Så jag installerade DA:O och upptäckte...

Det känns som jag länge sökt hitta känslan, ni vet känslan alltså, i ett riktigt rollspel ganska länge. Stark story, karaktärsutveckling och dialoger samt snyggt med lite grafik-lull-lull och ett robust strids/magisystem, det gamla vanliga helt enkelt.

Ok, nya spel... ... ... hittar inget som verkar intressant (provade Pillars of Eternity, men är ju egentligen "nygammalt" på nåt sätt, men blev tyvärr direkt icke-gripen av storyn menmen). Provar ändå ganska många tycker jag: Kingdom Come, Divinity Original Sin I+II, m fl. Blir dock aldrig riktigt gripen av världen, storyn, eller nåt oförklarligt.

Så tänker mig tillbaka i tiden. Skyrim kanske man skulle försöka klara ut, hmm, men med lite moddar då, mer lull-lull och 21:9 stöd. Jaha, gick sådär, 21:9 visar sig omöjligt att få igång. Avinstallera. Svära.

Ok, hmm, Dragon Age spelen ligger och skräpar på Origin. Dragon Age: Inquisition? Nej, världens rörigaste story (vem slåss mot vem och varför??), intill döden tråkiga companions, tråkig crafting och miljöer. Nähä. Dragon Age II? Snälla, bara sluta....

Dragon Age: Origins? Gammalt, typ 10 år, det kan man väl inte spela? Fast... minns ju att jag spelade ut då det begav sig, inga lootlådor (vad jag kan minnas) är ju ett plus. Minns att jag tyckte storyn var helt ok, bra companions, ok dialoger. Sagt och gjort. Installerar... och upptäcker...

Spelet är ju helt fantastiskt bra! Superenkelt och SNYGGT att modda! 3440x1440 upplösning direkt, inga problem. Zooma ut för taktisk overview, möjlighet att pausa i strider för att ge order och positionera ens party.

Samtidigt som jag är glad att jag kan grotta ner mig i ett rollspel de närmaste veckorna så infinner sig en ohelig ilska att ett spel som är 10 år gammalt fortfarande är bland de bästa och mest spelbara. Dragon Age serien är ett sorgligt kapitel i sig men hela genren verkar vara i ett förtvinande skick! Någon som känner igen sig?

@Belzader: Visst är det så, men samtidigt måste ju DA:O varit ett kommersiellt framgångsrikt spel som grundade en efterföljande spelserie. Det riktigt tragiska i det är ju att varje efterföljande del varit sämre än det ursprungliga. Sorgligt egentligen.

Vill också tillägga att jag vet att Witcher-spelen finns (och de har ju gjort en omvänd resa gällande utveckligen)... men jag kan inte komma ifrån att jag avskyr Geralt som karaktär och jag avskyr att bli påtvingad att spela just honom (oavsett hur bra storyn nu skulle kunna vara).

@CynXen: Kan bara hålla med om listan :)! Men med förbehållet att det är just "gamla" spel (BG I och II) som har den öppna världen/karaktärsskapandet som man vill ha. Även om många som du listar är nya så är de stöpta efter Baldur's Gate formen (möjligtvis att Divinity-spelen är mer nyskapande, men jag fastnar inte riktigt för Larian Studios world-building).

Tänk en vidareutveckling av Dragon Age: Origins, alltså en riktig utveckling gällande öppen värld, grafik, companions och story. Det känns som det finns ett stort sug efter detta men inget som egentligen utvecklas

@ågren: Kan bara hålla med. Usch, det hemska ME: Andromeda och en riktig KOTOR III, får mig ju att börja gråta här

@Emil Hansson: Bra tips inför sommaren , ska kolla upp! Minns att jag sett det blinka förbi någon gång men kan ha (kanske orättvist) associerat det med Gothic-serien från jag tror samma studio (minns att jag estetiskt avskydde Gothic-spelen, en studie i murrigt brunt).