9.1 Hälsoeffekter
Många flamskyddsmedel är bioackumulerande samt hormonstörande och kan därför medföra negativa hälsoeffekter. Flamskyddsmedel är dessutom ofta svårnedbrytbara då de är skapade för att hålla under lång tid och därmed stabila i sin molekylära struktur. Flamskyddsmedels immunologiska och hormonstörande effekter samt effekter på cellnivå gör att människor kan exponeras på olika sätt. Exempel är genom inandning, huden eller förtäring av damm och livsmedel.
Vid exponeringsbedömningar av kemikalier studeras om exponeringen sker externt eller internt. Med extern exponering avses den totala belastningen som människan exponeras för. Intern exponering är en bedömning av hur mycket av ämnet som kroppens organ och vävnader tar upp vilket får betydelse för den egentliga påverkan och hälsoeffekten. Det fiktiva värdet som användes i kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) för hur stora hälsovinster som skulle kunna uppmätas om alla farliga kemiska ämnen i flamskyddsmedel substituerades i hemmiljön var baserad på en svensk hälsoekonomisk studie. Studien analyserade vilka kostnader som en ökning av diabetes- och hjärtsjukdomar resulterar i på grund av exponering av polyklorerade bifenyler, ett nedbrytningsämne av DDT (DDE,2,2-bis (4-chlorophenyl)-1,1-ichloroethyene), en metabolit av ftalater (MMP) och perfluorononansyra (PFNA).
Det fiktiva värdet för de hälsoekonomiska kostnaderna för samtliga diagnoser som exponeringen av farliga kemiska ämnen, inklusive samtliga flamskyddsmedel i viss elektronik orsakar bedömdes ligga mellan en och tio miljarder kronor per år i Sverige. I medelscenariot antogs kostnaden per år vara cirka tre miljarder kronor. Detta utifrån antagandet om att liknande ämnen innebär behov av liknande diagnoser. I kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) antogs att viss elektronik som inte innehöll reaktiva flamskyddsmedel med brom eller klor bidrog med en fjärdedel så stora hälsokostnader som viss elektronik innehållande additivt tillsatta flamskyddsmedel med brom, klor och fosfor. De hälsoekonomiska kostnaderna för viss elektronik, innehållande additivt tillsatt brom eller klor, antogs bidra med hälften så stora hälsoekonomiska kostnader som viss elektronik innehållande reaktivt tillsatta flamskyddsmedel.
I kemikalieskatteutredningen analyserades kostnader och nyttor med en EU-reglering för fler farliga kemiska ämnen som används som flamskyddsmedel i elektronik än de som då var reglerade inom EU och specifikt genom RoHS-direktivet. Det arbete som berörda svenska myndigheter behöver lägga på arbete med bedömning av hälso- och miljöeffekter, analysera alternativa ämnen samt förhandlingsarbete för att åstadkomma regelutveckling uppskattades till 1,5 miljoner kronor per år under en nioårsperiod. Möjligheten att mäta regelförändringens effekter för hälsa och miljö bedömdes först vara möjligt efter cirka tio år.
I utredningen uppskattades Sverige, genom regelutvecklingsinsatser i EU-arbetet, kunna påverka innehållet av flamskyddsmedel i hemelektronik med fem procent (vilket i sin tur uppskattades leda till en fiktiv hälsovinst på 120 miljoner kronor per år i medelscenariot). I samtal med skattskyldiga företag har 16 procent av företagen uppgivit att skatten har påverkat vilka varor som de väljer att köpa och sälja vidare. Hur mycket denna beteendeförändring medfört i form av en minskad användning eller minskad spridning av negativa och miljö- och/eller hälsoeffekter har inte framkommit i denna utvärdering.
9.2 Miljöeffekter
Spridningen av flamskyddsmedel sker under hela livscykeln från tillverkningen av en produkt till avfallshanteringen. I fokus för den här utvärderingen finns exponeringen via inomhusmiljön. Flamskyddsmedel är ofta fettlösliga, vilket innebär att de lättare kan lagras i levande organismer än de ämnen som är vattenlösliga. Inom forskningsprogrammet Inflame studerades hur stor del av flamskyddsmedlen i varorna som kommer ut i utomhusluften via till exempel ventilationen (Cousins 2015). Studierna visade att varorna som används inomhus också utgör en källa till de koncentrationer av flamskyddsmedel som uppmäts i utomhusmiljön. Exponeringen via inomhusluften förorenar även utomhusmiljön och kan därmed också orsaka miljöeffekter. Vid mätningar av
koncentrationerna av flamskyddsmedel i inomhusluft, ventilationsluft, inomhusdamm, utomhusluft och mark har halterna visats förändras geografiskt samt att koncentrationen av flamskyddsmedel i luft och mark ökar ju närmare stadens centrum man mäter.
9.3 Sammanfattande slutsatser
Flera flamskyddsmedel är bioackumulerande, hormonstörande och kan utgöra en fara för människors hälsa.
Flamskyddsmedel är dessutom svårnedbrytbara då de är skapta för att hålla under lång tid och därmed är stabila i sin molekylära struktur.
Utvärderingen av skatten har inte kunnat visa att halterna av skadliga flamskyddsmedel minskat i hemmen.
Relativt den tid det tar att se effekter i miljön eller för människors hälsa så är det inte i nuläget möjligt att bedöma om och i så fall i vilken utsträckning som de negativa hälso och eller miljöeffekterna minskat under perioden som ett resultat av att skatten tillämpats.
