Coronaviruset (SARS-CoV-2)

Arbetsgivaravgift betalas för alla som arbetar och av denna går en stor del till staten.

Det är en procentandel av lönen. I praktiken är det en skatt. Definitionen på en skatt är inte att ordet "skatt" finns med i namnet så vitt jag vet.

Nån svensk som bor i Italien uttrycker sig så här så vi ska nog hålla oss hemma (sitter just som jag skriver och hör på TV om det första dödsfallet här samt att man nu kallar det en pandemi)

Kära Sverige,

Ni som känner oss vet att vi bor i Italien, ett land som genomgår en mycket svår situation just nu. Hela landet står still och sitter i en historisk karantän, samtidigt som vi hör berättelser inifrån sjukhusen om hur vårdpersonalen i den hårdast drabbade regionen Lombardiet måste prioritera vilka patienter de ska rädda livet på.

De flesta klarar viruset bra, framförallt barn (förutom att de är smittbärare), men många utvecklar dubbelsidig lunginflammation. Och det är inte bara äldre som drabbas av lunginflammationen, också män och kvinnor upp till 40, till och med vissa ungdomar har behövt respiratorhjälp.

Men problemet är inte bara själva symptomen/åkommorna, utan också den begränsade utrustningen och personalen som finns för att bekämpa dem. Det finns bara 3000 respiratorer i Italien och snart är alla upptagna. Självfallet prioriteras de yngsta och starkaste, vilket är logiskt, men det är ändå omskakande att vi har kommit dit vi är. Att vi nu måste välja vem som ska få leva vidare.

Vi var själva imponerade över sjukvården i Umbrien där vi bor, när vi kom hit för sex år sedan. Noggrannheten och tillgängligheten, hur snabbt allt gick. Vi älskar Sverige på alla sätt, men vi var ärligt talat inte vana vid det från hemlandet. Med tre aktiva barn och en fru som håller en hel gård i ordning har det blivit många besök hos både läkare och sjukhus.

Mycket var väldigt byråkratiskt i Italien tyckte vi, men var det något de hade koll på så var det vård och krishantering. Jordbävningar, vulkanutbrott, skogsbränder och krig har gjort befolkningen flexibel, hjälpsam och utryckningsklar ända in ryggmärgen verkar det som. Landet är ju ofta ganska snabbt att bistå även andra länder som har problem vid olika typer av kriser, som när Sverige nyligen hade svåra skogsbränder tex.

Betänk också att Lombardiet är Italiens rikaste och på alla sätt effektivaste region. Deras sjukvård är som tur är landets vassaste. Ändå befinner de sig nu i totalt krisläge och kaos, vilket har lett till den totala nedstängningen som vi nu befinner oss i.

Så hur mår vår familj då? Vi är omskakade men vi mår bra. Umbrien (med sina knappt 1 miljon invånare) har endast 28 smittade just nu, på en yta som är ungefär lika stor som Skåne. Alla vi känner befinner sig i sina hem och är ansvarsfulla och tar situationen på allvar som sig bör. På något sätt känner vi oss tryggare nu än för några dagar sedan och det konstiga mitt i allt detta är att jag faktiskt inte är så orolig över oss längre, utan mer orolig för er i Sverige och andra ställen i världen.

Mest orolig är jag för luftkonditionerade Florida, som likt Italien är en turistmagnet. Ett ordentligt utbrott i USA kommer av massor av anledningar få ödesdigra konsekvenser för oss alla. Och ingen verkar agera på riktigt. Business as usual.

Och jag upplever samma ofrivilliga – om än välmenta – arrogans från svenskar jag pratat med när det gäller Corona-viruset.

Vi har läget under kontroll, är inte en produktiv tanke. Ni som suttit i ledningsgrupper vet precis hur farlig den tanken är. Den är så farlig att om man tänker den, ska man ändå hålla tyst om den. Låtsas vara i alla fall lite bekymrad.

Ni har fortfarande en chans att förebygga i Sverige, trots omfattande spridning.

Stockholm har idag mer än 5 gånger fler smittade på mycket liten yta, om man jämför med oss i Umbrien. Lika många smittade som en del samhällen hade i Italien då de var tvungna att ändra till att bli ”röda zoner”. Ändå fortsätter ni besöka melodifestivaler, biografer och diskotek. Jag kan inte låta bli att undra vad ni tänker om Italien. Ni kanske schablonmässigt antar att italienarna bara har lite oorganiserad medelhavsmentalitet, att det delvis är därför det som händer här händer. Jag kan förstå det. Jag kan till och med förstå att man skämtar om det. ”Made in China”, ”made in Italy” osv.

Ni kanske tänker att det inte kan hända i Sverige, att sådant här händer bara på andra ställen. Och att ni är på betryggande avstånd. Jag hoppas innerligt att ni har rätt. Och att ryktet om att viruset trivs bäst i just klimat som Sveriges inte stämmer. Hoppas, hoppas, hoppas.

Tyvärr verkar det inte vara så. Ni ligger flera veckor efter oss i Italien. Ändå hade ni igår kväll 260 smittade i Sverige, vilket sett till befolkningsmängd, är dubbelt så många som i Tyskland, där situationen redan betraktades som okontrollerad. Ikväll kommer det säkerligen vara uppemot 300. Fallen som inte går att spåra kommer öka exponentiellt närmaste dagarna.

Skåne skulle kunna ha lika många smittade ikväll som här i Umbrien, på lika stor yta. Skillnaden mellan Skåne och Umbrien just nu är att vi har vidtagit alla tänkbara åtgärder, värmen är på väg och italienska folket har bestämt sig för att vinna över Corona-viruset.

Hoppas ni gör det samma. Hoppas beslutsfattarna där hemma överskattar virusets kraft, snarare än underskattar det. Detta är ingen vanlig influensa. Italiensk krishantering är god. Italiensk sjukvård är bra. Snacket om att vanliga influensor dödar lika många stämmer inte. Corona-viruset är otroligt kraftfullt. Stäng skolorna och begränsa umgänget. Skit i börsen och tänk på det som är viktigt. Sluta hänga i folksamlingar i onödan, gå inte på gym, var mycket utomhus om det går. Det gäller bara en kort period i livet om det här görs rätt.

Och lyssna på de som låter alarmistiska. Sålla, men lyssna.

Hoppas allt löser sig snart. Hoppas ni har många respiratorer. Hoppas vi får fira midsommar i Sverige

Stor kram från Italien