Shrinkflation, hur långt kommer det gå?

Nej. Det är helt och hållet på företaget. De skryter alltid över "ny större förpackning" men informerar aldrig när produkterna faktiskt krymper. Det är oärligt av dem.
Särskilt när de krymper förpackningen samtidigt som de höjer priset. Jag tycker de får göra antingen eller.

Jodå, jag har sett: "ny mindre förpackning men samma goda innehåll. D.v.s. mängden är densamma men med mindre luft i förpackningen vilket jag tror dom flesta kan skriva under faktiskt är bra :). Dock tror jag inte det var i samband med en prishöjning. Tror det var på flingor eller nått sånt.

Hej

Satt och funderade lite nu på morgonen, visst fasen var big macen mycket större förr. Inte bara för att jag hade mindre händer utan den var fan större. Nu är den ju hur liten som helst.

Samma sist jag köpte en Magnum glass. En vanlig Magnum glass idag är vad magnum mini glassarna var runt 2000. Vet att shrinkflation har i stort sett alltid funnits där men känns som att allt börjar bli hur litet som helst.
Känns som att produkter vartannat år får högre precis och vartannat år mindre mängd. Detta borde ju inte kunna fortgår för alltid? Tillslut går det ju inte krympa produkterna mer? Har ni reagerat på samma eller har ni andra exempel där ni reagerat?

Hade varit kul att haft en global databas där man kan putta in storlek på produkter år för år för att se hur det ändras.

Shrinkflation är ett fenomen som innebär att produkter krymper i storlek 
eller mängd, men behåller samma pris eller till och med höjs i pris. Det är ett sätt för 
företag att öka sina vinster eller behålla dem trots stigande kostnader för råvaror 
och produktion. 

Enligt en undersökning från 2018 har Big Macen minskat i storlek med 20 procent
 sedan 1980-talet, men priset har ökat med 380 procent.

Fast med samma innehåll är det sällan. Extremt sällan. Oftast brukar istället skriva "ny förpackning med 20% mindre mängd plast" som egentligen bara betyder "krympflationsprodukt, lol".

Kopparberg cider 7.0%, 450 ml -> 440 ml.

Finns fler fusk än att minska vikten/ förpackningen. Exempel:
- Sänka fetthalten i vispgrädde. Willys gjorde det förra året, ner till 26 % vilket egentligen är mellangrädde.
- Sänk kötthalten i korv och köttbullar. Nästan alla märken och butiker har gjort det. Köttbullar hade innan kriget ofta ca 73 % kött, idag strax över 60 %....
- Frusna kycklingdelar hade tidigare sällan tillsats av vatten "för marineringseffekt". Nu kör många med det, 10-15 % av "kycklingen" är egentligen tillsatt vatten. Samma sak för fläskytterfilé som numera "marineras i fabrik" = produkten består av ca 10 % vatten.
- Halten kakao och kakaosmör har sjunkit i flera sorters choklad i matbutiken.
- Enklare skor man köper har tunnare slityta på sin undersida = billigare att tillverka, går sönder fortare, skokonsumtionen ökar...
- Sockerhalten sjunker i isglassar (ändå rätt OK då t.ex. Piggelin haft 95 Kcal rent socker/ 100gr, jämfört med Coca Cola eller annan söt läsk som leget kring 40). Andra söta produkter ersätter delar av sitt sockerinnehåll med sötningsmedel (billigare tillverkning).
- Frusna skalade räkor/ skaldjur har ofta förpackningsvikt på ½ eller 1 kg. Endast 80-90 % är riktig vara, resterande 10-20 % är numera som standard glaseringsvatten "för att varan inte ska torka". Jag testade att tina ½ kg paket skaldjursmix och endast 350 g var produkt, resten vatten (30 % vatten).
- Halten tomater/ puré i t.ex. ketchup sjunker.
- 2 dl sås med smak av permesan innehåller bara ca 1½ % ost numera...
- Begränsning av mängden ost höjer kg-pris i butiker. ½-1 år senare ökar mängden ostar som är långlagrade (1-2 år) i matbutiken, givetvis med klart högre kg-pris eftersom det är en finare produkt.
- Diskmedel och handtvål (budgetsorter) är klart mer rinniga och löddrar mindre. Vi köper åter mer vatten och mindre produkt.
- Cykel-bromsklossor från vissa leverantörer har inte mycket slityta numera (håller kort tid).
- Misstanke: Har inte vissa glassar (i 1-2 L-byttor) fått högre innehåll av luft? Alltså lägre vikt per volymsinnehåll...

Om det inte redan har skett skulle följande kunde ske:
Sänk mängden rom i kaviar, sänk leverhalten i leverpastej, byt ut fler delar av stål till plast i verktyg och maskiner, sänk halter av ämnen i vitaminer, smygsänk hastighet på mobilabonnemang/ Internetuppkoppling (går väl bra så länge avtal handlar om "hastighet upp till..."?
osv.
Människan har stor fantasi och det finns många, många fler sätt att spara in än vad vi sett hittills!

-> 500ml igen

Det många konsumenter har svårt att ha koll på är kilo/liter priser som alltid ska anges på prismärkningen på hyllan. Läser man den så minskar risken att lura sig själv.

Sen är det här inget nytt fenomen heller. Dricker inte kaffe själv men var väl i alla fall fem år sedan paketen krympte?

Jag stör mig på företag som använder samma förpackningsstorlek men anger innehåller i olika enheter. Tex mjölk mäts i liter, och det är samma storlek på yoghurtförpackningarna men dessa mäts i kg. Eftersom densiteten är högre i yoghurt får jag mindre i förpackningen trots att den är lika stor som mjölken.

Big pack har ersatt mjölken med bl.a. ärtprotein och vegetabiliskt fett. Smak ok när skeden går in i munnen, men hemsk bismak uppstår när glassen sväljs. Har bekanta med mycket svår mjölkallergi (både laktos och mjölkprotein) sedan minst 30-40 år sedan. De klarar att äta nya "GB Big Pack" utan några reaktioner alls. Kollade nyligen med dem och passade då på att skriva ner ingredienserna:

"Vatten, glukos-fruktossirap, socker, glukossirap, kokosfett, ärtprotein, stabiliseringsmedel (guarkärnmjöl, fruktkärnmjöl),
emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), salt, arom. Kan innehålla mjölk."

Den sista meningen brukar vara en standard juridisk friskrivning. Tillverkningen sker säkert i samma kärl som mjölkbaserad glass tillverkats i. Liknande skrivelser finns för nötter i choklad och en massa annat.

Vill man ha en budgetglass som är mjölkbaserad och bättre än "GB Big Pack", kan ev. Lidls 2 L vaniljglass vara ett alternativ för en barnfamilj med knapp ekonomi, där barnen inte är för kräsna. Lidl har ersatt en liten del av mjölken med vegetabiliskt fett (men inget ärtprotein). Kostade 19,90 kr för ½ år sedan, men 25,90 kr numera (påslag 30 % på ½ år!). I dessa sommartider har dock glassen varit slutsåld hos Lidl i Storstockholmsregionen i ett par veckor.
Ingen hemsk bismak, men visst var den godare innan receptförändringen (lite mindre mjölk).

Märkligt att de kommer undan med att kalla det för glass fortfarande. Kall barnstimuleringssubstans, vore mer beskrivande.

Märkligt att de kommer undan med att kalla det för glass fortfarande. Kall barnstimuleringssubstans, vore mer beskrivande.

Det är just det de inte kallar den. Den kallas "Big Pack" istället. =/

https://www.gb.se/vara-marken/big-pack/nytt-recept-big-pack-v...

Där står lögnen i klar dager, de kallar det för vaniljglass trots att det innehåller ingetdera.

Oh snap! Tji fick jag. Trodde inte de alls marknadsförde den som glass. Frågan är om man borde anmäla det till Konsumentverket.

Varför, specifikt i detta sammanhang?
Sedan ligger den på typ 0.5%, nästan försumbart.