Immutables
Hej fellow Linux-entusiaster
Följer man Fedoras askfedora, subreddit och säkerligen andra ställen där Fedora-communities hänger så är the immutables i ropet, dvs Kinoite och Silverblue, där immutable i grunden innebär att systemet är skrivskyddat och du sköter allt/det mesta i din användare och i containrar. Av någon anledning gör det folk lite till sig och de utbrister hur clean deras system är och hur enkla de är att installera om. "Clean" är en mänsklig känsla, tämligen irrationell, så länge du inte vet att någon installation eller konfiguration skrivit till känsligare delar av systemet och orsakat problem. Eller så är "dirty" bara när något skrivit ens ett mellanrum till dessa. Det är som att tanken på att ha ett skrivskyddat system eggar på folk och jag har problem att förstå varför jag skulle bli glad av att mitt system garanterat ser ut som ditt? Om jag inte har prestanda eller stabilitetsproblem av att något skrivit något till någon del av systemet, vilket jag inte har.
Jag menar toolboxar går utmärkt att installera i vanliga Fedora workstation. Skillnaden är att Kinoite och Silverblue tvingar dig att installera dev deps för ex ffmpeg eller whatever i en sån. Vilket kanske är bra. Men tanken på att starta om oftare, bara hålla mig till Flatpaks som i min erfarenhet fungerat lika bra som nativeappar eller lite sämre (ofta nån permissionsgrej ex Steam och var Steam libraries är), och när väl vill "installera" något via ostree så blir systemet lite långsammare varje gång?
Har jag helt missat poängen? Vilka tangible benefits talar för att jag borde prova en immutable? Kör ni VanillaOS and loving it, men isf Vilken immutable-del är det ni love?
"Att se till att folk inte kan förstöra sina system genom att begränsa deras rättigheter" låter som en skola eller ett företag och som mdm litegrann. Varför får det dina nörd-gener att gå i spinn? Mina reagerar på lite allt möjligt smått och så men immutable-religionen har jag problem att parsa.
| 212965 00 ] == :^D * ==)