TV-guiden 2022/23 del 2: Vilken TV till vad?

1. ”Jag vill ha en TV med 4K och HDR”.

I princip alla TV svarar på det önskemålet. Även basklassen. Du kommer faktiskt ganska långt på dagens basmodeller då det sällan är dåliga apparater i fråga om att svara mot de grundläggande funktionen.

Vill du däremot ställa lite högre krav som att reflexfilter, ljusstyrka och bildkvalitet ska vara bättre än det allra enklaste, behöver du gå över strecket i tabellerna. Först då kan du börja välja en TV utifrån perspektivet att du väljer den för att den är bättre på något.

Guiden tar upp vad som är viktigt för film och upplevelse, funktionellt tittande i ljusa rum, spel och sport vilket täcker in det mesta av användningen.

2. Är den andra TV:n värd 1 000 kronor till?

Alla har en högst personlig uppfattning om vad en tusenlapp är värd. Därför är de flesta frågor om ”värdet” att köpa en viss TV ofta svåra eller omöjliga att svar på. Det är bara du själv som kan svara på vad tusenlappen extra är värd för just dig.

Därför har guiden sitt rankningssystem med prickarna. Prioriterar du mer ljusstyrka, ett högre kontrastomfång, bättre reflexfilter och modellen som kostar 1 000 kronor mer får en extra prick på de punkterna? Då är det förmodligen ”värt” att betala för den bättre modellen.

Det är du själv som ska använda TV:n i många år och kanske tiotusentals timmar framöver. Att tänka i termer av en budget och maxkostnad kan därför vara något som leder till dåliga beslut. Du köper en sämre och mindre lämplig TV därför att du fick en extra generös rabatt. Eller att du missade den TV som passade dig allra bäst på grund av en tusenlappen och gick därför hem med det sämre alternativet.

3. Hur mycket billigare är TV:n på Black Friday 2023?

Förmodligen kostar den ungefär som under Black Friday 2022.

Priscykeln är enkel: 6–9 månader från introduktion sjunker priset markant och når ofta botten runt Black Friday och vinterreor. Sedan ska modellen ur butikernas synpunkt helst sälja slut efterföljande år för att ge plats åt nästa års utbud. Under sommar/höst året efter lansering kan priserna sjunka ytterligare något, tills de säljer slut. Vid nästa reaperiod är priset redan pressat så långt det går.

Det vill säga att modellerna som denna TV-guide tar upp kommer att säljas långt in under 2023 och kanske dippa ännu lägre i pris beroende på hur försäljningen går. Men dessa modeller – ifall de finns kvar till Black Friday 2023 – kommer inte nödvändigtvis vara så mycket billigare än vad de kostade Black Friday 2022.

4. En liten TV under 42 tum, finns de inte?

Kort svar: Nej. Dagens norm är 55 och 65 tum där efterfrågan ökar på 75 och 85 tum. TV-apparater mindre än 42 tum är för 2022 sämre modeller. Äldre paneltillverkning och enklare teknik. Enstaka undantag finns, likt Samsungs 32-tums The Frame, förvisso med Full HD-panel, men modern i övrigt.

Tillverkarna har ett utbud runt 24–37 tum vilka inte tas upp i guiden då apparaterna är så pass enkla och ofta varit med sedan flera år tillbaka. De kan ses som basklass. Många är dessutom OEM-modeller och liknar kanske inte alls tillverkarens övriga utbud i form och funktioner.

Under 55 tum, likt många av de 43- och 50-tummare som finns, är de också sämre modeller överlag. Det tappas sådant som 120 Hz-kapacitet, ljusstyrkan är lägre eftersom det är mindre plats för lysdioder, sämre betraktningsvinklar, enklare FALD och så vidare.

Några undantag är då OLED-modellerna i 42 och 48 tum som fortfarande ger OLED-bildkvalitet exakt som du förväntar dig, om än något ljussvagare än de större panelerna. På LCD-sidan finns ett par undantag 2022, mest noterbart Samsung QN90B-modellerna i 43 och 50 tum vilka har 4K/144 Hz-kapacitet och FALD.

5. 4K eller 8K? Kanske Full HD?

4K-panel är standard idag. Är det undantagsvis Full HD eller HD-panel likt 1 366 × 768 pixlar är det som regel en sämre produkt eller på annat sätt specialfall. Det finns ingen anledning att välja en Full HD-TV med syftet att ”det räcker” för det räcker sällan då dessa modeller är så pass mycket sämre.

8K-panel finns på vissa toppmodeller. Det som gör dem extra intressanta även om du inte har behovet av 8K är inte själva 8K-panelen, utan att de ofta är väldigt bra produkter med de allra bästa tekniska TV-egenskaperna.

6. Hur blir det med skalning till 4K och 8K?

Diskussionen kring skalning av bilden är inaktuell och baserat på situationen som rådde på 00-talet med där tekniken gav oss lågupplösta paneler och hårdvara som inte hade tillräcklig beräkningskraft. Då var det en väldigt skillnad på hur bilden såg ut när man skalade lågupplöst signal till det som dåtidens panelen körde.

HDMI gav ett resultat, scart-RGB ett andra resultat, 576p ut från DVD-spelaren kunde vara mycket bättre än 576i-signal. Det kunde blir direkt fel i bilden med vissa kombinationer. Att testa en TV 2008 var i mitt fall mycket att guida med vilka signaler som används.

För 20-talets teknik är det i alla praktiska hänseenden sak samma om panelen kör 8K eller 4K när du har källor som använder lägre upplösning. Du kör HDMI eller streamar eller i sämsta fall kör digital-TV. Kvaliteten på källan som helhet är det som sätter den viktigaste grunden. Är TV:n sämre blir helheten sämre och är TV:n bättre blir helheten bättre.

I den mån man kan diskutera skalning är det inte panelens upplösning som är avgörande utan de algoritmer som används. Det skiljer sig i karaktären om du kör Sony, LG, Samsung och så vidare. Men du måste idag syna bilden ned på pixelnivå för märka den skillnaden. I praktiken från soffan är det subtila variationer. För femton år sedan var det natt och dag på slutresultatet med hur skalning skedde. Idag är diskussionen om skalning närmast filosofisk.

Däremot kan reklamen ge annat intryck. Det finns mycket reklambudskap runt ”AI-uppskalning” och liknande. Godtycklig processning av bilden som inte nödvändigtvis innebär bättre utan snarare olika former av annorlunda. Ifall du har ett betydande bibliotek av exempelvis DVD-filmer åstadkommer du mer genom att använda en bättre källa, till exempel en modern Bluray- eller UHD Bluray-spelare av kvalitet.

7. 50 eller 100 Hz?

Oavsett vad tillverkarna skriver av gammal korkad envishet är det inte 50 eller 100 Hz. Det är alltid 60 eller 120 Hz, där TV:n vid behov ändrar sig till 50 Hz för exempelvis våra TV-sändningar. Du har alltid kunnat spela spel i 60 Hz från konsol och dator på en TV och du måste backa till tidigt 00-tal för TV-apparater som hade problem med detta.

Jag har besvarat den här frågan sedan Playstation 3 blev aktuell 2006, så 16 år av samma fråga och samma svar. Helt klart är tillverkarnas marknadsavdelningar oförmögna att tänka rationellt när de fortfarande år 2022 lanserar en TV som ”100 Hz” och sedan beskriver att den klarar av 4K/120 Hz eller 4K/144 Hz.

Men så är det. Du kan i alla fall lära dig vad som gäller.

8. Ska jag köpa TV med 60 eller 120 Hz-panel?

Panelens frekvens säger ingenting om bildens kvalitet eller andra egenskaper likt kvalitet på reflexfilter, ljusstyrka eller kontrastomfång. Det förekommer även TV-apparater med 120 Hz-paneler där du inte kan använda 120 Hz-signaler.

Däremot är det klart och tydligt att ju bättre TV, desto bättre panel används och då är det med få undantag paneler med 120 Hz-kapacitet i de bästa TV-apparaterna. Det är alltså inte 120 Hz i sig självt som gör TV:n bättre, utan att tillverkningen av en TV i toppklassen helt enkelt använder den bättre hårdvaran som då kör 120 Hz.

9. TV:n har HDMI 2.1 – vet jag då att 4K/120 fungerar?

Det gör du inte för HDMI-versioner säger ingenting om den enskilda produktens funktioner. Det är därför man ska sluta prata versioner och istället fokusera på just funktioner. Vill du ha 4K/120 och VRR ska du fråga efter 4K/120 och VRR. Vill du ha bästa fungerande VRR ska du läsa tester där någon testar hur bra VRR faktiskt fungerar.

► Förklaring av HDMI 2.1 och vad det innebär (och ofta inte innebär)

Tillverkare skriver ofta ”HDMI 2.1” eftersom alla konsumenter frågar efter ”HDMI 2.1” och fortsätter den här ändlösa cykeln av förvirring. Du måste fråga vilka funktioner det handlar om eftersom TV:n som på pappret och i butiken sägs ha ”HDMI 2.1” kanske enbart använder eARC och automatiskt spelläge, vilka båda är beskrivna i 2.1-specifikationen, men TV:n saknar hårdvaran och kapaciteten för de 4K/120 eller VRR som du egentligen frågar efter.

Att köpa HDMI-kabel är lika enkelt. Sluta fråga efter version. Köp istället en certifierad Ultra High Speed-kabel så har du täckt in alla HDMI-funktioner som existerar idag och i framtiden, många år framåt. Där kommer även certifieringen hantera sådant som tillräcklig avskärmning mot radiointerferens.

10. Hur stor TV och hur långt bort?

Så stor som du vill. Det finns inga regler för den rätta storleken. Du sitter på det avstånd där du vill vara. Funderingar runt det rätta eller ”mest optimala för upplösning” är ofta resultat av övertänkande. Vad du ofta vill ha koll på är att bilden generellt ska vara inom ögonhöjd så att du slipper lyfta på nacken. Men även där är alla lite olika.

Har du någonsin varit på en biograf? Fundera över vad du själv brukar föredra där i fråga om avstånd och hur bilden ska tillåtas fylla synfältet

Däremot kommer det bli tydligare att ju större TV och ju närmare du sitter, desto tydligare blir det problem med vinklar och reflexer. Större TV är inte alltid bättre i alla miljöer och du kan stöta på patrull runt att det faktiskt blir sämre, eller för den delen dyrare när du vill ha storleken och samtidigt kvalitet med bättre vinklar och bättre reflexfilter.

Större TV på kortare avstånd gör det också tydligare när det är sämre kvalitet på materialet du tittar på, men detta är egentligen mest en fråga om att acceptera situationen. TV-sändningarna är ofta den sämsta kvalitet du kan få. Fundera på det där abonnemanget som ger streaming i 4K och ifall inte en UHD Bluray-spelare för favoritfilmerna är ett rätt bra val ändå?

11. Bättre bildkvalitet eller större bild?

Ifall du för samma summa pengar får exempelvis en 55 rum stor TV med högre kvalitet eller en 65 tum stor TV av enklare kvalitet, vilken ska man då välja? Du kan aldrig få en sämre TV att bli bättre. Däremot kan du alltid – när du har makten över situationen – flytta dig närmare en mindre TV. Med större TV blir det viktigare med bättre vinklar och bättre reflexfilter.

Det handlar om dina möjligheter att styra över situationen. Vilket då kan bli svårt ifall placeringen av soffan och TV:n är ett resultat av segdragna fredsförhandlingar med en andra part i hushållet.

12. Måste jag ha HDR?

High Dynamic range, HDR, i spel och film är den största och viktigaste förändringen sedan färg-TV:n kom. Detta eftersom HDR ger oss ett dynamiskt omfång som matchar vad ögat är kapabelt till, snarare än dåtidens grund i vad en tjock-TV kunde åstadkomma på 60-talet, vilket är basen för SDR, Standard Dynamic Range.

Denna förändring påverkar bildkvaliteten fundamentalt och HDR blir därför bara viktigare och viktigare, och även bättre och bättre i takt med att innehållsskaparna allt mer bemästrar HDR som verktyg för skapandet och berättandet.

Alla TV idag hanterar HDR. Skillnaden är hur bra varje TV är på att reproducera HDR. Basklass och enkel mellanklass har sämst förutsättningar men kan fortfarande reproducera ett större omfång av nyanser tack vare innehållet i HDR-bilden. För att HDR i sig ska vara den tydliga skillnaden HDR kan vara, behöver du kliva närmare toppklassnivåerna.

TV-guiden har ett punktsystem där den enskilt viktigaste faktorn för HDR är kontrastomfång följt av HDR-ljusstyrka. Du vill gärna ha minst två punkter (••) på båda dessa för bästa HDR.

13. 24p från filmer och TV-serier

24 bilder i sekunden, 24p eller beroende på källa 23,967 Hz, 23,98 Hz eller 24 Hz, är normen för all fiktion som TV-serier och filmer. De flesta TV-apparater klarar 24p-format och återger bilden med rätt kadens utan att repetera bildrutorna ojämnt vilket ger så kallad ”judder” när bildrutor visas olika lång tid.

Toppklassen och mellanklassen hos de listade tillverkarna är normalt inga problem. För 2022 har jag ännu inte sett något omedelbart undantag då även enkla basklassmodeller verkar klarar av att hantera 24p på rätt sätt. Men jag har heller inte sett allt.

14. Vilket operativsystem ska man välja?

Beror lite på hur du fungerar som person. TV:n har det operativsystem den kommer med och du kan inte byta. Men du kan alltid komplettera. Saknar du en specifik tjänst eller applikation på just den TV:n som i övrigt verkar vara den rätta för dig, kan du alltid få in tjänsten på andra sätt.

Apple TV fungerar mycket väl ihop med IOS-enheter och som fristående enhet. Chromecast är ett populärt alternativ. Det finns fristående boxar som kör Android. Andra kör något baserat på Raspberry Pi eller till och med en renodlad HTPC. Alla dessa kan du koppla till vilken TV som helst och få precis de egenskaper, applikationer och tjänster du önskar.

15. Vill inte betala för Smart-TV. Finns det dum-TV?

Jag skulle säga att det egentligen inte finns några smarta TV, men det går att fatta mindre smarta beslut. Att köpa produkter på basis av vad som saknas till exempel. Bättre är att välja en TV utifrån de egenskaper den faktiskt har, likt bildkvalitet, ljusstyrka och reflexfilter och sedan ignorera det man inte behöver använda.

Den tillverkare som har minst påfluget operativsystem är Panasonic med My Home Screen. Det systemet kommer väldigt sällan i vägen för dig som användare. På andra änden skalan är LG och Samsung mest pratiga och slänger upp saker framför bilden i tid och otid. ”Hej, jag har hittat en Huawei-telefon (din grannes) – vill du synka med den?”. Android-systemen är ofta någonstans mittemellan.

Det finns ännu enklare operativsystem än Panasonics och det finns även ”dumma skärmar”, men det handlar då ofta om sämsta tänkbara produkt på alla andra sätt.

16. Vilken TV har bäst ljud?

Toppklassen har generellt har de bästa ljuden inbyggt. Sedan sjunker det nedåt till något som gradvis kan liknas mer och mer med en klockradio. Ofta är ljudkvaliteten ”bättre” eller ”sämre” men då i relativ betydelse. Däremot är det inte självklart att ljudet i en TV från början är vad du anser vara tillräckligt bra kvalitet. Det finns trots allt bara så mycket man kan göra med ljudet i en en TV som samtidigt ska vara så platt och tunn som möjligt.

Du kan alltid åtgärda och komplettera TV:ns ljudsystem. Här finns många lösningar och metoder med allt från avancerade hemmabiosystem till enkla ljudlimpor eller för alla nattugglare: Ett par bra hörlurar. Bra ljud kan du alltid ordna till vilken TV-apparat som helst och det finns ingen ände på utbudet och kvalitetsnivåerna.

Flera tillverkare erbjuder soundbars som kan samverka med de egna TV-modellerna i olika former. Däremot är det inte alltid ljudkaraktären på dessa system är i din smak. Om du ska matcha TV och soundbar från samma tillverkare är tumregeln att matcha årsmodellen: TV från 2022 och soundbar från 2022. Olika årtal och det kan vara så att nya finesser inte kommer till godo.

Här kan tilläggas att precis som med TV-apparater är det olika klass på ljudsystemen. När du köper de enklaste ljudsystemen för ett par tusen kronor köper du främst redundans. Dra av vad extra chassi, extra emballage och extra elektronik kostar och det blir inte så värst mycket av värdet i de enkla ljudsystemen som går till faktiskt bättre ljud. Du kanske kan njuta av ännu bättre bild och faktiskt ännu bättre ljud ifall de extra tusenlapparna istället tar dig till en ännu bättre TV.

17. Inbränningar på OLED?

Detta ämne har diskuterats till världens ände och återuppståndelse. Ja, du kan om du anstränger dig permanent skada en OLED efter flera tusens timmars hårt körande. Räkna med 3 000 timmar med samma bildinnehåll och högsta ljusstyrka där du anstränger dig och du kan skapa permanent förändringar, typiskt mörka fält. Här är det många gånger om fler personer som diskuterar och oroar sig för inbränningar än vad det är personer som faktiskt drabbats av inbränningar.

Framförallt äldre OLED-modeller från 2016 och 2017, när ljusstyrkan började öka, har dragit på sig problem efter alla år. Efter det har tillverkarna blivit bättre med olika skyddsmekanismer samt även bättrat på tekniken, bland annat med kylningen av panelen.

Däremot kan du få retention, ljusa avklingande intryck, ganska så omgående med vissa OLED-modeller – även 2022-modeller. Du måste inte köra en OLED med maximal ljusstyrka. Håller du nivåerna tillräckligt höga kommer vare sig retention uppstå eller panelerna få permanenta ändringar.

Vill du ha väldigt hög ljusstyrka hela tiden för att rummet kräver detta är OLED kanske det mindre lämpliga valet för dig. OLED har helt klart marginalen att lysa starkt 300–400 nits i SDR och 600–900 nits i HDR beroende på modell och storlek, men inte hela tiden.

OLED-modeller med bättre kylning, Sonys och Panasonics Master-modeller, samt LG OLED G2, är mindre känsliga för retention. Philips OLED är tvärtom, extra känsliga för retention då panelerna drivs för att nå högre ljusstyrka.

Har du behov av högsta möjliga ljusstyrka för riktigt ljusa rum är en toppklassad LCD fortfarande det bättre valet. Inte bara för en potentiell inbränningsrisk några år framåt i tiden, utan för att en ljusstark LCD helt enkelt är ett bättre val för hur du vill använda en TV.

18. Ska man betala för kalibrering?

Att kalibrera innebär att man får TV:n att så gott det går följa samma färgstandard, exempelvis ITU-Rec.709 vilket används vid produktion och skapande av film- och TV-serier för att så långt det är möjligt reproducera det som skaparna avsåg, vilket kan liknas vid att stämma ett musikinstrument.

Kalibrering sker med mätutrustning och de som kalibrerar ska presentera en mätrapport vad som skett med just ditt exemplar. Den rapporten ska innehålla följande:

• Din TV:s rätta serienummer

• Grafer och förteckningar över hur bilden ändrats

• Tydlig förteckning över vilka ändringar och reglage som är faktiskt är ändrade så att du själv kan återställa ifall något senare ändras

• Allra helst ge råd om hur exempelvis du kan ändra ljusstyrkan på TV:n. Annars fråga i forumet, för jag brukar ha svaret i huvudet.

Ifall du inte får en rapport med rätt serienummer utan bara något muntlig om att den är ”optimerad” eller liknande kommer du att bli lurad med att någon trycker in godtyckliga ändringar. Du ska inte betala för något som du lika gärna kan googla fram själv.

Exempel på rapport från en manuell kalibrering med Calman

Automatisk eller manuell kalibrering?

Se upp med Autocal, alltså automatisk kalibrering. Det är typiskt det som Portrait Displays och Calman använder. Detta är ett system där TV:n och kalibreringsmjukvara fjärrstyr TV:ns inställningar och med en enkel algoritm ändrar tills det blir mest rätt i mätningen. Tryck på en knapp, låt algoritmen tugga i 30–60 minuter och sedan är allt klart.

Idén bakom Autocal är mer affärsmässig än kvalitetsmässig. Portrait Display tar med Calman Autocal typiskt 10 USD per kalibrerad TV för den som säljer tjänsten. För dem finns ett incitament att ta betalt per kalibrering och istället låna ut mätutrustningen, snarare än att sälja en fast licens som i slutändan blir en begränsad inkomstkälla. Calman med utrustning är annars typiskt cirka 6 000 USD i engångskostnad samt en årlig licenskostnad kring 800 USD. Matematiken är enkel där vad som ger mest pengar till Portrait Display.

Butiken som säljer Calman Autocal behöver i sin tur inte bekosta utbildning av personal i färglära eller finansiera egen mätutrustning. Allt man behöver kunna är hur man packar upp TV:n, hänger dit mätaren, hur man trycker på ”start” med autocal i Calman och en timme senare skriva ut en pdf med (förstås) perfekta mätgrafer. Du betalar 1 500 kronor. Den som utför momentet behöver inte ens förstå bild eller förstå vad bildkvalitet innebär.

Grafen en bekräftelse och inte en mått på kvalitet

Bildkvalitet är så mycket mer än mätgrafer. Även om det finns reglage i en TV som leder till jämnare mätgrafer är det inte säkert de reglagen kan användas utan att det uppstår fel någon annanstans i bilden där programvaran inte mäter eller kan mäta. Beroende på vilken TV-modell det är kan autocal istället leda till en tydlig försämring av bilden. Även jämfört med fabrikslägen som Filmmaker Mode.

Det vanligaste felen är att en autocal leder till försämrat kontrastomfång, ökad posterisering (tydliga band mellan närliggande färger och nyanser), missfärgade skuggtoner samt snedställd färgrymd, likt att röda toner inte går linjärt från lätt röd till fyllig röd, utan att röda färger istället passerar genom orange eller rosa i exempelvis hudtoner.

En del TV-apparater, likt LG:s OLED-modeller, kan även kalibreras via så kallade LUT:ar vilket öppnar för extra hög precision. Men för att den precisionen ska gälla måste en person fortfarande bedöma bildkvaliteten på resultatet. Annars riskerar det bli exakt samma fel med bilden, bara att det lagras i LUT:ar snarare än som ändringar i användarmenyerna.

Nackdelen för dig som vanlig användare är dessutom att LUT:ar är bortom din kontroll och låst till servicemenyer. Om ens det. Du kan inte ta bort, ändra eller återställa LUT:ar. Eller för den delen bekräfta vad som faktiskt har ändrats med din TV. Med en manuell kalibrering ser du direkt i de vanliga menyerna vad som faktiskt ändrats. Du kan själv se om ändringarna till korrekt bild är där eller inte, ändra på dem och återställa dem ifall kalibreringen nollställs av någon anledning.

Erfarenhet och kunskap avgör vid manuell kalibrering

Manuell kalibrering där en person arbetar med mätprogram och samtidigt bedömer bildkvalitet blir förstås en annan form av godtycklighet. Olika personer bär på olika nivåer av kunskap och olika insikt om vad bildkvalitet innebär. Någon kan vara grön och göra misstag som ger precis samma problem som en autocal riskerar ge. En annan person kan ha flera år och tusental kalibreringar i bagaget. Där finns insikten om bild och bildkvalitet och personen som utför kalibreringen vet exakt varför man gör vissa ändringar och vet exakt varför man låter bli andra.

I samtliga fall: Ar du missnöjd och har betalat? Reklamera tjänsten.