Flytta ut på landet?

Jag brukar endast påpeka för stadsbor, som aldrig bott och levt utan gatubelysning, var beredd på att det kan vara jäkligt mörkt under vinterhalvåret.

Det är då man plockar fram geten den är mycket effektiv mot det mesta som växer.

Skillnaden i restider skulle jag säga är långt mindre dramatisk än vad vissa påstår här. Men jag förstår att det givetvis kan skilja mycket mellan städer och just vart man bor osv.

Men bara för man bor i stan så har man liksom inte allting på våningen under sig. Det tar fortfarande tid att köra/gå/cykla till förskola och träningar även om allting ryms "inuti stan".

Man märker saker som man aldrig sett på riktigt innan... vintergatan tex 😍

Sålde precis min kåk i Sthlm för en flytt till en gård utanför Gävle/Sandviken.
Har längtat bort från Sthlm och köer/människor i 10år.

Nån som har ett jobb åt mig?

Ja o det är fan kung, är ju nästan helt omöjligt att hitta en mörk plats i en stad. Alltid ska det vara konstant ljust i en stad, tillomed mitt i natten när ingen är ute. Ljusföroreningar är riktigt onajs det.

Man slår en signal till en granne så vips, får man låna

Ärligt talat, flytta. Finns inget att fundera på!

Finns vissa positiva saker för barns hälsa med att växa upp på landet också.

Mindre risk för allergier / astma, psykiskt ohälsa mm.

Sen beror det väl på vad man menar med landet också.

Flyttade som ensamstående från lägenhet till hus (2015) och allt blev billigare (från ca 12 000 kr/månad till 9 000 allt inräknat) fram tills i vintras då elen helt plötsligt blev galen. Nu får jag dock tillbaka en del från staten. Samt att jag nu jobbar helt hemifrån vilket är både skönt och billigare. Senaste ett och ett halvt år har jag varken träffat kunder eller kollegor.

Nu är framtida planerna solpaneler och elbil.

Till närmsta granne har jag 100m åt ena hållet och kanske 150m åt andra. Övriga riktningar är det bar natur. Jag hade uppkopplat larm tidigare men inte längre, nu har jag bara larm.

Vad det gäller att man skulle känna sig isolerad, nej…inte för mig. Känner mig fri från störningar. Jag bodde vid ”Ribban” i Malmö tidigare där det rådde en tro att man inte kan ha trevligt om inte det låter. Här så gör inte decibelmätaren utslag på mer än min andning.

En man som aldrig ätit indisk mat kan omöjligen fungera i samhället och än mindre i den stora Vida världen. Vet han ens vad en vattenklosett är, eller är det fram med spaden och gräv ett hål i skogen som gäller?

Tror folk här ärligt talat att bara för man bor utanför tullarna så har nyheten om att människan varit på månen alldeles nyss nått ut och ett nytt fenomen som kallas 'internet' är på väg att revolutionera världen?

Vilken tur att han lyckats slippa indisk mat så länge, ett av de mest överskattade köken i världen, sämsta asiatiska köket med hästlängder.

Ont: Det är fantastiskt att bo utanför tätort, det är synd om de människor som i tidig ålder lär sig vara beroende av andra människor och inte är så trygga i sig själva att de knappt klarar av att vara ensamma.

Ja.

Jag flydde från lägenhet i Köpenhamn till en liten ort i Sverige/Skåne.
Var trött på Alkisar, junkies, drogsäljare på varje hörn som stirrade med det onda öga varje dag man ska hem / gå från ens lägenhet nånstans. Tröttnade på dålig luft, lyssna till varje steg grannen tar och grannen som lyssnar på basen från ljudet i hörlurarna (jag fick klagomål från en granne ovanför som hade bott där i 30 år och trodde jag spelade hög musik medan det var grannlägenheten under mig vart en tonårig spelade hög musik varje dag), en lärare som rökte som en skorsten och hela lägenheten fylldes med rök så man kunde ta en laserpekare och se hela strålen genom lägenheten pga. all röken.

Här på landet har vi allt, Fiber internet, massor av små affärer, 3 stora matvaruhus och 1 timme till varje större stad med tåg eller bil. Saknar absolut INTE att flytta tillbaka till storstaden (har bott här i 10+ år nu och är jättenöjd med det).

Nu är det inte så att vi har 1000 meter mellan varje granne, det är ett typisk svenssons villakvarter med hus varje 30 meter men folk sköter sig själva och vi har ingen junkies (som jag vet om iaf), och jag har mera utrymme än jag kunde drömma om. Jag har planterat häck kring hela tomten så jag kan låta allt växa som jag vill utan att ha en svenssons gräsmatta, underbart fritt och mysigt. En stort uterum vart jag kan plantera grönsaker "inomhus" och njuta av en typ. mediterrans sommar med en bira i handen och plocka grönsaker från taket, ett hus fylld med elektronik och datorprylar, underbart.

Och elektronikverkstaden:

Musikstudion:

Ett riktig gammalt "mormorhus" var man kan sitta o surfa i soffan i vardagsrummet:

Och sovrummet som liknar en tonårings drömsäng från tidernas morgon:

Et riktig "old fashion" hus med solida rejäla golv:

Hur mysigt som helst. Kunde inte drömma om att flytta här ifrån.
På landet får vi mkt. mera hus för pengarna, och allt räcker mkt. längre.
Vi har grannsämjan vart alla bevakar gatan, så om någon dyker upp så ringer vi varann eller går ut på gatan och visar att vi finns så potentiella främlingar vet att vi ser dom (och de finns på landet, som i storstaden). Jag har automatiska ljus och kameror på tomten.

Sophantering, försäkring, internet, VA, Elektricitet, Värme, fastighetsavgift etc. hamnar nånstans på 40K per år, så det är inte dyrt i förhållande till vad det kostade i storstaden för en liten sunkig lägenhet.

Att åka med bilen är inte nödvändig då det finns gångavstånd till mataffären och 10 minuter till tågstationen som tar en timme till närmaste storstad. Jag använder bilen till att "fixa upp" på huset, eller åka till jobbet som tar ungefär 23 minuter.

När man tänker på hur billigt huset var, känns det nånstans overkligt att man har bott i storstaden så länge och inte upptäckt vilka pärlor som finns i Sverige. Vi har hur mkt. natur och frisk luft som helst, och en snöig vinter är totalt magisk som ett postkort från nordpolen, sommarn som en äkta Svensk sommar. Helt galet bra.