Ursprungligen inskrivet av selotodo
Det är ju det nattväktarstaten är -- en plattform för mänskligt samarbete. Nattväktarstaten är inte en utopi eftersom en utopi innebär ett önskat slutmål, medans nv-staten bara är just en plattform som sedan utvecklas i den riktning medborgarnas fria val styr den.
Jag tycker det är roligt att du verkar tänka väldigt mycket som jag själv gör, men ändå kommer till helt andra slutsatser. Jag ska försöka förklara vad jag menar utan att det blir för långt eller för flummigt.
Idéer är superviktiga. Det är idéer som avgör hur världen formas och på sikt gör skillnaden mellan välstånd och misär. I ett fritt samhälle så avgör kvaliteten på en individs eller grupp individers idéer i allmänhet deras framgång över tid. I ett reglerat samhälle (tänk Sovjetunionen) så spelar det ingen roll vilka idéer du har, utan allt hänger på vem du känner och hur bra du är på att mygla.
I ett fritt samhälle så kommer personer med bra idéer som fungerar i praktiken att få ökade resurser och därmed ha större möjlighet att påverka. Att personer med rätt idéer får ökade möjligheter gynnar även andra.
Som exempel kan vi ta min chef. Han har tillsammans med några andra grundat ett företag som tillverkar mjukvara för en tillverkningsindustri. Han har väldigt många idéer och satsar väldigt hårt på att genomföra dem. Eftersom hans idéer faktiskt är bättre än konkurrenternas så går företaget bra och vi får ökade möjligheter att sprida idéerna. Vi producerar också mer än andra vilket gör att priserna blir lägre för våra kunder och därmed för våra kunders kunder. Dessutom hjälper våra produkter till att kraftigt sänka kostnaderna inom tillverkningsindustrin, vilket gör att även vanliga konsumenter gynnas direkt. Detta är möjligt för att en stor del av resurserna som frigörs pga den effektivisering vi genomför faktiskt hamnar hos oss och därmed hjälper oss att genomföra ännu större förbättringar. Den här effekten dämpas ju högre skatterna är. Om pengarna tas ifrån den här sortens entreprenörer och ges till någon som har genomsnittliga idéer så förlorar hela samhället på det. De fattiga, medelklassen, ja alla faktiskt, tjänar på att de personer som faktiskt vet hur man åstadkommer positiva förbättringar har medel att genomföra dem.
Nattväktarstaten gör alla idéer jämlika. Det finns objektiva lagar som är lika för alla, och ingen statlig favorisering av särskilda idéer eller företag. Ju bättre idéer desto större blir deras genomslag i samhället.
När man tvingar en person att göra något mot hans vilja så åsidosätter man hans möjlighet att agera rationellt. Ju mer tvång desto mindre möjlighet att vara rationell och satsa på idéer som är för nya för att ha allmän acceptans i samhället. Min chefs möjlighet att stödja bra idéer och låta dåliga idéer dö ut begränsas i och med att han tvingas stödja Miljöpartiet, Veckorevyn med flera via skattsedeln, istället för att satsa allt på verksamheten. Välfärdsstaten håller dåliga idéer vid liv och gör det svårare för nya, bättre, idéer att växa.
Eftersom vilka idéer staten ska gynna bestäms via omröstning så missgynnas nya idéer som ännu inte hunnit bevisa sitt värde för den stora massan. Det är ganska självklart att man får medelmåttiga resultat om det är medelmåttor som bestämmer. Och demokrati är ju just medelmåttornas styre Bara för att förtydliga så förespråkar jag inte diktatur utan en demokratisk men minimal stat.
Ovanstående blev inte lika klart och tydligt som jag hade önskat, men det är det bästa jag kunde åstadkomma just nu.