Sanningen är att människan är den minst framgångsrika av alla kända arter på jorden, evolutionsmässigt. Tom virus och bakterier klarar av att utvecklas utan att rasera sin livsmiljö. Ingen annan art har existerat så kort tid på Jorden som vi och ändå har vi lyckats med att snart utrota oss själva, för att inte tala om alla andra arter på Jorden, genom att inte förstå att vi är en del av naturen och att naturen styr oss hur mycket vi än vill tro att vi är intelligenta och kan kringgå det, och att vi skulle vara överlägsna alla andra arter, vilket vår historia motbevisar.
Evolutionen testar olika lösningar genom att skapa genetiska mutationer och ibland så ger dessa mutationer en fördel i överlevnad och ibland en nackdel. Fördel och denna mutation förs vidare och arten blir starkare, nackdel och dessa avkommor blir svagare och mutationen dör ut.
Människans särdeles utvecklade hjärna är den mutation som evolutionen provat med oss, och det är bevisligen den minst lyckade av alla arters olika överlevnadsmutationer. Vi är inte intelligenta nog att förstå vad vi gör, till stor p.g.a. vår egoism, och vi är inte dumma nog att kunna leva i samklang med naturen. Alla arter är på sätt och vis egoistiska, men alla andra arter har inte en hjärna som vår som ställer till det så vansinnigt. Alla andra +8 miljoner arter kan i sin "egoism" ändå leva i samklang med alla andra arter. Vi kan inte det. Vi tar död på oss själva, förutom egoistiskt nog alla andra mer än 8 miljoner arter. Får bara hoppas att vi inte hinner flytta ut i rymden så vi kan förstöra fler planeter och döda fler arter på andra ställen i Universum. Ingen mänsklig civilisation sen 50000 år tillbaka har lyckats överleva sig själva. Alla har förstört sitt eget habitat förr eller senare. Det är vi ensamma om av alla arter.
Vi har försökt hitta något som vi kan se oss själva som unika med gentemot alla andra arter, men gång på gång lär vi oss att det finns andra arter med samma kvalifikationer. Vi ÄR inte unika, alla arter är skapade med exakt samma förutsättningar men bara med olika områden vi är särskilt starkt utvecklade i.
Intelligens i sig har inget överlevnadsvärde. Intelligens är bara destruktivt om man inte kan tänka, tänka konstruktivt och kreativt kring alla följder av handlandet.
I fråga om intelligens, vilket vi människor så gärna bröstar oss om att vi är så speciella med, så kan jag rekommendera er som inte läst böcker om multipla dimensioner att läsa såna. Kan rekommendera Michio Kakus Hyperspace om 10 dimensioner eller någon bok om "flatland" så blir det lättare att förstå hur simpla vi är och hur lite vi förstår, och det gör oss destruktiva och farliga. Det finns fler liknande böcker om fler dimensioner också.
Någon skrev något om att döda ting (antar att personen menar att en robot är dött ting) kan inte ha känslor.
Visst kan vi få till det till att en robot har känslor. Känslor, och mycket annat, är inget annat en kemiska processer i hjärnan och kroppen, den koden kommer vi säkert lösa framöver.
Vad jag egentligen vill komma till är att AI är inte något av de större hoten mot oss, eller andra, det är vi själva. Och skulle AI i framtiden utrota oss tidigare än vi själva utrotar oss så är det till fördel för vår planet och andra mycket mer utvecklade arter i Universum. Försvinner vi så kanske det kommer fram en art här på Jorden med bättre hjärna än vår.
Etolog/psykolog/IT ingenjör
