Att missa betalning är definitivt inte en astronomisk liten risk utan snarare är det som mer än regel än undantag gör att man förlorar sin data på molntjänst - möjligen också att materialet klassas som att det finns copyright-anspråk på, anses illegalt för nationen företaget härstammar ifrån (tex amerikansk syn på vad som är lämpligt eller inte lämpligt fast det är legalt/accepterat i andra länder) eller andra bedömningsgrunder och dessa försvinner plötsligt en dag - du kan bråka med dem hur mycket som helst men du kommer inte att få tillbaka ditt data. Därför är det viktigt att ha en ytterligare kopia på allt som fins på molntjänst på en hårddisk eller 2 hemmavid och som du har full kontroll över.
En sak till du kan räkna med att all din data granskas av olika 'mining'-program för att få fram data och metadata som sedan kan säljas - med andra ord se till att det som laddas upp är krypterat - alltid och alla lägen med nycklar som _du_ har kontrollen över och inte lita på molntjänsternas klientprograms eventuella kryptering då du kan utgå att det fins bakdörrar i dessa.
Jag känner till företag som mer eller mindre gått i putten/ombildats till helt något annat för att man förlitade på molnlagring och de förlorade datat, produktionsunderlag, order, lager - ja allt.
Om dina data är så oviktiga att det spelar inte så stor roll om de försvinner så kan du lagra på molntjänst som enda lagringen - men är det viktiga som familjefoton etc. och inte kan ersättas på något sätt om de förloras - då försäkrar du dig egna backupper lokalt och kan ha molntjänst som komplement.
en extern HD på 8 TB har du betalt på mindre än 1 år i jämförelse med att köpa 8TB datautrymmen hos en molnlagringstjänst. hårddiskar som inte råkar ut för några allvarliga händelser brukar hålla minst 10 år - dock skall man undvika diskar med heliumfyllning för långtids-lagring och nöja sig med luftfyllda diskar och gränsen ligger till och med 8 TB för luftfyllda diskar medans 10TB och högre är för det mesta helium-fyllda.
När det gäller lagring på DVD och baserat på egen analys av ca 500 st DVD i avseende bitfel före rättning varav ca 100 är av DVD+RW och alla minst 10 år gamla så är DVD+RW formatet man skall lagra sin data på då dess 'åldring' som mäts i höjd antal BER - är i stort sett oförändrat även efter 10 år och startar med mycket lågt värde redan från början.
Medans DVD+R och DVD-R så knaprar tidens tand och och av ca 1/5-del av pariteten som är förbrukad redan vid bränningen så växer det till 1/2 - 2/3-del av pariteten förbrukad efter 10-15 år lite beroende på vilken tillverkare av skivorna. Med andra ord efter 15 år bör man lägga om datat på ny DVD+/-R media eller åtminstone kolla dessa i avseende läsbarhet med att läsa av dessa på högsta möjliga hastighet och att de inte varvar ned till den lägsta varvtalet i slutet av läsningen - ett steg nedvarvning kan man acceptera när > 70% av datat på skivan är läst, men går det ned 3-4 steg ned i varvtal så behöver innehållet på median att flyttas till annan media väldigt nu innan det blir försent.
BR är lite för oprovat i avseende långsiktig lagring för att veta vilket som är bäst långtidsmässigt - om det är BR-R (engångsbränning) eller om det är BR-RE (ombränningsbart) - det sistnämnda bygger på samma princip som DVD+RW med av värme fasskiftande metall och om man går på hur DVD+RW faktiskt har hållit över tiden så bör dessa också ha bra hållbarhet.
