Skriva av mig igen.
Ända sedan de tog hål i trumhinnan o sög ut vätska den 7/12 har jag fått problem med örontrumpeten i det örat. Har även haft ont hela tiden efter, svidande brännande smärta nästan.
Det poppar ofta, men helt random flera gånger under dagen så stänger sig inte örontrumpeten som den ska (den är alltid stängd o öppnar sig 1/2 sekund när man sväljer osv för jämna ut tryck).
Men min stannar öppen och enda sättet o stänga den är o lägga sig ner.
Medans den är öppen känner jag min luft när jag andas ut och in rakt upp i örat. Och vid varje andetag känner jag trumhinnan dras in och puttas ut. Och det gör så ända inni satans ont vid varje andetag både in och ut. Hörseln är också helt off när det drar igång, eftersom trumhinnan sugs in o trycks ut så blir det massa konstiga ljud o allt annat runt en låter antingen dovt eller som en högtalare på max.
Detta är fan mer handikappande än min tinnitus varit när de varit som värst. Visst. Jag kan lägga mig ner för slippa det mesta av detta. Men jag kan inte göra något. Går jag ut och går så börjar det nästan direkt. Är man iväg i övrigt så blir man helt förlamad när det drar igång utan förvarning.
Har tid den 3/1 på ÖNH. Just nu känns de mest som man bara vill ligga på soffan hela dagarna för slippa detta elände, men det är också så sjukt deprimmerande. Då jag tycker om att röra mig och vara ute. Men inte nu längre.
Vara ute o aktiv hjälper mig hantera tinnitus bättre också, men det är tvärtom med detta. Så min tinnitus känns mer besvärlig nu.
Mår så jävla dåligt så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Bara så sjukt deprimerad.
Hoppas alla andra har en bättre hög tidsupplevelse än jag haft.
Detta med örontrumpeten har jag också fått av en mycket snabb viktnergång (50kg på 6 mån) pga cancer.
Ända som också hjälper mig är att ligga ner en stund så den stänger sig.