Lagen och rätten att ge ord ny definition information efterfrågas

Du har säkert en egen agenda och åsikter som väntar på att komma ut, berätta mera.

Med tanke på att Hatten Förlag kunde fälla Ola Schubert i AD med hänvisning att man kan betala ut en snäll bonus i form av "Royalty", utan att det behöver ha något med upphovsrätt att göra. Rätt vansinne egentligen att det skulle godtas utan någon form av reality check, men AD är ju iofs inte heller rätt domstol för upphovsrättsfrågor till och börja med.

Tolkningar görs från fall till fall och jag skulle säga att den generella regeln är att ordet ska tolkas som vad parterna under omständigheterna borde ha uppfattat det som, snarare än den faktiskta definitionen. Sen kan ju den korrekta definitionen bli en del i att bevisa hur man borde uppfatta det. Ska du hitta domar om detta specifika fall måste du nästan hoppas på att någon jurist svarar här som arbetar med sådana fall.

Om du bara är intresserad av att läsa om detta kan jag tipsa om arbete/forskning jag själv tyckte var intressant och det var hur man ska tolka kommunikation i form av enbart emojis (smileys). Används flitigt av oss i den yngre generationen. I så pass bred omfattning att inviter, hot, godkännanden osv förmedlas helt i emojis utan bokstäver vilket givetvis blir svårt för en domstol att avgöra vad som sagts.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/juridikexperter-larmar-emo...
https://www.google.com/search?q=domstol+hur+tolka+emojis&oq=d...

I vissa fall så måste domstolar göra bedömningar av hur ord skall tolkas. Gäller t.ex. tolkningar av lagtexter och kontraktstvister.
Då händer det att domstolar måste fatta beslut om hur ett visst ord skall tolkas i ett visst sammanhang.
Så långt inget konstigt med det.
Visst finns risken att det blir felaktiga beslut, men den risken finns ju alltid - domslut bygger alltid till syvende och sist på bedömningar.

Att en domstol skulle göra en uppenbart felaktig tolkning av vad ett visst ord betyder, det kanske har hänt någon eller några gånger, men är inget jag har hört talas om, och att en sådan tolkning skulle överleva överklaganden till högre nivåer verkar osannolikt.

Hela konflikten mellan Hatten och Schubert grundar sig i en upphovsrättstvist, där Schubert var frilansande tecknare med avtal från ca 2007 där royaltyersättning för hans verk ingick. Tio år senare skulle avtalet förnyas varpå förlaget ansåg sig i den veva äga upphovsrätten för Schuberts design och således inte hade någon skyldighet att fortsätta betala royalty. Istället för att förhandla valde Hatten att göra en stämningsansökan till AD och det finns mycket snömos i den domen, men det mest fascinerande är just deras syn på royalty som enligt dem inte är en ersättning för att få använda materialet.

Att betala royalty i 10 års tid till en tecknare för användning av dennes verk går helt enkelt inte ihop med att de påstår att de själva alltid har haft upphovsrätten. Att förlaget sedan påstår sig inte riktigt veta "vad upphovsrätt är" tyder ännu mer på någon form av aktiv manipulation hellre än välvillig feltolkning.

Domen finns att läsa här: http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2019/53-19.pdf

Vad skulle lagen ha för syfte och ändamål med att tolka något till sin fördel?
Menar du med "lagen" i detta sammanhang domstolen eller åklagare eller vad är ditt resonemang?

Som jurist, som har arbetat i domstol, förstår jag knappt frågeställningen och skulle spontant säga att det inte är ett problem.

Pratar vi termer i lagtext så är det väl en stor del av domstolarnas uppgifter att fastslå deras innebörd, pratar vi andra sorters termer som behöver förstås så är det upp till parterna att visa vad de har för betydelse i aktuellt sammanhang varvid domstolen ska värdera vad parterna anfört om saken (givetvis kraftigt förenklat och beroende på vad för sorts mål/ärende vi pratar om).

Givetvis blir det fel ibland, precis som med all annan tolkning och värdering som en domstol behöver genomföra, men vad är den särskilda frågan eller problematiken här?

Har du något exempel?

Skattejurist här och jag får ansluta mig till tidigare svar från jurist som inte riktigt förstod frågan.

Det framgår såväl av flertalet domar som förarbeten att begrepp i lagtext inte sällan ska tolkas enligt gängse språkbruk eller allmänt vedertaget språkbruk.

Så vilka exempel har du? Länkar? Citat?

Jag tror att du måste förtydliga vad du menar, gärna med praktiska exempel. Exemplet med "royalty" ovan kanske fungerar, men just det fallet handlade (efter snabbläsning) också om dåligt definierade kontrakt och en kanske väl godtrogen svarande.

Är ju upp till parterna att visa betydelse, som ovan hävdat. Gällande domen med Hatten var den knappt juridiskt intressant och enligt min mening nära oansvarigt att driva i domstol. Utgången var, enligt min mening, glasklar att förlaget skulle vinna. Processande jurister ombeds låta bli att yla, jag vet att ni vill fakturera timmar och tävla, men den där var en död fisk

Med det sagt har givetvis en domstol inte möjlighet att definiera hur ett ord ska tolkas, det du försöker lyfta är ett icke-problem och din tolkning av Hatten-domen är felaktig.

Ja, och definitioner av ord är det väl ytterst sällan eller aldrig som domstolar pysslar med. Har du motexempel så skulle det vara intressant att höra.
Beslut om hur ett visst ord skall tolkas i ett visst sammanhang - det är däremot en del av domstolarnas jobb, och en nödvändig del.

Svensk författningssamling definierar inte ord annat än i kontextet av lagrummet. I andra fall definieras ordalydelse i en paragraf i propositionen som ligger till grund för lagtexten.

Om du på riktigt är intresserad av sånt här skulle det hjälpa dig mycket av att läsa på lite om grundprinciper inom det svenska rättssystemet. Börja gräva i vad rättsdogmatisk metod innebär, vilket kommer hjälpa dig hur man tolkar lagtext och dess innebörd.

Sen en gratislektion som man får lära sig första dagen på juridikum: Man är aldrig objektiv.

Ber om ursäkt att jag uttryckte mig klumpigt och får skylla på att jag skrev lite snabbt på telefonen. Jag antar att jag borde bundit ihop de två satserna med ett "men" snarare än med ett "och" för att tydliggöra att vad jag skrev därefter var ett försök att tydliggöra varför jag inte trodde att det var ett problem utifrån den mest välmenande tolkning jag kunde göra av frågeställningen.

Bra att du verkar hittat de svar du sökte hur som.