Energimängden över tiden är mycket liten då att sända RF också drar batterier... så utan att vara parad så handlar det om korta pulser då och då för 'beacon' för att enheter i närheten skall kunna se den och identifiera den inom rimlig tid.
För frekvenshoppande enheter så är övre limit för Bluetooth 20 dBm EIRP (100 mW) och för icke frekvenshoppande utrustning 10 dBm EIRP (10 mW). Verkningsgraden är kanske 20% på använda slutsteg (tagen av MAX2240-krets) vid 87 mW (19 dBm) uteffekt - så att effektförbrukningen är kanske 5 ggr mer än effekten som sänds ut.
idag kanske man har mer optimerade RFIC men för bättre verkningsgrad så måste man börja pre-distordera signalen innan slutsteget och då måste modulator och slutsteg matchas ihop med korrektionstabeller och det är tveksamt att man gör i dylika massproduktionsprylar för mycket låg kostnad.
Med andra ord har man inte slutsteget påslaget i onödan om det skall räcka länge på batteri...
---
EIRP är alltså den utsända effekten i den bästa riktningen för antennen och har antennen 10 dB förstärkning får det som matar antennen bara vara 0 dBm (1 mW) i uteffekt till antennen för 10 dBm EIRP utstrålning.
Har man antenn med stora förluster så tillåts man att sända mer på förstärkaren men också måste kunna visa att uteffekten inte blir högre än 10 dBm EIRP i någon av antennens riktningar vid icke frekvenshoppande tillämpning.
Antenn med dålig effektivitet ger också sämre mottagning och det oberoende av vilken effekt som sänds ut när den sänder.
Byter man till antenner med bättre effektivitet så måste man motsvarande sänka uteffekten på sändaren så att uteffekten fortfarande inte överstiger +10 dBm EIRP utan frekvenshopp och 20dBm EIRP vid frekvenshopp i sin bästa riktning. - dock tror jag inte många har koll på det och kan alltså sända i olagliga effekter om man kopplar till egna mer riktade antenner för bättre räckvidd.