Krönika: Vad är grejen med moderkort?

Ja, nu pratar jag ju om stenåldern men körde min i7 2600K i ett billigt MSI-z77-moderkort förut, vet inte vad det kostade nytt då jag fick det gratis när ägaren skulle slänga skräpet. Kortet var trevligt, kunde köra MacOS på det, boota från USB3, relativt strömsnålt, och jag kunde klocka upp min 2600K till 4.4GHz utan problem. Men, när jag belastade den på alla kärnor throttlade den efter en stund, och trots kylning och annat kunde jag inte få den att gå i mer än 3.8GHz (eller om det var 3.6, minns inte) på 100% belastning; jag gissar att VRM eller något annat var klent och överhettade. Och, efter några år dog kortet. Jag gissar att det var överbelastat eller nåt. Bytte då till ett lite äldre men bättre ASUS-kort, och kör nu glatt 4.4GHz utan throttling. Så, på den tiden gav ett premiumkort helt klart mer fart.

Men med den lilla skillnaden att specifikationskraven är helt andra idag.
Du tycker det är ovärt att korten idag är så dyra. Men alternativet hade varit att du köpt moderkort för 1000:-, och processorerna hade designats till att ha mycket lägre prestanda out of the box. Och om du köpte ett premium-kort för 3500:- så kanske du med mycket möda och stort besvär skulle närma dig det du får direkt out of the box på ett moderkort för 3000:- idag. Hade det varit mer värt?

Moroten saknas inte idag för att du inte kan hämta extraprestanda, moroten saknas idag för att du får extraprestandan serverad på silverfat.
Tycker du det är ovärt och inte vill ha extraprestandan så spara in pengarna på processorn. Totalprestandan är ändå högre än om utvecklingen inte gått framåt och du lagt samma pengar på en plattform som satt kvar på strömförsörjningen från P4-tiden. Inget att gnälla om.