Helgsnack: Vad väckte ditt datorintresse?

Familjens första dator. En IBM 386, köpt på nån datamässa. Kanske Älvsjömässan. Och Civilization till den.

Commodore 64 även om jag inte använde den till något vettigt några halvhjärtade programmeringsförsök möjligen, nästan uteslutande för nöje men det var det som gjorde mig intresserad av datorer. Roligast var att spela tillsammans med kompisar. Jag var dock inte den första som hade en men direkt när man började spela var det ju kört.

Intresset har jag nog min kära far och hans bror att tacka för (bland mycket annat).

Pappa arbetade på universitetet i Lund och använde VIC20 och senare C64/128 för att styra bevattningsanläggningar i sin forskning där han undersökte växters upptagning av olika ämnen. Min far var biologen och min farbror hjälpte honom med en del verktyg (datorer, HW interface och programmering) för hans forskning. När VIC20 maskinerna byttes ut mot C64 (och senare C128) så hamnade resterna i mina händer. Detta var min början runt 1985-88 senare så gavs jag tack vare min far tillgång till internet via LDC (LundsDataCentral). Många Maccar (Apple sponsrade ju universiteten under denna tid) blev det tidigt 90-tal sen började jag bygga eget (och då blev det ju knappast mac).

Numera så är det väl mest industriella styrsystem (jobb) och arduinos, RPi (privat) som gäller men som tur är har jag barn som behöver datorer och de bygger jag.

Party games amiga 500 hos en vän.
Sedan fick jag en atari (800 tror jag det var) och en bunt tidningar med kod, spel. Så ville man ha spelet så fick man skriva av all kod, kunde vara sida efter sida efter sida med kod för att producera en liten gubbe som gick fram och tillbaka.... fast man skrev ju ett tecken fel på rad 128161.
Där var det kört. Inkörsporten till tyngre saker som qBasic.
Var nog 8 år

Föga förvånande så var det spelandet som lockade en knappt 10 år gammal jag där under första halvan av 1980-talet.
Efter en Intellivision-konsol (den enda och sista spelkonsol jag haft tills jag köpte en PS3 till sonen) blev det C64, följt av en Amiga 500. Första PC'n i hemmet var en Pentium 90Mhz som storebror skaffade via jobbet när "Hem-PC" började bli en grej. Nog hade jag väl öppnat upp och tittat i C64'an och Amigan, men detta var den första som jag faktiskt var med och "byggde om" (eh... stoppade i en till minnessticka).
Första egna PC'n var en Pentium II med ett Voodoo 3. Ihopbyggd innan man visste vad ESD var för något konstigt - men den fungerade hur bra som helst när jag väl förstod det här med "drivrutiner".
Sen har det bara fortsatt.

Min far köpte en C64 1984 när jag var sju år. Till en början så var jag inte direkt intresserad, min jämnåriga kusin var mycket mer intresserad av den än vad jag var och började hälsa på oss oftare. Men sedan en dag så spelade vi Wizard of Wor och oj vad roligt det var att skjuta monster tillsammans med någon. Började att spela mer spel efter det. Och började lära mig lite grundläggande BASIC på C64an också. Sedan köpte min far en Amiga 1000 1987 och en 486 PC 1994 så man höll sig ganska så uppdaterad när det gäller datorer.

En annan rolig grej att min far var den första i området som skaffade en dator, och det tog inte lång tid innan jag fick smeknamnet "data" där av grannkompisarna. Sedan så började fler kalla mig det i skolan osv, och plötsligt så visste alla jämnåriga ungar i staden vem "data" var men ingen aning om mitt riktiga namn. Det fortsatte så tills jag tog studenten och flyttade till en annan stad för att plugga på universitetet, då försvann plötsligt smeknamnet jag haft i närmare 12 år på en natt.

Mamma var skolkurator så det där med datorer var nog bra... men det fanns så mycket våldsamma spel, för att inte tala om allt videovåld. Så när en vän till familjen arbetade på ett "dataföretag" (har ingen aning om vad de gjorde än idag) så fick jag för mina sparpengar köpa mig en dator, men det skulle vara "en riktig". Lagom till sommaren jag fyllde tretton, 1986, fick jag min PC XT med dubbla 5.25or, CGAgrafik och 4.77 mHz för tio tusen, dvs alla mina pengar. En nionålars matrisskrivare med för att skriva ut skolarbete. däremot hade jag inte råd med papper så det tog mig en sommar att spara ihop till printerpapper, man kunde bara köpa rätt stora lådor eftersom de var hålmatade.

Använde den under tonåren, fick jobb på två olika lokaltidningar, skrev artiklar i WordPerfect, skrev ut och faxade in. Utslaget på de åren jag använde den jag drog in pengarna igen... men de hamnade aldrig på mitt sparkonto igen.
"I den blindas rike är den enögde kung" och det stämmer väl bra in här. Jag var/är inte jätteteknisk; det fanns inte många med datorer där jag växte upp, men i de andras ögon var jag riktigt mycket data.

Tio år senare flyttade jag till Malmö, köpte en pentium och blev jätteglad när NIN fanns med på ammolådorna i Quake. Tänkte att det här med spelkultur nog skulle bli mer mainstream om branschen kunde locka till sig riktiga artister. Nu skule jag vilja avsluta och säga att jag jobbar med speldesign och ljud på ett spelföretag, men det gör jag inte.

Sinclair ZX 81.

Nintendo o super mario väckte mitt spel intresse,
Efter det kommer StarCraft, Age Of Empires och KKND 2(Krush Kill N Destroy) det katapultfunktionen mig in i strategins värld (får inte glömma C&C)
Men det var först när Battlefield 1942 kom utspy jag blev intresserad av datorbygge. Kommer ihåg att jag köpte mitt första grafikkort AGP Nvidia mx450 ti lr nått i den stilen,
Var helt tagen av hur den kunde köra BF1942 o få allt att se bra ut när mitt (då mitt ”gamla” inte kunde det)
O det öppnade portarna till varför kan den men inte den gamla, osv.
Sen kom Wow och Crysis o då byggde jag mina första datorer från grunden, där jag sommar jobbade hela sommarn för att sen spendera varenda krona på bygga en dator som klarade crysis, kmr ihåg att jag satt o läste varje kväll i 2 1/2 månad om vad för grejer som behövs, vad som funkar ihop med vad, ram cpu moderkort grafikkort.. kmr ihåg att det var en intel extreeme processor (den bästa man kunde köpa då)
Köpte byggde installera o spelade, gick perfekt i 2mån.. sen gick nått fel, var tvungen att uppsöka nån datafixare o han hitta problemet, hade vänt på psut fel så den kvävdes o dog (oooops) köpte ett begagnat hos han o han installera det o kolla så allt funka, o sa ”wow va fan e det här för dator, den e snabb som attans” första gången jag på riktigt var stolt över nått jag gjort.. (förutom nätagget då) sen dess har jag varit totalt inne i o bygga datorer, mest till kompisar o familj, aldrig tagit betalt, förutom nån grogg/bira här o där)
Men älskar att sitta o pilla.. bästa tiden är när det är dags för nytt bygge, då kan jag sitta o pilla på speccen i veckor bara för o få det där lilla extra, lr väntar på konkurrenters släpp för bästa pris/prestanda.
Hitills skulle jag kunna påstå jag byggt en 50-60datorer sen jag börja.

Alltid funnits datorer hemma. Först var det i huvudsak spel, t.ex. space quest, police quest, etc. I början av 90-talet blev det köra BBS, meka ihop 100-tals chipmoddar i FT2 och kladda ascii/ansi-grafik. Sedermera mot slutet av 90-talet gravitera mot linux och andra mer obskyra OS, därefter musikinspelning, numera mest tidsfördriv och Dwarf fortress.

Så det som väckte det mer djupa intresset var nog BBSerna