GTA V för barn?

Tänkte iom att man får valet att vara pacifist i postal 2 så lät jag bli att posta det

Varför spelar du inte bara igenom vissa scener åt henne? Sen kan hon spela resten själv. Störst fokus är ju ändå på att göra olika missions.

Skulle säga att det är bara att köra, barnen kommer förmodligen utsättas för bra mycket värre saker i skolan oavsett så. Handlar nog snarare om att rent allmänt se till att ha en frisk ställning till spel och film överlag så spelar nog inte innehållet i spelen någon större roll.

Spel var aldrig något problem, då även våldsammare spel som postal 2 mm var väldigt lätt att särskilja från verkligheten. Tyckte isåfall att filmer var jobbigare. Dock är jag säkerligen rätt desensibiliserad idag pga alla våldsamma spel jag spelat.

Jag har flera gånger haft denna diskussionen med min sons kompisar och deras föräldrar. Det är ett argument som dykt upp flera gånger. Man kan göra allt detta i GTA V, och så visar de filmer på ditten och datten. Men när vi grävt lite i vad det faktiskt är de vill uppleva och ifall detta verkligen inte går att göra i något annat spel så har argumenten för GTA alltid fallit. Det finns andra open world spel där man kör bil och man kan köra runt med sina kompisar.

Jag håller med om det du säger om GTA-världen, men det går inte att komma ifrån att 1. Den är uppbyggd runt att man spelar en gangster, och 2. Det finns andra spel som har samma element, om så att det måste till flera spel för att täcka upp samma. För mig väger punkt 1 över.

Sedan detta med vad man själv gjorde som barn. Jag är fullt medveten om att jag gjorde en massa skit som mina föräldrar inte visste om och inte ställde sig bakom. Det är en del av att växa upp. Det är skillnad på att prata med sina barn om att de gör det och att ställa sig bakom det. Jag har tex alltid pratat med mina barn om alkohol. Hämtat min dotter när hon varit på fest. Pratat med henne i bilen hem om det fanns alkohol på festen, om hon druckit osv. Hon vet min ståndpunkt och hon skulle aldrig få alkohol av mig, men vi kan ändå prata om det. På samma sätt kan jag prata med min son om han varit hemma hos en kompis och spelat GTA, men det betyder inte att jag tillåter att sonen köper spelet och installerar på sin egen dator. Han vet min ståndpunkt. Det betyder inte att han inte spelat spelet, det har han så klart gjort.

Visst finns det många andra open-world spel, men jag vill fortfarande hävda att få andra spel har lyckats med att skapa en sådan naturlig och miljötrogen miljö som GTA (och RDR2). Det är helt enkelt en upplevelse att ta del av de olika miljöerna, vilket i sin tur förhöjer nöjet av de aktiviteter man kan utföra och skapar nånting fantastiskt. Det är svårt att beskriva. För oavsett alla superlativ så har jag reflekterat över att aktiviter som: flyga, tävla i mountainbike, jaga vilt, köra bärningsbil, trots allt är ganska simpelt implementerade utan någon särskild finess. Ändå är slutresultatet skitbra.

Om man spelar uppdragen i GTA V så märker man enligt mig också en betydligt råare beskrivning av kriminalitet. Nu är min son inte tillräckligt gammal att ha sett GTA 3 / SA (tur det kanske ) men jag tycker att i dom tidigare versionerna förhärligande man kriminalitet.
GTA5 börjar mjukt med små enkla uppdrag varvat med flera sessioner hos psykologen dä man pratar om ens egen relation med frun och barnen. Efter det;Bam!💥Nu spelar du Trevor och börjar med att sparka in huvudet på en vän bara för att Trevor vill, helt utan anledning. Han är en psykopat helt utan dess like, oberäknelig med ett sällsynt mörker.
Det känns som syftet är att chocka. Att få personen som spelar att reflektera över vad du faktiskt gör i spelet. Att visa att den kriminella världen inte är så enkel, lyxig och ytlig. Så vad det för mig iaf. Och är också anledningen till att min son inte får spela några uppdrag alls än.

Håller helt med dig i sista stycket. Det är supervikigt att inte fördöma och förbjuda. Att kunna prata och diskutera och vara öppna mot varandra är värt mer än allt annat. Vi vill ju hellre ha en dialog än att barnen inser att föräldern är stenhård och istället gör vad barnet vill utanför hemmet.