningen. Nykomlingen RX 7900 GRE ligger närmre RX 7800 XT än storebror RX 7900 XT.

AMD fortsätter att ligga en bit bakom Nvidia när det kommer till energieffektiviteten, med det sagt är RX 7900 GRE det mest energieffektiva AMD-grafikkortet vi har testat. Liten marginal skiljer nykomlingen från storebror RX 7900 XT men det är ett litet kliv upp till det gröna lagets senaste generation.