Hello, har en USG med två Ap och har skaffade Cloudkey. Nu ligger controllern på datorn, måste man lägga om allt och flytta över det till cloudkeyn? Var inge sugen att konfigurera om allt men är det ända vägen så blir man väl tvungen.
Jag har en fråga. Har ett huslån som är uppdelat på tre lika stora delar. Idag är en del låst på 5 år, en på 3 år och den sista är rörlig 3-månader. Jag amorterar lika mycket på alla tre lån samtidigt. Men jag skulle vilja flytta all amortering till det rörliga lånet. Är detta möjligt?
Andra Europeiska länder kanske inte lägger så mycket el på värme som vi i norden gör? Finns säkert statistik på det men orkar inte gräva. Om spanjoren stänger av värmen i januari får han kanske ändå gotta sig med 5-10 grader varmt inomhus. Gör svensken det så kan det nog bli minusgrader inne och spruckna vattenledningar och till och med död.
Nej, men spanjoren får värmeslag och dör i juli istället. Redan nu finns regler om att man inte får köra ner inomhustemperaturen under 27 grader med AC i offentliga lokaler.
Den utmaningen kommer att lösa sig själv när lågkonjunkturen slår till på allvar. Hittills har alltid ekonomisk tillväxt och ökad energiförbrukning gått hand i hand.
Jag vet inte riktigt vem denna tjomme är men låter ju väldigt märkligt att man efter en helrenovering av I & C systemet i projekt Twice 2008(?) sedan behöver byta ut det igen? Turbiner är specialbyggda för respektive anläggning. Tror den till R2 kostade någon miljard som man nu bara får ut skrotvärdet på. 500 miljoner för fysiskt skydd kan säkert stämma, men idag gör en reaktor i drift 30 miljoner om dagen (om jag räknat på ett elpris på 3 kr/kWh) . Så på en månad hade du ändå tjänat 900 miljoner. Vi har ju redan skövlat det vi behöver från R2 till R34 men det är ju inga fantastiska summor i värde.
Kaliffen var utbildningsledare ("rektor") för KSU:s utbildningar i Barsebäck. Jag har träffat honom flera gånger och han är både trevlig och kunnig, ingen skall tro att han inte är kärnkraftsförespråkare. Han var tidigare kontrollrumsoperatör på Barsebäck om jag minns rätt, han har iaf gedigen teknik- och processbakgrund (om än från BWR).
Jag håller väl inte heller med om alla hans argument om varför en uppstart av R2 vore omöjlig men jag vet också att anläggningen var sliten och krävde mycket underhåll.
Jag håller med dig, @Neon, användning och svordomar är det bästa sättet att få till ytan. De första månaderna stekte jag inget annat än bacon, köttbullar och lite korv i min lilla panna. Sedan dess fungerar den utmärkt till allt, även ägg, omelett och äggröra. Visst får man ha en klick margarin i men absolut inga omänskliga mängder. Jag stekte pannkakor i den igår och de blir bara bättre ju fler man stekt, den första efter att man smält lite margarin till smeten blir alltid sämst.
Tyvärr försvann min stora panna i flytten i fjol, den var om möjligt ännu bättre.
R4 stod still en lång period under 2011 på grund av uppgradering av både turbinreglersystemet och byte av ånggeneratorer, jag har för mig att det tog i runda slängar 8 månader allt som allt.
[...]
Hade det istället handlat om att det skapas någon kemisk(naturlig) non-stick bara genom att bränna lite olja så är jag övertygad om att pannorna hade kommit färdig inbrända från farbrik.
Citat: Det du vill med din kolstålspanna är att bygga upp en skyddande beläggning på den av polymeriserade fetter (egentligen är det mer tekniskt än så men vi håller oss lite enkelt nu). Beläggningen ska absolut inte vara tjock och skrovlig utan helt slät och följa stålets yta perfekt. Jag tror att vissa fått för sig att pannan ska ha en massa avlagringar på insidan men så är det inte; en bra beläggning är nog inte mer än 10-20 µm tjock (gissning, har inte mätt).
För att fetter ska polymerisera på det sättet och bilda en bra beläggning så krävs det värme och faktiskt lite vatten. Fettet ska inte bara polymerisera, det ska också binda kemiskt till järnet i stekpannan så att beläggningen sitter fast. För det krävs faktiskt vatten, inga mängder vatten men utan att gå in på kemiska detaljer så behövs det typ en vattenmolekyl per bindning.
Att Ryssland invaderade Ukraina var väl ett force majeure men det var ju sex månader sedan, elbolagen har ju haft lång tid på sig att förbereda sig. Man behöver ju inte vara raketforskare för att räkna ut att det skulle få konsekvenser framöver.
"Att kärnavfall skulle vara livsfarligt i 100 000 år är miljörörelsens påstående för att framställa kärnkraften i dålig dager och skrämma upp folk."
Jag har kollat flera olika källor och jag har inte hittat något sådant påstående från miljörörelsen. Påstår miljörörelsen det här eller är det en retorisk halmgubbe av Jan Blomgren, det är min fråga för det var det diskussionen handlade om.
"I ett slutförvar ska det använda kärnbränslet kunna förvaras strålsäkert i 100 000-tals år. Det beror på att kärnbränslet är mycket farligt för omgivningen och att det tar lång tid för radioaktiviteten att minska."
Stralsakerhetsmyndigheten litar jag oerhört mycket mer på än en random professor som påminner mej om alla som dök upp under den värsta tiden under pandemin och hade alla lösningarna men mest framstod som linslusar i medierna oaktat utbildning.
Att avfallet är farligt är vi helt överens om men om du läser texten från SSM igen så står det inte att det är farligt i 100 000 år, bara att "det tar lång tid för radioaktiviteten att minska".
Jag kan hålla med om att Blomgren dykt upp som gubben i lådan i media den senaste tiden men man blir inte professor vid Uppsala universitet vid 39 års ålder om man inte har koll på sina saker.
Du frågade vad som var snett med "100 000-årsgrejen" och jag svarade.
Att kärnavfall skulle vara livsfarligt i 100 000 år är miljörörelsens påstående för att framställa kärnkraften i dålig dager och skrämma upp folk. Att 99,9% av aktiviteten avklingat efter 100 år är ointressant när det skall byggas opinion.
Påståendet att kärnavfall är livsfarligt i 100 000 år.
Kärnbränsle består av mer än bara uran. Den värsta strålningen kommer från andra nuklider med betydligt kortare halveringstid och avklingar alltså mycket fortare, redan efter några hundra år är det i stort sett borta och efter ett par tusen år är det inte speciellt farligt (om än inte rekommenderat att lägga på mackan).
100 000 år är den tid det tar för bränslet att bli "ofarligt", dvs i nivå med genomsnittlig bakgrundsstrålning.
Befintliga kärnkraftverk i Sverige har en produktionskostnad kring 25-30 öre/kWh, nya skulle ligga högre men även om priset blev 100 öre/kWh (det blir antagligen lägre än så) är utan problem lönsam just nu.
Den engelska regeringen fick massiv kritik för några år sedan efter att de gett energibolaget EDF en prisgaranti på ström från Hinkley Point C (som är under uppförande i England). Garantin ligger på ungefär 1,30 kr/kwh (106 GBP/MWh).
Det engelska elprisstödet ligger samtidigt på 520 GBP/MWh eller motsvarande 6,50 kr och väntas i vinter omfatta fler än någonsin.
Vi exporterar ca 34TWh och importerar ca 8TWh på ett år (2021). Här nere i elprisområde 4 exporterar vi dagligen mer än hälften av elen som vi får in från elprisområde 3. På vilket sätt menar du att 4 extra kärnreaktorer hade ändrat på något? Vi har redan ett rejält överskott. Det är systemet som knäcker oss, inte elproduktionen.
Energitjuvar är väl sånt som drar ström utan att vara till någon nytta, tex apparater i standby eller laddare som sitter kvar i uttaget utan att ladda något?
Skrivet av razerrazer:
gissar ju att det är bättre o ha elavtal baserat på hela perioden än att betala per timme.
Nej? Med månadspris ("rörligt pris") betalar du ett medelvärde viktat efter kollektivets förbrukning. Dvs mycket av den dyra elen (eftersom de flesta fortfarande lagar mat på kvällen och kokar kaffe på morgonen) och lite av den billiga elen (eftersom antalet elbilar som laddas nattetid fortfarande är ganska litet), oavsett när du faktiskt använder din el. Du betalar alltså lika mycket för att ladda bilen dagtid som nattetid.
Med timavtal kan du själv påverka din kostnad, tex genom att köra diskmaskinen på natten.
Har fått höra vid ett flertal tillfällen från olika politiker att det är bristen på "reaktiv effekt" som är problemet varför vi inte kan överföra lika mycket el från norr till söder som förr. Stämmer detta? Finns det något som heter "reaktiv effekt" och fungerar det på det viset som vissa energipolitiska talespersoner säger?
Ja, det är ett viktigt begrepp i sammanhanget men det är inte många politiker som vet vad det är, än färre som kan förklara det.
Kort sagt är det effekt som inte kan användas för att skapa arbete men som ändå tar upp plats i kablarna när man dimensionerar elnätet. Det är i stort sett bara vissa elmotorer som har verklig användning av reaktiv effekt så för alla andra förbrukare är det en förlust. Samtidigt behövs den för att kunna reglera spänningen i näten och kan inte heller transporteras långa sträckor, den behöver genereras i närheten av förbrukarna. Genom att lägga ner stora kraftverk och förlita sig på intermittent kraft tappar man den förutsägbara produktionen av reaktiv effekt och riskerar därför att inte kunna hålla spänningen i nätet.
