Testpilot: NZXT H510 Elite

Montering och sammanfattning

Att bygga en dator i H510 Elite är inte svårt. Huvudkammaren är mer än tillräckligt rymlig för att komponenterna ska kunna monteras utan svårigheter, med ett litet undantag: Där många andra chassin har tumskruvar till instickskort är stjärnmejsel nödvändig här. Dessutom måste först fästet för vertikal grafikkortsmontering skruvas loss för att det ska gå att komma åt.

Apropå vertikal grafikkortsmontering: Det kräver förstås en PCI Express-riser, vilket jag inte har, men jag kan ändå visa ungefär hur det skulle se ut. Till den som tänkt göra så rekommenderar jag varmt en snyggare uppsättning strömkablar än den som medföljer mitt gamla CX600M.

Kabeldragningen går inte att klaga på. Jag la ingen nämnvärd tid på att fixa till detaljer, utan drog kablarna som vanligt och fäste dem med twist ties på några ställen. Nätaggregatets 24-pinskabel kunde jag dessutom spänna fast med kardborreband, vilket fungerade utmärkt.

Jag är inte helt såld på monteringen av lagringsenheter, varken 3,5- eller 2,5-tums. Hårddiskburen är som sagt av enklast tänkbara snitt, vilket för mig mest är ett tecken på att H510 Elite inte är tänkt att hysa mekaniska hårddiskar. Däremot tycker jag att NZXT gott kunde ha erbjudit någon form av snabbfästen för SSD-enheterna; där borde inte skruvmejseln behöva tas fram.

En annan sak som gärna hade fått vara enklare att montera är den högra sidopanelen, bakom moderkortet. Jag vet av erfarenhet precis hur jobbigt det kan vara att febrilt försöka få en sådan på plats, hopkrupen i en onaturlig ställning under skrivbordet. Som kronan på verket har NZXT valt en i min mening ovanligt svårmanövrerad mekanism – ingen bra kombination.

NZXT slår förstås på stora trumman för RGB-funktionaliteten i H510 Elite. Tanken är att användaren ska installera programmet NZXT CAM och därigenom styra belysning, fläkthastighet och liknande. Tyvärr resulterade samtliga av mina försök att starta CAM i blåskärm eller oåterkallelig frysning, så jag har inte kunnat utvärdera chassit ur den aspekten.

Huruvida detta är hårdvarans, mjukvarans eller mitt fel är svårt att säga. Kanske är mitt Sandy Bridge-system för gammalt; kanske har jag missat att installera någon drivrutin; kanske är CAM ännu inte helt stabilt – det är trots allt märkt som Beta.

Sammanfattning

NZXT H510 Elite är inte ett dåligt chassi. Det är tvärtom rätt bra, om det används till rätt ändamål. Jag är bara inte riktigt säker på vilka ändamål som faller inom den kategorin. Det är absolut inget chassi för byggen på lite striktare budget iallafall; där är de extra tusen kronorna jämfört med H510 i princip rent slöseri med pengar.

H510 Elite kan nog fungera bra i ett flashigare bygge med fokus på utseende, men som ändå ska kunna se sobert ut hemma i vardagsrummet. Jag kan tänka mig att många som gillar att bygga vattenkylda datorer skulle kunna uppskatta det här chassit, men för en del skulle nog materialet eller storleken – åt ena eller andra hållet – vara en dealbreaker.

Hade priset legat under 1 500 kronor hade jag kanske kunnat motivera en silverutmärkelse, men när det står 1 889 kronor på prislappen i de flesta butiker kan jag inte med gott samvete göra det. Det betyder inte att jag avråder från att köpa H510 Elite; jag kan bara inte stå för en allmän rekommendation att välja det. Den som kan ha glädje av det är tillräckligt insatt för att kunna avgöra det själv.