Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.
För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 22 °C.
Med temperaturmätningarna utförda ser vi hur Asus Strix-kort lägger sig markant lägre än både MSI och EVGA under belastning. Som många kanske förstår kommer dessa typ av temperaturer inte utan en mer aggressiv fläktkurva, vilket kommer göra avtryck på ljudmätningarna. Nämnvärt är dock att de lägre temperaturerna tillåter kortet att hålla en generellt högre klockfrekvens.
En närmare titt på ljudnivåerna målar upp en något ljudligare bild för Asus Strix-kort i jämförelse med EVGA och MSI, vilket är ett resultat av den aggressivare fläktkruvan för att hålla temperaturen nere och klocknivåerna uppe. Nämnvärt är dock att det fortfarande rör sig om ett förhållandevis tyst kort, om än inte för de allra känsligaste. Vid vila står fläktarna still och kortet är därmed ljudlöst.
På spoltjutsfronten finns det en antydan under belastning, på ungefär samma nivå vi upplevt med både EVGA och MSI:s diton. Som vanligt kan det förekomma exemplarvariation.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Under en längre tids belastning stabiliserar sig kortets turbofrekvens på 1 987 MHz, och dippar vid tillfällen ner mot 1 961 MHz när strömbudgeten uppnås under tunga scenarion – där det sistnämnda inte sker om kortets power limit vrids upp vid exempelvis överklockning. Kortet ligger konsekvent en bra bit över sin nominella turbonivå på 1 898 MHz (blå linje i grafen).
För att demonstrera hur klockkurvan påverkas av lägre temperaturer mätte vi även upp klockfrekvenserna vid fullt fläktpåslag. Som synes kan kortet hålla ett ännu högre steg i klocktabellen, där nivån landar på stabila 2 025 MHz.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster
Belastning | Total uteffekt | Aktiv uteffekt | Verkningsgrad |
|---|---|---|---|
1 % | 12 W | 24 W | 50 % |
2 % | 24 W | 36 W | 67 % |
3 % | 35 W | 50 W | 70 % |
5 % | 60 W | 76 W | 79 % |
10 % | 120 W | 138 W | 87 % |
15 % | 179 W | 203 W | 88 % |
20 % | 238 W | 265 W | 90 % |
25 % | 298 W | 330 W | 90 % |
För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.
Högre klockfrekvenser ur kartong i jämförelse med resten av Geforce GTX 1080-fältet placerar Asus Strix-kort på en något högre effektnivå. Modellen drar i snitt 10 W mer än MSI:s Gaming X och 30 W mer än Nvidias Founder's Edition under belastning.
