Överklockning och responstid
Syftet med att överklocka skärmen är att driva panelen i så hög frekvens som möjligt för att få bästa möjliga flyt i spel. 2560×1440 pixlar och 120 Hz är väldigt trevligt och när det sker på en skärm med IPS- eller PLS-kvalitet. Detta kräver förstås också att man har en datorrigg som orkar rendera spelen 2560×1440 i 120 Hz eller åtminstone i 100 Hz. För sprillans nya och krävande spel betyder det oftast att måste använda en uppsättning med dubbla grafikkort. Med äldre spel kan det gå bättre.
Hur fungerar då överklockning? Ja, överklockning innebär att vi kör skärmen utanför dess specifikation och tvingar den att arbeta med en högre frekvens. Den koreanska handboken till Shimian QH2700 nämner att 60 Hz är maximal frekvens till 2560×1440 pixlar, åtminstone vad vi kan läsa i form av siffror. Det finns heller ingen information hos tillverkaren som visar eller garanterar att den kan överklockas utan detta är en halvhemlig funktion. Eller uttryckt på annat sätt: Det finns egentligen inget som garanterar att skärmen kan eller vill drivas i högre frekvenser än 60 Hz. Det är mer en bonusfiness.
Detta gäller även informationen som meddelas via EDID när skärmen talar om vad den kan matas med för signaler, mer exakt den modeline som beskriver pixelmatris och pixelklocka. Max frekvens som meddelas är 60 Hz.
För att driva panelen i högre frekvens behöver du alltså skapa en egen modeline och detta är betydligt enklare med Nividas grafikkort där vi har en Custom-knapp där du kan leka hej vilt. Med AMD-kort är detta inte alls lika enkelt. Eftersom syftet var att testa skärmen gick jag endast vidare med den Nvidia-utrustade datorn då det fungerade på första försöket.
Vi gjorde detta med vår sommardator och kunde via DVI Dual Link driva skärmen i 120 Hz. Vi testade även med 96, 100 och 144 Hz, men 144 Hz fungerade inte alls.
HDMI är ingen framgång med detta då det kräver en rejäl pixelklocka, över 480 MHz, till att driva 2560×1440 pixlar i frekvenser över 60 Hz. Detta är tekniskt möjligt i framtiden med kretsar som bygger kring 2.0-specifikationen där pixelklockan ökat från 340 till 600 MHz. Men där är vi inte ännu i fråga om vad som sitter i dagens grafikkort eller för den delen en billig koreansk skärm.
Display Port enligt nyare specifikationer kan kliva högre i frekvens vid 2560×1440 pixlar men det ställer lite tekniska krav på skärmen som att det hanteras HBR2, High Bitrate 2 och att kretsarna i skärm och grafikkort är konstruerade runt Display Port 1.2-specifikationen. Det finns inget i handbok eller specifikation hos Shimian QH2700 som förtydligar vad skärmen klarar över Display port.
Vi försökte ställa om att köra 2560×1440 pixlar i 120 Hz med Display Port men det slutade med att datorn tvärdog. Verkligen släckte ned helt och hållet. Först efter en vaktmästaråterställning och fem minuters sladdlös vila behagade datorn starta igen. Hoppsan!
Det är alltså DVI Dual Link som gäller och förklaringen är att DVI-standarden är så pass enkel och kan sammanfattas som ”kör det som koppatråden orkar med”.
Nu var en överklockad signal inte helt utan sina problem. Bilden blir vid 96 och 100 Hz direkt orolig och kan sammanfattas som ett flimrande brusig. Det är en ständig rörelse i pixlarna. Inget du kommer att uppskatta vid normalt användning men något som kan fungera vid just spelande.
120 Hz gav en stillsam bild utan brus, men istället för att flimra är bruset statiskt, som en hinna av prickar. Allra tydligast är detta i mörka nyanser vilka blir, tja, prickiga. Vi ser också en form av regelbunden posterisering i gråramper.
Orsaken till detta kan jag endast spekulera kring men en tänkbar förklaring är att vid 60 Hz är varje cykel 16,7 millisekunder lång. Vid 120 Hz är det 8,3 ms och då är vi nere på panelens responstid. Kristallerna hinner inte riktigt vrida sig hela vägen inför varje bildskiftning.
Då kommer frågan automatiskt till responstiden. Enligt specifikation är den 6,5 millisekunder utan att förtydliga vilken typ av pixelskiftning detta rör sig om.
Responstiden ger oss en kort upptändningsperiod från svart till vitt på ungefär 8 ms, full ljusstyrka i ca 10 ms och sedan klingar den långsamt av på kring 10 ms. Total cykel för kristallerna att vrida sig från blockerat ljus, svart till fullt ljusgenomsläpp, vitt och sedan tillbaka till blockerat är alltså strax under 30 millisekunder. Tämligen typiskt för IPS-paneler.
Display lag, Latensen ligger på nästan 40 ms vilket är väldigt högt och långsamt. Nu beror denna latens sannolikt på att skärmen vid detta test inte körs i 2560×1440 pixlar. I testet används en bildrörskärm med 1920×1080 pixlar och då begränsas detta till samma upplösning.
Kruxet med Shimian QH2700 är att den alltid skalar upp bilden. Skärmen saknar ett 1:1-pixelläge för lägre upplösningar och denna uppskalning adderar ett antal millisekunder vilket kontaminerar jämförelsen. Vid andra tillfällen har vi ställt om skärmarna till 1:1-förhållande om möjligt och detta kortar ned latensen ett par till väldigt många millisekunder. Och det torde inte sitta någon avancerad och blixtsnabb skalningselektronik på plats i Shimian QH2700
Ska du använda Shimian QH2700 till att spela spel ska du helt klart driva skärmen i dess naturliga pixelmatris. Allt annat än 2560×1440 pixlar ger en tydlig fördröjning. Hur stor? Det kan vi endast spekulera i. Men en gissning är att det egentligen är förhållandevis låg latens, under 20 millisekunder eftersom skärmen är så pass rudimentär. Det finns inga bildprocessfunktioner som ska in och spöka till latensen.
